med anledning av prop. 2000/01:44 Föräldraförsäkring och föräldraledighet

Motion 2000/01:Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
redovisning i företags och förvaltningars verksamhetsberättelse om
möjligheterna till och det faktiska uttaget av föräldraledighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen behovet av en höjning av
garantinivån i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om förlängd
föräldraledighet till 480 dagar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
införandet av ett barnomsorgskonto.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om en
ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om en
utredning för att förbättra föräldrars möjligheter att på ett aktivt sätt delta
i skolans arbete.

7. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag angående förläggningen av
delledighet enligt föräldraledighetslagen.

Inledning

Grunden för Centerpartiets politik är att skapa
förutsättningar för människor att växa på sina egna villkor.
Genom att främja valfrihet, självbestämmande och livskraft i
hela landet skapas möjligheter för människor att göra val
efter sina egna preferenser och ta ansvar för sin egen
situation. För att kunna känna riktig valfrihet är det viktigt
att känna en trygghet i samhället när det gäller sina
grundläggande rättigheter, rättigheter som är lika för alla
människor i hela landet.

Att ha möjlighet att kombinera föräldraskap med förvärvsarbete är en
viktig utgångspunkt för den svenska familje-, arbetsmarknads- och
jämställdhetspolitiken. Detta strävande leder inte sällan till att målkonflikter
uppkommer. Målkonflikterna uppkommer i första hand inom de områden som
berör fördelnings- och jämställdhetspolitik. I grunden kan konflikten sägas
bestå i det sätt på vilket systemet kring föräldraförsäkring och
föräldraledighet är utformat i kombination med de attityder och strukturer
som formar vårt samhälle.

Under 1960 talet presenterades en ny generation av reformer inom svensk
familjepolitik. I en tid av stark ekonomisk expansion kom familjepolitiken
under 1960-talet att utvecklas i nära samspel med arbetsmarknadspolitiken. I
grunden var målsättningen att tillgodose efterfrågan på arbetskraft genom att
mobilisera dolda arbetskraftsreserver. Allt sedan dess har det funnits en stark
koppling mellan kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och svensk
familjepolitik. Målsättningen för familjepolitiken har varit att göra det
möjligt
att förena kvinnors och mäns förvärvsarbete och familjeliv samtidigt som
barnen får en trygg uppväxt.

I praktiken har detta inte fått fullt genomslag, mycket beroende på
skillnader i mäns och kvinnors löner och kopplingen till inkomst, men även
beroende på skillnader i förvärvsfrekvensen bland småbarnsföräldrar där män
i större utsträckning än kvinnor förvärvsarbetar.

Det faktum att män generellt även har en högre utkomst av sitt arbete än
kvinnor, leder till att det ekonomiska bortfallet blir större i de fall där
mannen
tar ut föräldraledigheten än om kvinnan gör det. I takt med att dessa
inkomstskillnader minskar ökar även sannolikheten för att män i större
utsträckning än idag ska få möjligheter till att ta sitt ansvar i föräldraskapet
utan att familjens ekonomi ska lida skada av detta. Till detta skall även
samhällets attityder och struktur läggas som en ytterligare orsak till att män i
mindre omfattning än kvinnor nyttjar sin lagstadgade rätt till föräldraledighet.

Denna begränsning av mäns möjligheter att mer aktivt delta i
föräldraskapet cementerar de könsroller som formats av samhället. Det är inte
ovanligt att män aktivt motarbetas av arbetsledning och arbetskamrater på sin
arbetsplats när de försöker ta del av sina lagstadgade rättigheter som
föräldrar.
Att så är fallet är negativt för det svenska jämställdhetsarbetet. Helt
nattsvart
är det inte bland näringslivets företrädare. Det finns exempel på företag som
går in och betalar den mellanskillnad som uppstår då man tar ut sin
föräldraledighet. Att möjligheterna till och uttag av föräldraledighet är
meriterande för såväl företag som arbetsgivare. Möjligheterna till och det
faktiska uttaget av föräldraledighet bland personalen bör även återges i
företags och förvaltningars verksamhetsberättelse. Detta bör ges regeringen
till känna.

