med anledning av prop. 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m.

Motion 1999/2000:Fö42 av Åke Carnerö m.fl. (kd)

Oordnad process och saknat helhetsperspektiv i
försvarsfrågan

I den föreliggande propositionen syftar regeringen till att täcka in några
av de områden som inte behandlades i propositionen "Det nya försvaret"
(prop. 1999/2000:30) och det försvarsbeslut som nyligen fattades i
riksdagen. Successivt får alltså riksdagen fatta beslut om del efter del
inom det svenska försvaret. Ett flertal områden, såsom t ex plikten och
personalförsörjningen, beslutas i kommande omgångar. Det är mycket
svårt att se helheten i regeringens planer för Sveriges försvar och den
framtida grundorganisationen. Det är en oordnad process, och det saknas
ett helhetsperspektiv från regeringens sida i hela försvarsfrågan.

Kristdemokraterna är mycket kritiska till hur regeringen behandlar frågan
om Sveriges framtida försvar. Först och främst gör man en säkerhetspolitisk
bedömning där man visserligen helt korrekt lyfter fram den positiva
säkerhetspolitiska utvecklingen i bl a Sveriges närområde, men i viss mån
förbiser att den politiska instabiliteten i vår omvärld snabbt kan förändra det
säkerhetspolitiska läget. Sedan försämrar regeringen, genom en alltför snabb
och oöverblickbar omställning av försvaret, möjligheterna att bemöta de nya
hoten som uppstår inom det vidgade säkerhetsbegreppet, liksom Sveriges
förmåga att ställa upp i internationella fredsfrämjande insatser. Sist men inte
minst verkar den ekonomiska kalkylen som regeringen har fastslagit ohåll-
bar, med kommande finansiella problem att vänta och eventuella nya "svarta
hål" i budgeten.

Kristdemokraterna finner det märkligt att den föreliggande propositionen
lades fram innan beslutet i riksdagen om "Det nya försvaret" fattades. De nu
föreslagna organisationsförändringarna bygger på regeringens tidigare
förslag och inte på av riksdagen fattade beslut, landets högsta beslutsfattande
organ. Regeringens hantering av frågan måste i detta fall ifrågasättas.

För övrigt vill Kristdemokraterna lyfta fram följande områden som vi är
speciellt kritiska till i den föreliggande propositionen.

Beslutsordningen för Försvarsmaktens skolor och
förband

Den försvarspolitiska processen har de senaste åren kantats av ett oordnat
beslutssätt. Så kallade svarta hål i Försvarsmaktens ekonomi har
uppkommit vid ett flertal tillfällen. Kosovoinsatsen där Sverige var
oförmögen att snabbt vara på plats är ett annat exempel på en oordnad
beslutsprocess. Riksdagen beslutade den 30 mars år 2000 om
propositionen "Det nya försvaret", och några dagar före riksdagsbeslutet
lämnade regeringen den nu föreliggande propositionen till riksdagen. Ett
fåtal dagar efter ett omfattande försvarsbeslut skall ett nytt fattas som
river upp delar av det tidigare beslutet. Denna oordnade process skapar
ett löjets skimmer över såväl riksdag som regering.

Frågan om ansvarsfördelning mellan regering och riksdag är en betydelse-
full samt principiell fråga. Det är märkligt att regeringen utan tillräckligt
för-
arbete lägger fram ett så omfattande förslag. Kristdemokraterna anser att ett
förslag av den dignitet som regeringen nu föreslår borde vara föremål för en
bredare parlamentarisk översyn. I avvaktan på en sådan bör riksdagen fatta
beslut om samtliga organisationsenheter.

Försvarets folkförankring är av avgörande betydelse för den framtida
utvecklingen av totalförsvaret. En bred folkförankring är en förutsättning för
att upprätthålla försvarsviljan i hela landet. Ett folkförsvar innebär också att
det är de folkvalda som beslutar om dess innehåll. Kristdemokraterna ställer
sig avvisande till regeringens förslag gällande beslutanderätten över olika
organisationsenheter. Vi välkomnar en bred parlamentarisk översyn över
maktfördelningsprincipen samt beslutsordningen för Försvarsmaktens skolor
och förband.

