med anledning av prop. 2003/04:50 Åtgärder för att klarlägga asylsökandes identitet, m.m.

Motion 2003/04:Sf30 av Bo Könberg m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett ersättningssystem för asylsökande som är kopplat till prestation.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag såvitt avser bestämmelserna om s.k. transportörsansvar.

Inledning

Land efter land i Europa för en allt restriktivare flyktingpolitik och den socialdemokratiska regeringen går i samma riktning. Regeringen är häpnadsväckande handlingskraftig när det gäller att presentera förslag om hårda tag och restriktivitet men häpnadsväckande handlingsförlamad när det gäller humanitet och medmänsklighet. Nedläggningen av Utlänningsnämnden förhalas, ett utlovat vidgat flyktingbegrepp dröjer och förslag om en vidgad anhöriginvandring har fastnat i Rosenbad. Däremot duggar de restriktiva förslagen tätt. I den nu aktuella propositionen läggs förslag som kommer att drabba människor med verkliga skyddsskäl och transportörsansvar som skall se till att asylsökande inte kan ta sig till Sverige.

Några av de förslag som kommit från regeringen under senare tid kan vara sakligt motiverade. Men det bekymmersamma är den helhetsbild som tonar fram när en summering görs av regeringens förslag; socialdemokraterna har uppenbarligen bestämt sig för att göra en redan inhuman migrationspolitik än restriktivare. Sverige sviker därmed sitt medmänskliga ansvar. Det är en utveckling som Folkpartiet liberalerna kommer att göra allt för att motverka.

Verkställighet till visst land eller vissa länder

Regeringen föreslår i propositionen att den beslutsfattande instansen i sitt beslut skall ange det land till vilket en utlänning skall avvisas eller utvisas. Även om Folkpartiet liberalerna vill föra en mer solidarisk flyktingpolitik än dagens så delar vi uppfattningen att det är centralt för respekten för asylsystemet att avvisnings- och utvisningsbeslut verkställs.

Genom att den beslutsfattande myndigheten tydligt anger till vilket eller vilka länder avvisning eller utvisning skall ske så blir det sannolikt lättare att verkställa besluten. Dessutom finns det med en sådan ordning ett skydd mot att den verkställande myndigheten avvisar en person till ett land gentemot vilket utlänningens eventuella skyddsbehov inte har prövats. Mot bakgrund av det sagda tillstyrker Folkpartiet liberalerna regeringens förslag i denna del.

Prestationsbaserad ersättning under asyltiden

Regeringen föreslår att det skall bli möjligt att sänka dag- och bostadsersättningen för asylsökande som saknar pass- eller identitetshandlingar och inte vill samarbeta för att klarlägga sin egen identitet under utredningstiden. Bakgrunden till förslaget är enligt regeringen den ökade dokumentlösheten bland asylsökande.

Ökande dokumentlöshet är ett problem

Det är riktigt att andelen asylsökande utan giltiga pass- eller identitetshandlingar ökat. Huvudorsakerna till att andelen dokumentlösa ökat är sannolikt två. För det första har genomförandet av Dublinkonventionens regler om s.k. första asylland medfört att de som på sin väg till Sverige stannat i ett annat EU-land gör sig av med sina handlingar för att den tidigare vistelsen inte skall framgå. För det andra ligger säkert en del i förklaringen att utvecklingen i vårt närområde varit positiv varför andelen asylsökande som har starka skyddsskäl minskat. Den som vet med sig att sannolikheten för bifall på en ansökan är liten ifall hon eller han presenterar sina dokument gör sig i många fall av med dem.

Den stora andelen dokumentlösa asylsökande är ett problem, dels därför att dokumentlösheten leder till längre handläggningstider, dels därför att den riskerar att leda till att personer tar sig in i Sverige på falska grunder. Det vore därför önskvärt om det var möjligt att vidta åtgärder som verkligen leder till att fler asylsökanden har dokument med sig när de kommer till Sverige. Det kan då vara intressant att studera länder som Kanada, som för en liberal flyktingpolitik och samtidigt har kommit till rätta med dokumentlösheten. Det förslag som regeringen nu presenterat är dock sannolikt inte effektivt.

