med anledning av prop. 1998/99:95 Postal infrastruktur
Motion 1998/99:T14 av Per-Richard Molén m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Proposition 1998/99:95
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Trafikutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1999-03-19
- Bordläggning
- 1999-03-23
- Hänvisning
- 1999-03-24
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Inledning
Regeringens proposition rörande postal infrastruktur innehåller en rad förslag, som är av stor principiell betydelse för alla de postbefordringsföretag, vilka tillkommit efter det att Postverkets ensamrätt till brevbefordran avskaffades 1993. Det är därför angeläget att den föreslagna lagstiftningen skapar konkurrensneutralitet mellan Posten Sverige AB och andra aktörer.
Posten Sverige AB har fortfarande en dominerande ställning och kan utifrån denna position påverka förutsättningarna för de många små lokala postdistributörernas möjlighet att hävda sig på marknaden.
Under åren efter postmonopolets avskaffande har en lång rad spörsmål och konflikter aktualiserats, där Posten Sverige AB utnyttjat sin dominerande ställning för att skapa sig konkurrensfördelar.
Post- och telestyrelsen (PTS) har mot bakgrund av detta redovisat en rad förslag angående förvaltningen och säkerställandet av den postala infrastrukturen, som syftar till konkurrens på lika villkor. PTS:s granskning omfattar frågor som berör en likvärdig tillgång till postnummer, postboxar, adressändringar och eftersändning av post.
PTS:s förslag har fått ett starkt stöd från en rad remissinstanser - inte minst från andra postbefordringsföretag. Trots detta har regeringen valt att i propositionen lägga förslag, som ensidigt gynnar Posten Sverige AB. Erfarenheten visar att Posten Sverige AB som dominerande aktör inte alla gånger har - och knappast heller i framtiden kommer att ha - ett naturligt intresse av att ingå avtal med andra som bedriver konkurrerande verksamhet och att leva upp till den konkurrensneutralitet, som en fri marknad för- utsätter.
Det är därför synnerligen angeläget att i den lagstiftning, som framöver skall reglera den postala infrastrukturen, på ett betydligt mera objektivt och neutralt sätt än vad regeringen föreslår, ger garantier för konkurrens- neutralitet på den postala marknaden.
Från moderata utgångspunkter finns det därför anledning att närmare ifrågasätta och lägga andra förslag än regeringens vad gäller frågan om adressändringar, postnummer och postboxar.
Adressförändringar
Det är förvånande att regeringen trots en i det närmaste enig remissinstanskår, går emot PTS förslag att det av Posten Sverige AB helägda bolaget Svensk Adressändring AB skall förvärvas av en ekonomisk förening, där samtliga postdistributörer skall vara medlemmar och därmed få inflytande på kostnader, intäkter och verksamhetens omfattning och inriktning.
Det är enligt moderat mening angeläget att Posten Sverige AB inte skall bibehålla det fullständiga inflytandet över de uppgifter om adressändringar, som fysiska och juridiska personer anmäler i samband med flyttningar. Det är otillfredsställande att kommersiella tvister på detta område skall avgöras med bistånd av PTS. Det rimliga är att alla aktörer skall ha lika rätt till denna för postdistributionen så viktiga information. Det kan inte heller vara rimligt att den avgjort mest dominerande aktören skall fastställa de ersättningar och avgifter, som är kopplade till detta bolags verksamhet. Det finns också anledning att påpeka, att Posten AB i viss utsträckning har integrerat bolagets verksamhet vad gäller marknadsföring och produktutveckling med sin egen verksamhet, vilket de konkurrerande aktörerna finner oacceptabelt.
Postnummersystemet
Regeringen underkänner PTS förslag - som stöds av flertalet remissinstanser - att beslutanderätten över postnummersystemet överförs till tillståndsmyndigheten PTS.
Regeringen föreslår att Posten Sverige AB, som i sitt yttrande givit uttryck för att beslutanderätten över systemet är av central betydelse för dess verksamhet, skall vara tillståndsmyndigheten för detta system.
Detta är enligt moderat uppfattning synnerligen olämpligt eftersom det ger upphov till framtida konflikter där Posten Sverige AB ensidigt kan tillvarata sina egna intressen. Det är förvånande att regeringen nonchalerar de övriga aktörernas legitima rätt att på ett konkurrensneutralt sätt få tillgång till systemet. Det har ju - vilket framgår av PTS analysrapport - visat sig att övriga postoperatörer varit missnöjda med att inte kunna tillhandahålla postboxar med sådana boxadresser som Posten Sverige AB kan erbjuda sina kunder. Posten Sverige AB har också utifrån sina egna intressen ensidigt beslutat om ändringar i systemet och även brustit i fråga om information om ändringar till de företag, som är Posten Sverige AB:s konkurrenter.
Regeringens förslag måste därför avvisas samtidigt som handhavandet av postnummersystemet överföres till PTS.
Postboxar
En väl fungerande postservice med många aktörer på marknaden kräver, att alla postoperatörer kan nå alla adresser till postboxar, fastighetsboxar etc. och att samtliga mottagare har rätt att få all sin post till en adress.
Posten Sverige AB som vanligtvis har dessa postboxar inom sina egna väggar - inte minst till de allra flesta företagskunderna - har givetvis ett försteg gentemot sina konkurrenter. Det finns på en öppen postmarknad anledning hysa farhågor för att Posten Sverige AB kommer att utnyttja sin dominerande ställning till förfång för konkurrenterna. Därför kan det ifrågasättas om regeringens förslag som innebär att PTS inom ramen för verksamheten skall tillse att postboxar som tillhör Posten Sverige AB skall vara tillgängliga, leder till ett önskat resultat.
Regeringens förslag kan öppna för segdragna tvister, som åsamkar andra distributörer kostnader och skapar irritation hos kunderna. Från moderata utgångspunkter finns det anledning att - även om regeringens förslag är ett steg i rätt riktning - överväga, om inte boxanläggningarna skall ägas och administreras av annan än Posten Sverige AB.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägandet av Svensk Adressändring AB,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att postnummersystemet skall ställas under Post- och telestyrelsens kontroll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postboxar.
Stockholm den 16 mars 1999
Per-Richard Molén (m)
Tom Heyman (m) Lars Björkman (m) Birgitta Wistrand (m) Jan-Evert Rådhström (m) Lars Elinderson (m) Jeppe Johnsson (m) Elizabeth Nyström (m) Per Westerberg (m) Fredrik Reinfeldt (m) Karin Enström (m)
Yrkanden (6)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägandet av Svensk Adressändring AB
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägandet av Svensk Adressändring AB
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att postnummersystemet skall ställas under Post- och telestyrelsens kontroll
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att postnummersystemet skall ställas under Post- och telestyrelsens kontroll
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postboxar.
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postboxar.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
