med anledning av skr. 1995/96:120 Vår miljö - Miljöarbetet under året

Motion 1995/96:Jo13 av Eva Eriksson m.fl. (fp)

I skrivelsen presenterar regeringen en redovisning av
tillståndet i miljön och det miljöpolitiska arbetet under år
1995. I mycket handlar den om att ge lugnande besked:
Regeringen har bra grepp om frågan, Sverige driver på i det
internationella arbetet.

Vi i folkpartiet håller inte med om att allt är så enkelt. Vi ser snarare en rad
frågeställningar där det krävs avsevärda ansträngningar och även en del
obehagliga beslut för att uppnå en bättre miljö. Av skrivelsen framgår till
exempel att flera olika miljömål, som fastställts av riksdagen inte kommer att
nås. Även om vi nåtts av uppgifter om att Naturvårdsverkets siffror om
trafikens kväveoxidutsläpp kan ifrågasättas är det uppenbart att allt inte är
som det ska. Det är helt uppenbart att det behövs en analys av målen,
måluppfyllelsen och av de medel som står till förfogande. Till detta kan
fogas att en del mätmetoder behöver diskuteras.

Det vore intressant att se hur regeringen definierar maktstrukturer i
miljöpolitiken. Vilka intressen är det som definierar vad som är
miljöproblem? Vad kan staten göra och vad kan lämnas till konsumenter och
producenter på marknaden? Vad är organisationernas roll? En sådan
helhetssyn skulle komplettera den sektorsvisa genomgången på ett bra sätt.

Folkpartiet anser att miljöpolitiska mål måste nås. Om de inte uppnås
måste man ta reda på varför. Man måste också undersöka hur målen är
formulerade och om det finns några grundläggande fel i själva formule-
ringen.

Tar man hänsyn till miljöpolitiska mål vid beslutsfattande i andra frågor?
Är målen formulerade så att man kan ta dem i beaktande? Vi i folkpartiet har
länge oroats av en misstanke att miljömålen är för välvilligt formulerade och
att man smiter undan prislappar, konsekvenser och hotande kollisioner med
andra samhällsmål. Det senare hänger sannolikt ihop med att miljömål ofta
antas utan att de nödvändiga medlen diskuteras eller ens följer med i
beslutet.

Regeringen redogör till exempel i skrivelsen för det fortsatta arbetet inom
klimatkonventionen och konventionen om biologisk mångfald.

Partskonferensen till klimatkonventionen avser att minska utsläppen av
växthusgaser och sätta upp kvantifierade utsläppsmål för perioderna fram till
2005, 2010 och 2020. Att sådana ambitioner får konsekvenser för svensk
politik är helt uppenbart. Men när hörde vi senast talas om några skarpa
åtgärder för att själva lyckas och kunna vara pådrivande. Vilka klimatmål
och framförallt vilka styrmedel behövs?

Biomångfaldskonventionen handlar bland annat om att bevara och förvalta
den biologiska mångfalden. Vi har nyligen upplevt en uppslitande diskussion
om de stora rovdjuren i Sverige och ersättningen för de skador rovdjuren
orsakar på renskötseln. Statsmakterna står fast vid målet att bevara rovdjur,
men det är tveksamt om regeringen var beredd att tillhandahålla medlen. Nu
öppnas nya möjligheter för förvaltningen av rovdjursstammarna med det nya
ersättningssystemet. Därför känns det påkallat att regeringen tänker igenom
den nationella rovdjurspolitiken, när kopplingen mellan nyttan - att ha
rovdjuren - och kostnaderna blir tydligare.

Folkpartiet har tidigare krävt att en expertkommission skall tillkallas för att
analysera miljömålen. Regeringen har avfärdat våra förslag med att Agenda
21-kommittén kan få det som tilläggsuppdrag. Vi menar att Agenda 21-
kommittén är viktig, men att den skall genomföra det arbete som var tänkt
från början. Med den erfarenhet vi har nu ser vi att den inte kan ersätta en
miljökommission.

Det känns inte angeläget att komma med detaljsynpunkter på skrivelsen i
övrigt. De flesta av frågorna är en redogörelse av läget just nu. Vårt konkreta
krav är att osäkerheten om miljömålen motiverar att regeringen tillkallar en
expertkommission för att analysera nationella miljömål, deras uppfyllande
och hur de vägs samman med andra samhällsmål.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en miljökommission tillkallas
för att analysera nationella miljömål, deras uppfyllande och hur de
skall vägas samman med andra samhällsmål.

Stockholm den 6 februari 1996

Eva Eriksson (fp)

Lennart Fremling (fp)

Erling Bager (fp)