med anledning av skr. 1992/93:157 Invandrar- och flyktingpolitiken

Motion 1992/93:Sf22 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd)

I regeringens skrivelse redovisas den svenska invandrar-,
invandrings- och flyktingpolitiken under i huvudsak
budgetåret 1991/92.

Regeringsskrivelsen är ett dokument på en alltigenom
misslyckad flyktingpolitik. I regeringsförklaringen 1992
lämnar regeringen en deklaration om flykting- och
invandrarpolitiken. Det är svårt att hitta något område där
regeringens politik lett till vad som angavs i
regeringsförklaringen.

1/ Invandrar- och flyktingpolitiken ska föras i en anda av
internationalism och humanitet. Har man lyckats med det?

2/ Ytterligare åtgärder mot diskriminering av invandrare
vidtas. Vilka åtgärder har man vidtagit?

3/ Vi ska ta vår del av ansvaret för den svåra
flyktingsituationen i Europa och verka för att de euopeiska
staterna ska ta ett gemensamt ansvar för flyktingarna. Hur
har det gått med det gemensamma ansvaret?

4/ Enligt regeringsförklaringen är det nödvändigt att
begränsa kostnaderna för flyktingmottagningen och att
anspråken på vad vi kan erbjuda måste anpassas därefter.
Klarade man målsättningen?

5/ Regeringen avser komma med förslag för att begränsa
kostnaderna samt förnya och effektivisera
flyktingmottagningen. Har regeringen lämnat sådana
förslag?

Ett försök att besvara frågorna leder fram till slutsatsen
att regeringen fullständigt tappat kontrollen över
situationen. Man måste därför på allvar ifrågasätta
regeringens kompetens att hantera flykting- och
invandrarsituationen i Sverige.

Fråga 1/ Det är inte en anda av internationalism och
humanitet att först invagga tiotusentals människor i tron att
de ska få stanna i Sverige för gott och sedan utvisa dem. Det
är inte humanitet att tvinga in människor i sysslolöshet och
passivitet. En passiv väntan är destruktiv för asylsökanden,
den skapar misstro hos allmänheten och medför onödiga
kostnader för samhället.

Fråga 2/ Få åtgärder har vidtagits för att främja den
sociala anpassningen. Viktigast av allt är goda kunskaper i
svenska språket. Sätt krav på dokumenterade kunskaper i
svenska -- i annat fall införs ekonomiska sanktioner.

Fråga 3/ Sverige har tagit ett alltför stort ansvar för
flyktingsituationen i Europa. Vi kan jämföra antalet
asylsökande med våra nordiska grannländer -- Danmark 4
609 under år 1991, Norge 4 569 under samma år, Finland
2 307 under budgetåret 91/92 och Sverige 27 351 under år
1991. För budgetåret 1991/92 fördubblades den svenska
asylinströmningen till omkring 54 500 personer.
Gemensamt ansvar borde innebära ett proportionellt
ansvar för flyktingsituationen bland Europas stater.

Fråga 4/ Man har inte lyckats begränsa kostnaderna. I
stället växer kostnaderna till astronomiska belopp.
Invandrarverkets förläggningskostnader har t ex
fördubblats på två år till 6,4 miljarder kr. Till detta kommer
alla övriga samhällskostnader som ökat p g a
flyktinginströmningen dvs socialbidragskostnader,
kostnader för sjuk- och tandvård, polis, rättsväsende,
skolor mm. Kulturdepartementets anslagsäskande har
tredubblats på några år och uppgår nu till 11 782 miljoner
kr.

Fråga 5/ Regeringen har redovisat få förslag för att
begränsa kostnaderna eller för att effektivisera
flyktingmottagningen. En översyn har gjorts av
asylmottagandet. Utredningen som presenterades i
december 1992 blev klar efter föredömligt kort tid.
Däremot förväntar man sig inga snabba tag av den
parlamentariska kommitté som nu tillsatts av regeringen.
Den ska framlägga sitt slutförslag om invandrings- och
flyktingpolitiken först om två år.

Regeringen saknar både kraft och kompetens att
hantera flyktingfrågorna. Man står handfallen inför de
problem som tornar upp sig.

