med anledning av prop. 1997/98:47 Ändring i minerallagen (1991:45)

Motion 1997/98:N7 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (m)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Proposition 1997/98:47
Motionskategori
-
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
1998-01-23
Bordläggning
1998-01-27
Hänvisning
1998-01-28

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Det är rätt att den långa traditionen av gruvbrytning och de senaste årens ökade prospektering kan leda till en positiv utveckling av malmreserven i Sverige.

Då det gäller bergsstatens distriktsindelning är dagens indelning att det finns ett bergmästareämbete i Falun och ett i Luleå. Kontoret i Falun har en stor yta av Sverige att handlägga och ansvara för, allt utom de fyra nordligaste länen: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtlands län.

Nu föreslår regeringen att bergsstatens distriktsindelning skall avskaffas och att endast en bergmästare skall ansvara för tillståndsgivning och tillsyn i hela landet.

Utredaren av ärendet har pekat på den hårda belastning som följt av de senaste årens ändrade mineralpolitik och vad detta inneburit för bergsstaten. Det har lett till en väntetid som varit oacceptabel då det gällt att få tillstånd och besked.

Också SGU har instämt i att Sverige skall vara ett enda berg­mästare­område.

Av remissomgången kan man också utläsa intresse att från andra håll än nuvarande lokaliseringsorter, Falun och Luleå, få en lokalisering av registrerings- och tillståndsfunktionerna till sig.

Först kan ett instämmande ske i att det behövs en effektivisering av ärendehanteringen och detta för att snabbare besked skall kunna ges. Också talet om en enhetligare bedömning av alla ärenden kan vitsordas. All centralisering brukar ge detta resultat och definitivt om en enda person skall ha totalansvaret.

Det är inte självklart var i Sverige den nya enheten skall förläggas. Visserligen är vi medvetna om att den minister som handlägger aktuellt ärende bor i det län som nu föreslås få den nya enheten till sig, men detta medför inte att lokaliseringsorten är given.

I den skrivning som finns i propositionen finns en diffus formulering om att ”kontoret i Falun skall finnas kvar tills vidare”.

Den skrivningen måste anses som otydlig eftersom alla beslut som fattas, precis som dagens anställningsförhållanden i arbetslivet, är ”tills vidare”.

En tydligare skrivning bör ske där det klart framgår att även vid införandet av ett kontor – oavsett om det nu förläggs till Falun eller Luleå – skall ett annexkontor finnas på den andra orten. Detta av geografiska rationella skäl och även om det endast skall finnas en bergmästare totalt.

En aspekt, som ingalunda är oviktig i detta sammanhang utan som måste föras in i diskussionen, är också att Falun som residensstad minskar i befolkning. Då en residensstad minskar brukar detta vara allvarliga tecken för ett län. Tecknen har visat sig riktiga: Dalarnas län var det län som vid årsskiftet 1997-1998 visade den största befolkningsminskningen i landet.

Nu har just Näringsdepartementet och regeringen tidigare agerat så att offentliga arbetstillfällen försvunnit från just Falu kommun och länet. Just Näringsdepartementet har bl a tvångsförflyttat Skogsvårdsstyrelsens regionkontor från Falun till Söderhamn. Det har fattats beslut om flyttning av vissa delar av skattemyndigheten från Falun till Gävle. Det finns flera sådana exempel och allt har självklart bidragit till att Falu kommun minskar, liksom Dalarnas län. Den utvecklingen måste brytas och oron är stor.

Då det gäller placeringen av den nya bergmästaren talar lika mycket för en placering i Falun som en placering i Luleå.

I Falun finns också en mycket gammal historia och tradition bakom bergmästareämbetet. Redan på 1200–1400-talet talas det om den här verksamheten.

Skulle det bli beslutat att Luleå är en bättre placeringsort bör skrivningen och beslutet gällande Falun göras så att meningen om Falun får lydelsen:

”... men kontoret i Falun skall vara kvar.”

Orden ”tills vidare”, som mest verkar vara ett tillfälligt ”plåster på såren”, bör alltså utgå.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bergmästarekontoret i Falun.

Stockholm den 21 januari 1998

Rolf Gunnarsson (m)

Christel Anderberg (m)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bergmästarekontoret i Falun.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bergmästarekontoret i Falun.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.