med anledning av skr. 1990/91:73 Redogörelse för tillämpningen av lagen (1989:530) om åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlag)

Motion 1990/91:Ju20 av Göran Ericsson (m)

Inledning

Redogörelsen om tillämpningen av den s.k.
terroristlagen som årligen överlämnas till riksdagen är för
verksamhetsåret 1990 ett synnerligen svagt och
intetsägande dokument. På en halv sida informeras om att
knappast något inträffat och om det som hänt finns mer
information att få i den dagliga pressen än i denna skrivelse
till riksdagen. Riksdagen bör kunna kräva en mer
djupgående information om läget och en analys om orsaken
till en låg aktivitet.

När det gäller en så allvarlig sak för en nation som
terrorism, för vilken lagen tillkommit, finns mängder av
information. En betydande del av denna är öppen och kan
ingå i en redovisning som denna. Emellertid kan det inte
uteslutas att vissa hinder föreligger, och sådana bör då ingå
såsom en upplysning i redovisningen.

Internationellt samarbete

I sin proposition 1989/90:130 föreslog regeringen
riksdagen att ratificera följande internationella dokument.

1. Montrealprotokollet av 1988-02-24, vilket var ett
tilläggsprotokoll till Montrealkonventionen om brott mot
den civila luftfartens säkerhet.

2. Romkonventionen/Romprotokollet av 1988-03-10 om
brott mot sjöfartens säkerhet och det därjämte samma dag
antagna tilläggsprotokollet om brott mot säkerheten för
fasta plattformar på kontinentalsockeln.

Riksdagen antog dessa två dokument och anslöt sig
därför till det internationella samarbetet för säkerhet till
sjöss och i luftfart.

Därjämte har Sverige i andra sammanhang deltagit i och
varit aktivt i arbetet mot internationell terrorism. Sverige
har därför internationellt gentemot andra stater förbundit
sig att efter förmåga medverka i det internationella
samfundets terroristbekämpning.

Terrorism

Internationellt verksamma terroristorganisationer är
organisationer tillkomna i politiskt syfte och vars mål är att
med våld och terror påverka politiska ställningstaganden
och förhindra att politiska ställningstaganden fattas. Terror
är verksamt i det moderna världssamfundet genom att press
och media är så utbredda att terrororganisationernas
existens och mål blir väl kända av många människor. Man
kan säga att terrorns motor är avskräckningseffekten
medan dess drivmedel är mediasamhället.

I takt med att motsättningar finns, accentueras eller
uppstår mellan stater eller befolkningsgrupper kommer det
alltid att under överskådlig framtid finnas organisationer,
vilka har terror som huvudsaklig arbetsmetod. Detta
faktum måste prägla vårt arbete i Sverige när det gäller
kampen mot terrorism.

Metoder

Informationsutbildning

Sverige bör som en av arbetsmetoderna aktivera sig
genom information och utbildning. SIDA kan i detta arbete
tillföra viktiga insatser i u-länderna. Därför bör
länderprogrammet också väljas med beaktande av att en
bred insats på skolnivå kan framgent omintetgöra grunden
för uppkomsten av terrorgrupper.

Sverige kan också genom industriellt utbyte med u-
länder fostra och utbilda stora grupper unga och ge dem
arbete och därmed en meningsfull tillvaro och härigenom
också verka hämmande på terrorn som metod att bryta sig
ur en hopplös situation.

Subversiv beredskap

Sverige bör som ett land med en tämligen stor
flyktingmottagning ha en beredskap för att kunna avslöja
subversiv verksamhet i flyktinggrupperna. Detta till skydd
för dem som söker en fristad i vårt land. Allt för många fall
har inträffat där regeringstrogna agenter infiltrerat
flyktinggrupperna och där sedan kvarvarande släktingar i
hemlandet utsatts för omfattande trakasserier och rent av
terrorhandlingar.

För industrin gäller att polisen också här har en
beredskap att lämna service och råd för att strategisk
industri inte skall drabbas av industrispionage men också
spionage som förberedelse till terroraktioner.

Inte minst ankommer det på media att formulera
nyhetsprogram så att inte känsliga uppgifter kommer till
främmande makts och främmande terrorgruppers
kännedom. Tendenser till sådana fadäser har kunnat
noteras och det bör ankomma på ansvariga utgivare att
granska material som går ut till allmänheten så att landet
inte skadas.

Taktisk beredskap

I den taktiska beredskapen ingår den direkta
övervakningen av misstänkta personer och infiltration av
sådana grupper där det kan misstänkas att förberedelse till
terrorhandlingar utförs.

Vidare fordras en internationell intensifierad samverkan
mellan säkerhetstjänster och där misstänkta medlemmar i
terrororganisationer noga kartläggs och följs upp vad avser
kontakter och rörelsescheman.

Invandringspolitiken måste ha sådana inslag i sin metod
och organisation att falska identiteter kan avslöjas och de
rätta identiteterna röjas och kontrolleras. Kända terrorister
har under falska namn bott och opererat från Sverige. Om
vårt land skall kunna leva upp till de internationella
överenskommelser vi anslutit oss till får sådant inte
förekomma.

Detta kräver stor öppenhet även gentemot andra
avtalspartner som vi kanske kan ha synpunkter på från
andra rättsliga utgångspunkter. Terror och dess produkt
död och lidande är dock en svårare men en naturlig produkt
av en svag övervakning.

Nödvändig åtgärd

En nödvändig åtgärd är en förstärkning av
säkerhetstjänsten personellt men också tekniskt. Förutom
en teknisk upprustning krävs att överväganden görs när det
gäller utvidgade befogenheter att i detta arbete tillåta
teknisk avlyssning m.m. Regeringen bör utforma ett
program för en upprustning och ett stärkande av de
funktioner i samhället som motverkar terrorism. Som
framgår av motionen ovan kan detta ske på en rad olika
områden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett nytt nationellt
program mot terrorism.

Stockholm den 24 januari 1991

Göran Ericsson (m)