Problemen med regeringens förslag

Regeringens förslag om att straffa asylsökanden genom att sänka dagersättningen medför dock flera problem.

För det första är det osannolikt att ett sådant system verkligen leder till att färre asylsökanden gör sig av med sina handlingar. Den som har vistats i ett annat EU-land och därmed faller under Dublinkonventionen eller den som saknar riktigt starka skyddskäl har så pass mycket att vinna på att inte uppvisa handlingar, att en sänkt dagersättning sannolikt inte medför att hon eller han låter bli att göra sig av med sina handlingar.

För det andra kommer det föreslagna systemet, vilket flera remissinstanser påpekar, också att drabba asylsökanden med barn. Det framstår inte som rimligt att barn skall drabbas av att föräldrarna, i hopp om att få stanna i Sverige, gör sig av med sina handlingar.

För det tredje riskerar det föreslagna systemet att leda till att de som verkligen har starka skyddsskäl drabbas av sänkt ersättning. Det är viktigt att komma ihåg att många av de asylsökande som verkligen har ett behov av skydd är dokumentlösa. Detta beror dels på att dokument över huvud taget inte utfärdas i vissa länder, exempelvis i Somalia, dels på att det ligger i sakens natur att många av dem som förföljs inte får ut handlingar från myndigheterna i den stat som förföljer dem. Regeringens förslag riskerar därmed att drabba människor som vi enligt internationell rätt och liberal moral har en skyldighet att ge skydd undan förföljelse.

Ersättning kopplad till prestation

Migrationsverket har i sitt remissvar föreslagit att hela ersättningssystemet under asyltiden skall göras om så att den ersättning som utgår är kopplad till den asylsökandes prestation. En minimiersättning skall utgå till alla asylsökande som skall täcka de mest grundläggande behoven. Andra typer av förmåner och stöd, som t.ex. kontant dag- och bostadsersättning, skall prövas efter individuella behov och vara knutna till en viss prestation. En asylsökande som deltar i organiserad verksamhet som svenskundervisning eller är samarbetsvillig när det gäller att fastställa identiteten skall därmed kunna få en högre ersättning.

Det finns mycket som talar för att välja Migrationsverkets förslag framför det som regeringen presenterat. En grundprincip i all Folkpartiet liberalernas politik är att det skall löna sig att arbeta och att anstränga sig. Genom att ge ”morötter” för att asylsökanden aktivt skall delta i svenskundervisning eller annan organiserad verksamhet kan den framtida integrationen underlättas. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det dessutom bättre att belöna den som samarbetar i asylärendet än att straffa den som inte gör det.

Det av regeringen föreslagna systemet riskerar att drabba människor som har rätt till skydd. Ett system där ersättning utgår efter prestation kommer däremot inte att leda till att någon ”oskyldig” drabbas. Ett prestationssystem innebär ju att den som vill ha en högre ersättning också bär ansvaret att visa att hon eller han är förtjänt av den. För att värna de asylsökande barnens situation skall ersättningen avseende barn under 18 år dock inte vara kopplad till prestation.

Mot bakgrund av det anförda yrkar Folkpartiet liberalerna att ett ersättningssystem för asylsökande som är kopplat till prestation skall införas.

Transportörsansvaret

Regeringen föreslår i propositionen en lagstiftning som skall implementera det s.k. transportörsansvar som följer av ett EG-direktiv som antogs våren 2001. Transportörsansvaret innebär att transportörer i utfärdslandet har en skyldighet att kontrollera att en utlänning har pass och de tillstånd som krävs för inresa i Sverige. De transportörer som inte uppfyller denna skyldighet kommer att drabbas av omfattande böter. Syftet är att se till att asylsökanden aldrig kommer till Europa för att söka asyl. Regeringens förslag kommer att medföra den absurda konsekvensen att flygvärdinnor och färjepersonal i praktiken utför asylprövningar.