Exempel Muskö örlogsvarv

Regeringen föreslår att verksamheten vid Muskö örlogsvarv skall
inordnas i den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens
underhållstjänst. Detta är ett exempel på en enhet som därmed föreslås
att regeringen skall besluta om.

Musköanläggningen som helhet är belägen söder om Stockholm i anslut-
ning till marinens viktigaste basområde i Östersjön. Den ligger nära de
marina skolorna och förtöjningsområdet på Berga. Anläggningen är en stor
befästning insprängd i berg och är konstruerad för att motstå direktträff av
taktiska kärnvapen. Den är därmed också opåverkbar av alla kända kon-
ventionella vapen.

Till ytan motsvarar anläggningen stadsdelen Gamla stan i Stockholm. Inne
i berganläggningen finns tre dockor för större fartyg och ubåtar samt en
slipanläggning för lyft av mindre fartyg upp till 450 ton. Verkstadsdriften,
omfattande underhåll av fartyg och vapen, bedrivs av Muskö örlogsvarv.
Musköanläggningen utnyttjas som ledningsplats av chefen för Ostkustens
marinkommando för taktisk ledning av cirka 60 procent av Sveriges marina
förband. I fred bedrivs radarövervakning dygnet runt av svenskt territorial-
hav, och ledningsorganisationen samverkar direkt med Kustbevakningen,
sjöpolisen och Sjöfartsverket.

Musköanläggningen är arbetsplats för 900 personer och här har flera olika
verksamheter samlats. Här finns varvsverksamhet, förrådshållning av viktiga
marina reservdelar samt ledningsplats för ledning av större delen av de
marina förbanden. I basområdet finns nära nog allt som de marina förbanden
behöver för att kunna bedriva en effektiv utbildning. Muskövarvets placering
i nära anslutning till de marina förbanden är vitalt för att förbanden skall
kunna genomföra en kostnadseffektiv utbildning. Smärre haverier eller andra
tekniska problem med fartygs- och båtmaterielen måste kunna åtgärdas
snabbt för att undvika störningar. Även av beredskapsskäl är placeringen i
anslutning till den viktigaste basen av stor betydelse.

På varvet underhålls mycket kvalificerad materiel som radio- och radar-
materiel, eldledningar, sonarutrustningar, siktesmateriel, högeffektmotorer,
elmotorer, periskop till ubåtar och marinens samtliga robotsystem. Här
hanteras högteknologiskt materiel inom en mängd olika tekniska områden.
Den huvudsakliga delen av verksamheten bedrivs skyddat inne i Muskö-
anläggningen, vilket till exempel gör det möjligt att måla året runt oberoende
av temperatur och luftfuktighet. Varvet är modernt och ägs av svenska staten.
Verksamheten bedrivs intäktsfinansierat med full insyn.

Muskövarvet är en nationell tillgång såväl i fredstid som i en eventuell
krigssituation. Kristdemokraterna ser det som en stor fara att t ex Muskö
örlogsvarv inordnas i den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens
underhållstjänst och därmed något enbart regeringen beslutar om.

Amfibiestridsskolan (AmfSS)

I föreliggande proposition skriver regeringen under rubriken Övriga
skolors och centrums utveckling: "Regeringen avser också att inordna
Kustartilleriets stridsskola i Vaxholms amfibieregemente och att därvid
även ändra skolans namn till Amfibiestridsskolan". Benämningen
kustartilleriförband ändras till amfibieregemente för att bättre spegla
verksamhetens art, och vapenslaget kustartilleriet ändras till
amfibiekåren.

Riksdagen har beslutat att i den framtida grundorganisationen kommer det
att finnas två enheter för utbildning av kustartilleriets förband. Vaxholms
kustartilleriregemente och Första kustartilleribrigaden (KA 1) skall därvid ut-
göra huvudenhet. Det andra utbildningsförbandet är Älvsborgs kustartilleri-
regemente (KA 4) i Göteborg. Förbanden kommer nu att benämnas Älvs-
borgs amfibieregemente och Vaxholms amfibieregemente.