Arbetsmarknaden

Regeringens ekonomiska politik har nu lett till en
arbetslöshetssituation som vi aldrig tidigare upplevt i
modern tid. Att då inte begränsa asylrätten är ett av bevisen
för regeringens handlingsförlamning. När vi vid ett tidigare
tillfälle -- år 1989 -- upplevde en onormal
flyktinginströmning (turkbulgarerna) införde den
dåvarande regeringen begränsningar i asylrätten som
innebar att det blev lättare att avvisa asylsökande som
saknade tillräckliga skäl enligt utlänningslagen. Man
införde det s k 13:e decemberbeslutet. Den borgerliga
regeringen var dock snabb med att undanröja beslutet och
har sedan inte haft kraft att sätta stopp för sådana
asylsökande som endast har ekonomiska eller humanitära
skäl för sin asylansökan.

Socialgrupp fyra

De asylsökande som nu beviljas uppehålls- och
arbetstillstånd lär inte ha någon som helst möjlighet att
inom överskådlig framtid kunna bidra till sin egen
försörjning genom arbete. Vi skapar medvetet en ny
samhällsklass -- socialgrupp fyra -- som för alltid blir
beroende av samhällets bidrag för sin försörjning. Vi flyttar
bara andra länders arbetslöshet till oss. Vem vinner på det?
Hur skall flyktingen någonsin kunna integreras i det svenska
samhället om han/hon för alltid ska vara beroende av
samhällets stöd. Vi skapar en ny underklass. Vilka problem
ger inte det?

Stoppa all illegal invandring

Vi ser nu bevis på att nya flyktingströmmar är på väg in
i Sverige. Illegalt asylsökande genom att skrupelfria
människosmugglare sätter iland människor utmed våra
kuster. Detta måste vi sätta stopp för men regeringen
reagerar inte. Man ordnar snabbt nya
inkvarteringsmöjligheter och för sedan in de illegala
asylsökandena i vårt asylprövningssystem.

Vi måste statuera exempel och sätta stopp. Flyktingarna
bör omedelbart avvisas och återföras till sitt ursprungsland
eller transitland. Gör vi inte detta nu kan vi se fram emot
hundratusentals asylsökande framöver. Den ryska maffian
håller som bäst på att pröva den svenska reaktionen på de
båtlaster som redan nått oss. Förverka båtarna och skärp
straffsatserna för smugglarna -- avvisa flyktingarna. En
sådan signalpolitik ger effekt -- den illegala
flyktingströmmen minimeras.

Konventionsflyktingar -- anhöriginvandring

Sverige har idag varken råd eller resurser för ett
flyktingmottagande av den storleksordning som vi nu
upplever. Ändra lagstiftningen och medge endast tillfälliga
uppehållstillstånd i enlighet med 1951 års
Genèvekonvention. Riksdagen beslutar om en ram för
kvotflyktingar -- fn är den 2 000/år -- vartill kommer ett
mindre antal konventionsflyktingar som söker asyl vid vår
gräns.

När skyddsbehovet inte längre kvarstår bör de flyktingar
som beviljats tillfälligt uppehållstillstånd återvända till sitt
hemland. Den handlingskraft och initiativförmåga som man
visat genom sin flykt till Sverige bör komma väl till pass i
hemlandet. Genom att uppmuntra till repatriering skapar vi
nya möjligheter för andra konventionsflyktingar att söka
skydd i Sverige.

Anhöriginvandringen bör begränsas till att endast gälla
make/maka och deras minderåriga barn. Idag är det dubbelt
så många som har s k annan anknytning än vad som ryms
inom begreppet make/maka/barn.

Ett asylmottagande begränsat till konventionsflyktingar
och till anhöriga make/maka/barn skulle ha inneburit en
utomnordisk invandring om 10 994 människor under
budgetåret 1991/92. Om man inräknar antalet adoptivbarn
skulle invandringen ha begränsats till omkring 12 000
personer. Detta är en hanterbar invandring. Detta är en
invandring som svenska folket kan acceptera och som är
någorlunda ekonomiskt försvarbar.

Regeringen måste nu ta krafttag för att -- i avvaktan på
den parlamentariska kommitténs förslag -- undanröja de
värsta missförhållandena i den svenska flyktingpolitiken.

