med anledning av prop. 1996/97:116 Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

Motion 1996/97:Sk38 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)

Regeringen föreslår att uppgifter från en rad myndigheter -
som Vägverket, Alkoholinspektionen, Patent- och
registreringsverket, Generaltullstyrelsen och
tullmyndigheterna, Riksförsäkringsverket m fl - skall få
hämtas in och registreras i det centrala skatteregistret.
Uppgifterna ska sedan användas för att underlätta maskinella
urvalskontroller för att ta fram s k kontrollvärda förhållanden
- dvs hitta presumtiva skattesmitare.

Regeringen menar att skattemyndigheten bör få registrera uppgifter om t ex
innehav av trafiktillstånd, eftersom "det är ett tecken på att någon form av
verksamhet bedrivs, vilket i sin tur ger indikationer på att företaget bör vara
registrerat för mervärdesskatt, att anställda kan förekomma och att arbets-
givaravgifter och preliminärskatt därför skall betalas". På samma sätt bör
uppgifter från Riksförsäkringsverket få tas in i det centrala skatteregistret,
eftersom uppgifter om sjukpenninggrundande inkomst av annat än förvärs-
arbete indikerar att någon bedriver näringsverksamhet osv.

I propositionen föreslås också att en bevakningsmarkering skall få tas in i
det centrala skatteregistret. En markering kan t ex föras in om ett företag fått
sin F-skattesedel återkallad och skattemyndigheten vill kontrollera att
företaget inte fortsätter att åberopa den trots att den är återkallad.
Markeringen innebär att en granskning av den skattskyldige planeras.
Uppgifter om vad han eller hon eventuellt är misstänkt för skall förvisso inte
få införas i registret, men regeringen föreslår att "skattemyndigheten får på
annat sätt tillgodose de behov som finns av att enkelt kunna ta fram vad
markeringen avser".

Regeringen anser att förslagen kommer att underlätta och effektivisera
skattemyndighetens kontrollarbete. Det kan kanske vara en riktig bedömning,
men förslaget bör inte genomföras. Frågor som datasäkerhet och personlig
integritet berörs nästan inte alls i propositionen. Förslaget tycks utformat
från
en enda utgångspunkt - skattemyndighetens behov att kontrollera de skatt-
skyldiga, och hela skrivningen tycks präglad av inställningen att "alla företag-
are är presumtiva fifflare".

Den naturliga utgångspunkten måste också vara att uppgifter hämtas in från
den vilken ett ärende gäller. Kan de uppgifter som behövs, t ex ett
trafiktillstånd, hämtas från den det berör så är det den vägen myndigheten bör
hämta in uppgiften. Regeringens förslag har rakt motsatt utgångspunkt -
skattemyndigheten skall från andra myndigheter alltid få ta in uppgifter som
eventuellt kan ha betydelse för beskattningen.

När det centrala skatteregistret tillkom 1980 var ambitionen att registret
skulle vara stabilt, förutsebart och mycket svårt att ändra. Sedan dess har inte
mindre än 40 lagändringar genomförts. Nästan alla ändringar har inneburit att
registret utvidgats eller att integrationen i förhållande till andra register
har
ökat. Samtidigt har förändringarna inneburit ökade belastningar i företagen
genom mer och mer omfattande uppgiftslämnarskyldighet. På senare tid har
det varit fråga om en fortlöpande utvidgad kontrollskyldighet rörande bland
annat förmåner, uppbördsregler, säkerhetsställande och momsinbetalningar i
förtid.

Det nuvarande skatteregistret har en annan karaktär än vad som avsågs vid
riksdagsbehandlingen 1980. Innan nya förändringar sker borde därför hela
registret bli föremål för en ordentlig genomlysning vad gäller integritet,
säkerhet och sårbarhet. Dessutom bör företagen ges en uttrycklig rätt till
insyn i vilka uppgifter som hämtats in och registrerats.

Många mindre företagare upplever administrationen runt sin egen
verksamhet som alltför omfattande. Regler, förordningar, bokföring,
deklarationer, uppgiftslämnande till myndigheter, lagar och avtal - allt tar tid
och kraft från det företagaren egentligen vill ägna sig åt, nämligen den egna
verksamheten. Utöver de faktiska svårigheterna upplever många företagare
just misstroendet mot dem som påfrestande.

Få politiska uppgifter är så angelägna idag som att skapa förutsättningar för
fler människor att starta företag. Sverige behöver fler kreativa entrepenörer
och fler växande företag. Det handlar inte bara om konkreta förändringar -
egentligen förenklingar - i det regelverk som omgärdar näringslivet. Det
handlar också om att åstadkomma en attitydförändring gentemot enskilda
företagare, som till exempel att den som vill gå in i företagarrollen inte
känner sig utpekad som potentiell skattesmitare.

Folkpartiet anser därför att fortsatta utredningar på det skatteadminstrativa
området klart och tydligt ska vara inriktade på förenklade regler och en
begränsning av uppgiftsinlämningen, särskilt med hänsyn till de små och
medelstora företagens situation.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:116 i de delar som avser det
centrala skatteregistret,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av det centrala skatteregistret.

Stockholm den 1 april 1997

Isa Halvarsson (fp)

Karin Pilsäter (fp)