Amfibieförbanden kommer att organiseras i en amfibiebrigadledning och
tre amfibiebataljoner. Härutöver skall kompetens och materiel behållas för
att vid krav på tillväxt organisera två rörliga kustartilleribataljoner och
ytter-
ligare en amfibiebataljon.

Den internationellt unika kompetens som amfibieförbanden har till väpnad
strid i skärgårds- och kustzonen skall tillvaratas så långt som möjligt och där
behov finns vid internationella insatser.

Kustartilleriets stridsskola är idag en under högkvarteret fristående skola
och utgör kustartilleriets kompetenscentrum för chefs- och befälsutbildning
på brigad-, bataljons- och kompaninivå. Utbildningen omfattar nivå- och
kompetenshöjande utbildning av marinofficerare och då till största delen
befäl ur kustartilleriet. Utbildningen bedrivs vid samtliga regementen och vid
vissa skjutfält. Härutöver ansvarar skolan för taktikutveckling, genomför
studier och deltager i större marina övningar.

Skolan är för närvarande lokaliserad till Näsby Park. I juni 1998 fattade
regeringen beslut om att ledningen för Kustartilleriets stridsskolas utbild-
ningsverksamhet skulle flyttas till Vaxholms kustartilleriregemente. Led-
ningsförhållande gentemot Högkvarteret skulle bibehållas.

Kustartilleriets stridsskola är en relativt liten organisation, varför utbild-
ning och verksamhet bygger på ett omfattande stöd såväl personellt som
materiellt från vapenslagets regementen.

Skolan är således en angelägenhet för hela amfibiekåren. De två amfibie-
regementena i Vaxholm och Göteborg har ett gemensamt ansvar för att
säkerställa bemanning och rekrytering till skolans organisation. Skolan bör
därför inte inordnas i ett regemente utan även fortsättningsvis inneha en i
likhet med idag självständig roll. Kristdemokraterna anser att detta bidrar till
en stimulerande kompetensutveckling med kreativ konkurrens mellan
förbanden i den framtida amfibiekåren. Genom att låta respektive amfibie-
regementes erfarenheter mötas på lika villkor kan en bred utveckling främjas
för denna världsunika förbandstyp.

Verksamheten vid skolan är dessutom av sådan art att det kommer att
finnas starka kopplingar mellan den taktiska nivån i Operativa insatsled-
ningen och det marintaktiska kommandot (MTK) och KAS (AmfSS).

Försvarsmaktens sjukvårdsfunktion

I Kristdemokraternas motion 1998/99:Fö9 med anledning av regeringens
proposition Förändrad omvärld - omdanat försvar (prop. 1998/99:74)
framhölls följande:

Vid olika typer av insatser bör åtgärder vidtas så att svensk personal i
möjligaste mån skyddas av verkningar av såväl konventionella vapen som
massförstörelsevapen. Det är viktigt att stödfunktionerna har förmåga att
uppträda nära och i samma insatsmiljö som stridande förband. Detta innebär
bl.a. att våra sjukvårdsförband bör utrustas med splitterskyddade transport-
fordon.

Ökande utlandsåtaganden förutsätter en väl fungerande och förberedd
hälso- och sjukvårdsorganisation. Försvarets sjukvårdscentrum är kompe-
tenscentrum för sjukvårdstjänsten inom Försvarsmakten och utbildar
medicinsk personal i avancerad förstahjälpen och förmedlar bl.a. kunskap om
biologiska stridsmedel och vatten- och livsmedelshygien. Försvarets sjuk-
vårdscentrum bör därför tilldelas resurser som täcker såväl förebyggande
åtgärder på veterinär- och hälsoskyddssidan som åtgärder för att kunna
rekrytera och utbilda sjukvårdspersonal för internationella insatser.

I den nya omstrukturerade Försvarsmakten satsas mycket resurser på
teknikutveckling och teknikanpassning. Detta är självklart nödvändigt,
men får inte göra att personalen glöms bort. Det långsiktiga
personalbehovet i Försvarsmakten i förhållande till framtida
kompetenskrav och av lämplig utbildning och akademisk profil hos
befälet måste tillgodoses.