Lång asylhantering -- orimliga kostnader

En av de främsta orsakerna till det stora antalet
asylsökande på våra förläggningar är den långa
handläggningstiden. Handläggningstiden måste nedbringas
och ska aldrig få överstiga tre månader. Invandrarverket
bör genom en mer schabloniserad asylprövning nedbringa
handläggningstiden till angiven nivå före den 1/7 1993. Om
det är uppenbart att asylansökan saknar grund ska avvisning
ske omedelbart genom polisens försorg. Om regeringen
beslutar att endast konventionsflyktingar ska kunna ges
uppehållstillstånd så minskar antalet asylsökande drastiskt.
Polisen avvisar då flertalet asylsökande direkt vid gränsen.
Att invandrarverket nu lever i en helt ohållbar situation
framgår bl a av regeringens tilläggsbudget för 1992/93.
Invandrarverket och polisen hade vid ingången av
budgetåret 91/92 15 844 ärenden i balans. Vid budgetårets
slut var balansen 42 200 ärenden. Fem månader senare hade
balanserna ökat till över 69 500 ärenden.

Utlänningsnämnden, som började sin verksamhet den
1/1 1992, fick ta över drygt 6 400 ärenden från
regeringskansliet. Balansen hade den 30/11 1992 minskat till
5 850 ärenden motsvarande 11 700 asylsökande.
Invandrarverket avser att överlämna 23 400 ärenden till
utlänningsnämnden under innevarande budgetår.
Regeringen har förhoppning om att utlänningsnämndens
balans endast ska avse 4 200 personer den 30/6 1993.

Förläggningssituationen synes kaotisk. Den 1/7 1991
vistades 24 150 personer på förläggning. Den 1/7 1992 hade
antalet ökat till 51 800 personer medan siffran den 30/11
1992 var 77 100 personer. Man antar att antalet är
oförändrat den 30/6 1993. Redan nu antar regeringen att det
krävs ytterligare 4,5 miljarder kr under anslaget
förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 men att
siffran är så osäker att man avvaktar till längre fram under
våren med att äska tilläggsanslag av riksdagen. Varifrån tar
man alla pengar? Vilka ska betala tillbaka?

Dagbidrag -- arbetsplikt på förläggning

Asylsökande erhåller särskilt dagbidrag som varierar
beroende på om man står för mathållningen själv eller om
man har helpension. Ensamstående har 69 kr/dag,
sammanboende 60 kr/dag och barnen mellan 46 och 55
kr/dag. Den som har egen mathållning erhåller mellan 18
och 23 kr/dag. Varje barn får 14 kr/dag. En familj med 4
barn erhåller helpension samt dessutom 92 kr i dagbidrag.

För att motverka tristess, kriminalitet mm bör de som
vistas på förläggning delta i dagliga sysslor som städning,
köksarbete, trädgårdsarbete, enklare reparationer mm.
Detta innebär inte att man arbetar gratis -- det innebär att
man genom arbete bidrar till sin egen försörjning. Man
måste vidare ovillkorligt delta i den undervisning i svenska
som meddelas på förläggningen eller i anslutning till
densamma. Den som inte deltar i anbefallt arbete eller som
skolkar från undervisning eller undanhåller sig från
utredning skall plikta för detta genom ett rejält avdrag på
dagbidraget.

Kriminalitet

Utvisa utländska medborgare som begår allvarliga
kriminella handlingar liksom de som döms för upprepad
mindre allvarlig kriminalitet. Utvisa också vid asocialitet d
v s om man för ett asocialt leverne eller är farlig för allmän
ordning och säkerhet.

Rättshjälp

Kostnaderna för rättshjälp har ökat markant.
Timkostnadsnormen är hög. En översyn bör ske -- inte
minst av den del av verksamheten som har koppling till
asylprövningssystemet. Riksrevisionsverket har beskrivit
olika möjligheter att minska statens kostnader. En
möjlighet är att begränsa rättshjälpens målgrupp. Många
asylsökande kommer uppenbarligen inte att få stanna i
Sverige. Sådana asylsökande borde endast få rättshjälp om
synnerliga skäl föreligger. Man borde dessutom stoppa
möjligheterna att gång på gång få anföra nya skäl för att
stanna kvar i Sverige. Förläggningstiden ökar och
kostnaderna stiger.