Ett ålderdomligt och
ojämlikt system ...

Systemets utformning härstammar från 1930-talet och har
under åren justerats i takt med att samhället förändrats.
Tydligt är att systemet som sådant har inbyggda brister som
skapar motsättningar mellan förvärvsarbete och
familjebildning. Detta har blivit särskilt tydligt efter den
strukturella omvandling som samhället genomgått under
1990-talet. Den ökning av barnafödandet under modern tid,
som hade sin topp i mitten av 1980-talet, har efterföljts av en
dramatisk minskning av barnafödandet i Sverige med
historiskt låga siffror som följd. En del av förklaringen kan
sägas vara den osäkerhet och snedvridning som finns på den
svenska arbetsmarknaden. Detta har avsevärt minskat de
ekonomiska förutsättningarna för många att bilda familj
under ett tidigt skede av livet.

Kopplingen till tidigare inkomst och ersättningsnivå leder även till att en
större del av presumtiva mödrar väntar med att skaffa barn tills efter det att
de
avslutat sina studier och fått ett stabilt fäste på arbetsmarknaden. En
förklaring till att så är fallet torde den låga garantinivån i
föräldraförsäkringen
vara. Systemet i sig ger således inte alla föräldrar likvärdiga möjligheter utan
bär med sig en inbyggd ojämlikhet som enligt Centerpartiet inte kan
accepteras.

Barn ska födas av kärlek, inte på grund av ekonomiska ersättningar. Det
går dock inte att komma ifrån att de ekonomiska förutsättningarna har en stor
betydelse när det gäller familjeplaneringen.

Den höjning av barnbidraget som gjordes vid årsskiftet medförde ingen
nämnvärd förbättring för de familjer som var i störst behov av en förstärkning
av ekonomin. Det höjda barnbidraget innebar att andra bidrag minskade i
motsvarande omfattning. Centerpartiet föreslog i sin ekonomiska motion att
garantinivån bör höjas från nuvarande nivå på 60 kronor om dagen till 200
kronor om dagen. En höjning av garantinivån inom föräldraförsäkringen
skulle på ett avsevärt sätt förbättra situationen för de sämst ställda
barnfamiljerna. Detta bör ges regeringen till känna.

... som måste förändras

I takt med att samhället och medborgarnas preferenser
förändras är det viktigt att försäkringssystemen förändras för
att passa den nya tiden. Det gäller inte minst inom
familjepolitikens område.

Centerpartiet värnar om barnfamiljernas valfrihet vad gäller möjligheterna
till val av barnomsorg och föräldraledighet. För Centerpartiet handlar det om
att ge möjligheter för många olika typer av familjer och familjebildningar att
själva forma sin vardag efter sina egna förutsättningar. Detta leder till en
ökad
trygghet och livskvalitet.

Som ett led i detta är det därför positivt att regeringen föreslår förändringar
som medför att det blir möjligt för annan närstående person att få ta del av
föräldraförsäkring och därigenom utgöra ett stöd i direkt anslutning till
modern vid barnets födsel. Detta gagnar föräldrarnas valfrihet och måste ses
som ett steg i rätt riktning.

Den av regeringen föreslagna förlängningen av föräldraledigheten med 30
dagar, från nuvarande 450 till 480 dagar med de restriktioner som följer,
måste däremot betraktas som ett bomskott vad gäller ökade möjligheter för
föräldrarnas valfrihet. I kombination med den beslutade maxtaxan utesluter
regeringen de grupper i samhället som har en annan syn på familjen och
barnomsorgen. Detta inskränker valfriheten och därigenom möjligheterna för
människor att forma sin egen vardag enligt det sätt som passar människor
bäst. Istället strävar regeringen efter att bevara ett system lika för alla
oavsett
om det passar eller inte. Riksdagen bör som konsekvens av detta avslå
regeringens förslag om förlängning av föräldraledigheten till 480 dagar. Detta
bör ges regeringen till känna.

