med anledning av skr. 1990/91:148 Pensionärernas medinflytande

Motion 1990/91:K94 av Margit Gennser (m)

Regeringen har gett riksdagen möjlighet att ta del av en
skrivelse om pensionärernas medinflytande.

Genom skrivelsen gör regeringen sig till åtlöje.
Statsrådet skriver att regeringen tänker skapa en kommitté
med representanter för regeringen och vad regeringen
kallar pensionärsorganisationerna. Vad syftet med denna
kommitté är klargörs inte riktigt, utan regeringen nämner
bara vagt att kommittén skall träffas ett par gånger per år för
överläggningar.

Själva tanken med en särskild kommitté för just
pensionärer är fullkomligt absurd. Varför just pensionärer
skall ha rätt att överlägga om t.ex. pensioner, färdtjänst och
boendefrågor med regeringen är höljt i dunkel.

Konsekvensen av regeringens förslag blir att barn i
framtiden via en särskild barnkommitté bör få träffa
regeringen för överläggningar om barnbidrag och
barnomsorg. Vidare bör väl även hundägare få en särskild
kommitté, likaså begravningsentreprenörer, katoliker,
poliser och handbollsspelare bara för att nämna några andra
''kollektiv'' som också bör få rätt att träffa regeringen
kontinuerligt för överläggningar i olika spörsmål.

Pensionärer utgör inte en enhetlig grupp. Som
regeringen också konstaterar finns drygt 1,5 miljoner
ålderspensionärer i Sverige. Det betyder 1,5 miljoner
individer med olika behov och önskemål. Att tro sig kunna
genomföra överläggningar på detta sätt har bara ett enda
syfte och det är att centralisera och fördjupa den politiska
makten på de enskilda människornas bekostnad, samtidigt
som man tror sig kunna hävda att demokratin fördjupas.
Detta är inte värdigt ett pluralistiskt och frihetligt samhälle.
I stället borde skrivelsen innehållit reformer och förslag som
ökat de enskilda pensionärernas valfrihet och välfärd
genom bland annat sänkt skattetryck.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
de tankegångar som presenteras i regeringens skrivelse
1990/91:148 inte bör föranleda några åtgärder.

Stockholm den 12 april 1991

Margit Gennser (m)