I propositionen pekar regeringen på "att sjukvårdsavdelningen ingår i den
nuvarande operationsledningen i Högkvarteret. Eftersom sjukvårdsavdel-
ningens huvuduppgift är att planera och leda sjukvården inom Försvars-
maktens insatsorganisation anser regeringen det vara mest ändamålsenligt att
avdelningen inordnas i Operativa insatsledningen".

Planeringen av hälso- och sjukvård inför en internationell insats måste ta
hänsyn till klimatologiska, epidemiologiska och andra viktiga miljöfaktorer i
insatsområdet. Den personal som Sverige använder för sitt försvar eller
sänder ut i internationell tjänst, antingen det handlar om en fredsframtvingan-
de eller humanitär insats, måste veta att de blir väl omhändertagna om de
skadas.

Kvaliteten på det medicinska omhändertagandet måste säkerställas och de
resurser som frigörs vid omstruktureringen och den ändrade inriktningen för
Försvarsmakten måste komma även detta område till godo. Det behövs
helikoptrar och splitterskyddade fordon för akuta sjuktransporter, moderna
fältsjukhus för insatser både inom landet och i internationella sammanhang
och sist men inte minst kompetent personal som kan krigsplaceras i militära
förband och även ställa upp som frivilliga i internationella insatser. Sverige
måste kunna ställa sjukvårdsresurser till förfogande internationellt både för
att ta hand om krigsskadade och ge vård vid olika humanitära insatser.

Försvarsmakten skall också kunna bidra med kunskap och resurser vid en
katastrof som drabbar det civila samhället i fredstid. Här måste, liksom
tidigare planerats för krig, en nära samverkan kunna ske mellan civil och
militär sjukvård. En sådan samverkan måste planläggas i förväg så att
respektive kompetenser utvecklas genom fortlöpande samarbete och på ett
kostnadseffektivt sätt kompletterar varandra.

Av dessa skäl är det viktigt att den samordning mellan civil och militär
sjukvård som tidigare funnits på de olika ledningsnivåerna kan tas till vara i
den nya organisationen. På samma sätt är det viktigt att Socialstyrelsens
beredskapsenhet och Högkvarteret kan fortsätta att samverka på central nivå,
samt att Försvarsmaktens sjukvårdscentrum kan få fortsätta att utvecklas som
ett kompetenscentrum för det akuta omhändertagandet tillsammans med
civila universitet och högskolor med intresse för traumatologi. Med civil
medicinsk utbildning som bakgrund tillför man komplettering i form av de
militära kunskaper som krävs för att kunna nå ett bra resultat för Försvars-
maktens behov.

Kristdemokraterna anser därför att det finns ett fortsatt behov av en sjuk-
vårdsavdelning med ungefär motsvarande uppgifter som idag. Det är viktigt
att det i Försvarsmaktens högkvarter finns tillräckliga resurser och kompe-
tens för att driva utvecklingen inom sjukvårdsfunktionen framåt tillsammans
med de civila samverkanspartner som kan bli aktuella i olika sammanhang.
Det behöver satsas på en fortsatt kvalitets- och kompetenshöjning inom
Försvarsmaktens sjukvårdsfunktion. De ansvarsuppgifter som måste lösas
inom sjukvårdsfunktionen i Högkvarteret spänner över ett brett område och
bör därför inte inordnas i OPIL utan utgöra en självständig enhet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en bred parlamentarisk översyn över maktfördel-
ningsprincipen samt beslutsordningen för Försvarsmaktens skolor och
förband,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att beslutanderätten om olika organisations-
enheter förs över till regeringen, t.ex. som i fallet Muskö örlogsvarv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Amfibiestridsskolan även i fortsättningen
skall vara en självständig enhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att satsa på en kvalitets- och kompetenshöjning
inom Försvarsmaktens sjukvårdsfunktion,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en fristående sjukvårdsavdelning i
Försvarsmaktens högkvarter.

Stockholm den 6 april 2000

Åke Carnerö (kd)

Margareta Viklund (kd)

Amanda Agestav (kd)

Erling Wälivaara (kd)

Jan Erik Ågren (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Mats Odell (kd)

Dan Ericsson (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Inger Strömbom (kd)

Kenneth Lantz (kd)