Redan tidigare svenska bestämmelser om transportörsansvar innebär att ett ekonomiskt ansvar för återresan åläggs transportören för det fall att den resande saknat korrekta resehandlingar. Sannolikt kommer transportörsansvaret, om samtliga EU-länder genomför direktivet, att vara en viktig byggsten för att bygga en mur runt Europa så att det blir än svårare för dem som flyr undan förföljelse att ta sig till vår världsdel.

Folkpartiet liberalerna har därför, såväl i Europaparlamentet som i den svenska riksdagen, hela tiden varit motståndare till det skärpta transportörsansvar som förhandlades fram under svenskt ordförandeskap i unionen. Vi har även i tidigare riksdagsmotioner krävt att regeringen skall ta initiativ till en omförhandling av det aktuella direktivet.

Frågan som riksdagen nu har att ta ställning till är dock inte huruvida ett transportörsansvar skall införas utan i stället om det redan beslutade direktivet skall implementeras i svensk rätt och börja tillämpas.

Transportörsansvarets förhållande till internationell rätt

Folkpartiet liberalerna anser att EU-lagstiftning som grundregel alltid skall genomföras och att Sverige skall respektera andra internationella förpliktelser som vi åtar oss. Även om vi är starka motståndare till transportörsansvaret är det därför inte självklart att Sverige skall strunta i att genomföra ett framförhandlat direktiv.

FN:s flyktingkommissariat UNHCR, som alltid brukar uttrycka sig relativt försiktigt, har i sitt remissvar slagit fast att

sanktioner mot transportörer och den kontrollskyldighet som hänger samman därmed kommer att leda till att rätten för flyktingar att söka och åtnjuta asyl undermineras.

Detta innebär i klartext att UNHCR menar att transportörsansvaret strider mot FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning (1951), den s.k. Genèvekonventionen, och den av folkrätten erkända asylrätten. Även Amnesty International menar i sitt remissvar att ett genomförande av direktivet skulle innebära att Sverige bryter mot internationella förpliktelser. Amnesty betonar att det inte kan krävas av en flykting att denne bär med sig alla relevanta handlingar på flykt. Restriktioner för inresa som hindrar personer på flykt att söka skydd strider enligt Amnesty särskilt mot Genèvekonventionens artiklar 31 och 33 (förbud mot att straffa flyktingar som rest in från ett land där dennes liv eller frihet kan hotas samt non-refoulement-principen) samt mot den i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter fastslagna rätten att söka asyl och skydd från förföljelse i andra länder.

Vi välkomnar en rättslig prövning av transportörsansvaret

Samtliga EU-länder är bundna såväl av Genèvekonventionen som av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. EU bör inte ha möjlighet att anta lagstiftning som strider mot internationella åtaganden som medlemsstaterna dessförinnan har gjort. I sammanhanget är det också centralt att notera att EU gång på gång slagit fast att Genèvekonventionen är grunden för den gemensamma politiken på asylområdet.

Mot bakgrund av att det, med starka argument, kan anföras att Sverige bryter mot internationell rätt genom att införa ett transportörsansvar på sätt som regeringen nu föreslår säger Folkpartiet liberalerna nej till att implementera det aktuella direktivet. För det fall att kommissionen eller någon medlemsstat skulle föra Sverige inför EG-domstolen för att vi inte genomför direktivet skulle vi välkomna en rättslig prövning av Sveriges vägran att genomföra direktivet. Den rättsliga prövningen vore intressant för att få prövat om direktivet strider mot Genèvekonventionen. Vår bedömning är att transportörsansvaret inte är förenligt med Genèvekonventionen, men om EG-domstolen skulle komma fram till motsatt slutsats bör Sverige följa detta domslut.

Stockholm den 5 februari 2004
Bo Könberg (fp)
Linnéa Darell (fp)	Solveig Hellquist (fp)
Anne-Marie Ekström (fp)	Nyamko Sabuni (fp)
Erik Ullenhag (fp)