Den beräknade kostnaden för förlängningen av föräldraledigheten, 1 000
miljoner kronor, kan på ett mer sympatiskt och för föräldrarnas
självbestämmande bättre sätt användas genom att införa det av Centerpartiet
föreslagna barnomsorgskontot. Barnomsorgskontot finansieras genom att
avstå från att förlänga föräldraledigheten med 30 dagar samt genom att riva
upp det beslut om en maxtaxa inom barnomsorgen som riksdagen fattade
beslut om under hösten. Vad som ovan anförts om införandet av ett
barnomsorgskonto bör ges regeringen till känna.

Ny förmånsnivå inom
föräldraförsäkringen

Den nya förmånsnivå som regeringen föreslår i
propositionen ämnar möjliggöra för föräldrar att ta ut en
åttondels förmån från föräldraförsäkringen. Det är lovvärt att
regeringen söker öka möjligheterna för föräldrar att vara mer
med sina barn. Tyvärr innebär den föreslagna förändringen
väldigt liten förbättring för dem som behöver det som mest.

Förändringen medför även att ett tidigare rakt och enhetligt system får en
inbyggd obalans med en ökad administrativ belastning som följd för såväl
företag som försäkringskassans handläggare. Istället bör man söka
åstadkomma ett ökat konsumtionsutrymme för föräldrarna vilket medför att
föräldrarna även kan välja hur detta utrymme skall disponeras. Det ökade
konsumtionsutrymmet bör i första hand försöka riktas mot låg och
medelinkomsttagarna. Vad som ovan anförs om den nya förmånsnivån inom
föräldraförsäkringen bör ges regeringen till känna.

Kontaktdagarna

Det är av stor vikt att det finns möjlighet för föräldrar att
aktivt delta i och bidra till skolans verksamhet. Detta visar
inte minst den senaste tidens debatt om skolan som en trygg
arbetsplats för eleverna. Med fler vuxna som aktivt deltar i
skolans verksamhet förbättras förutsättningarna för skolan
att lyckas med sitt uppdrag. Att ge barn och ungdomar lust
att lära.

Kontaktdagarna har en stor roll i detta arbete, men är även förknippat med
vissa problem. Erfarenheterna av när och på vilket sätt uttag av kontaktdagar
sker är inte enbart positiva. Det finns därför anledning att utreda om det är
just genom kontaktdagar som föräldrars delaktighet och närvaro i skolan kan
förbättras. Detta bör ges regeringen till känna.

Förläggning av
delledighet enligt
föräldraledighetslagen

Den i propositionen föreslagna förändringen i frågan om
förläggning av delledighet slår olika mot olika typer av
företag beroende på företagets verksamhet och storlek. Detta
kan i förlängningen leda till stora gränsdragningsproblem
vad gäller bedömningen av vad som kan sägas utgöra en
allvarlig störning. Det föreligger en uppenbar risk att den
förslagna förändringen kommer att drabba små och mindre
stora företag i större utsträckning än stora företag.

Centerpartiet anser att möjligheterna till samvaro mellan föräldrar och barn
är viktigt för både barn och föräldrar. Däremot är det inte önskvärt att dessa
möjligheter kan komma att inskränkas av en lagstiftning som i förlängningen
kan komma att missgynna arbetslösa småbarnsföräldrars möjligheter att delta
på arbetsmarknaden. Risken att företagare drar sig för att rekrytera
småbarnsföräldrar på grund av en förändring av lagstiftning kan göra
situationen besvärlig för redan utsatta grupper.

Det är tveksamt om den av regeringen föreslagna förändringens positiva
effekter avseende valfrihet för arbetstagaren står i relation till de
inskränkningar som detta medför för i första hand små och mindre företag.
Det är därför önskvärt att denna förändring inte genomförs i detta skede utan
att den kopplas till den utredning som tillsatts med anledning av översynen av
arbetstidslagen, semesterlagen och övrig ledighetslagstiftning. Detta bör ges
regeringen till känna.

Stockholm den 31 januari 2001

Birgitta Carlsson (c)

Kenneth Johansson (c)

Agne Hansson (c)

Gunnel Wallin (c)

Rolf Kenneryd (c)