Stoppa bidragsfusket

Sätt in resurser för att motverka bidragsfusket -- fusk
med barnbidrag, bostadsbidrag, bidragsförskott osv.

Pension till utlandsboende

Den som erhållit uppehållstillstånd eller svenskt
medborgarskap och sedermera beviljas folkpension bör inte
få behålla sådan pension om man avflyttat från Sverige.
Samma sak bör gälla andra socialförsäkringsförmåner.

Pension och andra socialförsäkringsförmåner efter
utvisning

Den som gjort sig skyldig till grov kriminalitet och som
efter avtjänat straff blivit utvisad från Sverige ska inte
kunna fortsätta uppbära pension, sjukersättning,
barnbidrag mm. Att ge mördare, narkotikalangare m fl
statspension efter det att man lämnat landet är befängt och
måste stoppas.

Invandrarkvinnor

Främja invandrarkvinnornas sociala anpassning i det
svenska samhället. Den viktigaste anpassningen är att lära
sig svenska språket. Ställ därför krav på dokumenterade
kunskaper i svenska. Koppla invandrarnas socialbidrag till
ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska. Den som saknar
sådana mister sina bidrag. Ska vi acceptera invandring
måste vi också börja ställa krav på dem som invandrar.

Akut sjuk- och tandvård -- inför patientavgifter

Asylsökande och flyktingar har rätt till akut sjuk- och
tandvård. Man har god tillgång till sjukvård -- många gånger
har man större tillgång än människor i det kringliggande
samhället. För att dämpa överkonsumtionen av sjukvård
bör särskild patientavgift införas. Den aylsökande uppbär
ju särskilt kontantbidrag -- det borde då vara naturligt att
man med detta kontantbidrag betalar lika mycket i avgift
som alla andra i vårt samhälle.

Den akuta tandvården bör av resursskäl begränsas till att
endast omfatta tandvård som kan jämställas med svårare
sjukdomsfall. Liksom för sjukvård skall avgift erläggas
enligt samma taxa som gäller för alla andra i samhället. I
flertalet länder saknar man resurser för att ge akut tandvård
till asylsökande.

Ensamma asylsökande barn

Många barn kommer ensamma till Sverige för att söka
asyl. Orsakerna till att barnet kommer ensamt kan vara
flera. Man kanske bara har råd med en färdbiljett, man vill
ge barnet möjligheter till bättre utbildning, man hoppas att
barnet ska vara inkörsporten för föräldrarnas kommande
asylsökande. Många erfarenheter visar att det oftast är
bättre för barnen att få vistas tillsammans med sina
föräldrar även under svåra och farliga förhållanden än att
ensamma evakueras till ett främmande land.

Tjänstemän inom invandrarverket har påpekat att när
föregivet föräldralösa barn beviljats asyl i Sverige så brukar
föräldrarna snabbt och mirakulöst återuppstå från de döda
och kräva återförening i Sverige, inte i hemlandet. Vi
föreslår att beviljad asyl till föräldralösa barn omgående
omprövas när barnets beviljade asyl tas till intäkt för
föräldrars eller andra släktingars försök att via så kallad
anknytning kunna komma till Sverige. Vi bör då i stället
främja en återförening av familjen i hemlandet.

Hemspråksundervisning

Låt inte samhället stå för kostnaderna som rör
hemspråksundervisningen. Här finns en miljard att spara.
Låt invandrarna själva ansvara för
hemspråksundervisningen. Acceptera inga statliga eller
kommunala bidrag till sådan undervisning.

Granska Invandrarverkets kostnader

Avsätt resurser för att kontinuerligt granska
Invandrarverkets verksamhet och kostnader. Den
granskning som redan genomförts har visat på så uppenbara
brister -- inte minst i fråga om upphandling av
förläggningsplatser -- att det är befogat med en kontinuerlig
granskning. Invandrarverket bör inte driva förläggningar i
egen regi utan lägga ut verksamheten på entreprenad till
organisationer och privata företag. Med ökad konkurrens
sänker man kostnaderna.

Visering

Sverige har sedan mitten av 80-talet haft en generös
viseringspraxis. Sverige bör nu utvidga viseringskravet till
de länder från vilka vi kan förvänta oss stora strömmar av
asylsökande. Visumtvång borde exempelvis införas för alla
medborgare i det forna Jugoslavien. Sverige måste ge en
tydlig signal att våra gränser inte står vidöppna för
asylsökande.

Rasistiska organisationer

Den svenska officiella inställningen till rasistiska
organisationer är att bestämmelserna om hets mot
folkgrupp är tillräckliga. Sverige har inte följt FNs
rekommendation om att bl a genom lagstiftning avskaffa
alla former av rasdiskriminering. Även
diskrimineringsombudsmannen har föreslagit sådan
lagstiftning men regeringen har tvekat eftersom man inte
tror att lagstiftning har någon reell effekt och att en
förbudslagstiftning endast leder till underjordiska
organisationer.

Regeringen har dock aviserat en proposition under
våren om åtgärder mot organiserad rasism. Propositionen
lär knappast innehålla ett klart förbud mot rasistiska
organisationer i enlighet med FNs önskemål.

Ny demokrati anser att ett sådant förbud snarast måste
införas.

Svensk flyktingpolitik som en säkerhetsrisk

Allt fler frågar sig om inte den svenska flyktingpolitiken
utgör en politisk risk som kan ge Sverige en ny ekonomisk
kris (se bl a Dagens Industri 1993-02-03, Gunnar Jervas,
Negligera inte marknadens syn på flyktingfrågan!). Sverige
kan bli riskstämplat av marknaden. I de ledande länderna
i Europa och på EG-håll ser man med stor oro på dagens
folkvandringar. Det anses vara det allvarligaste problemet i
Europa.

Flyktingströmmen till Sverige är relativt sett dubbelt så
stor som strömmen till Tyskland. Trots detta vägrar
regeringen inse allvaret och den uppenbara risk som Sverige
löper att med nuvarande flyktingpolitik få en riskstämpel av
marknaden.

Flyktingpolitiken måste därför ändra inriktning i syfte
att minimera förutsättningarna för att Sverige riskstämplas
av marknaden.

En minister på heltid

Flyktingfrågor handläggs av kulturministern på deltid.
Ny demokrati har tidigare framfört förslaget att flykting-
och biståndsfrågor borde handläggas av samma minister.

Med hänsyn till allvaret och den gigantiska omfattning
flyktingfrågorna fått är det oundgängligen nödvändigt att en
särskild minister -- flyktingminister -- tar sig an dessa frågor
på heltid. Ministern bör besitta kvalificerad ekonomisk
kompetens.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om begränsning av asylrätten till att
endast avse konventionsflyktingar enligt 1951 års
Genèvekonvention,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om begränsning av
anhöriginvandringen till att strikt omfatta endast
make/maka och deras barn under 20 år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sätta stopp för all illegal
invandring,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att före den 1 juli 1993 nedbringa
Invandrarverkets asylprövningstid till högst tre månader,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avdrag på dagbidraget om man
inte deltar i anbefallt arbete, uteblir från
svenskundervisning eller undanhåller sig från utredning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvisning av utländska
medborgare vid allvarlig kriminalitet och vid upprepad
mindre allvarlig kriminalitet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att begränsa kostnaderna för
rättshjälp,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att motverka bidragsfusket,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pension och andra
socialförsäkringsförmåner vid utlandsboende,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pension och andra
socialförsäkringsförmåner efter utvisning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om invandrarkvinnornas sociala
anpassning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att asylsökande och flyktingar
skall betala vanlig patientavgift för sjuk- och tandvård,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvisning av ensamstående barn,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att slopa samhällets kostnader
för hemspråksundervisningen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kontinuerlig granskning av
invandrarverkets verksamhet och kostnader,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvidgad visering,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att riksdagen förväntar sig ett
förslag till lag mot rasistiska organisationer under våren i
enlighet med vad som förordats i motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att åtgärder omedelbart måste
vidtas i flyktingfrågan i syfte att minimera förutsättningarna
för att Sverige riskstämplas av marknaden,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det är önskvärt att en minister
sysslar med flyktingfrågor på heltid -- flyktingminister.

Stockholm den 3 februari 1993

Ian Wachtmeister (nyd)

Lars Moquist (nyd)