med anledning av prop. 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m.

Motion 1995/96:Fi131 av Inger Lundberg m.fl. (s)

Formgivning som en av
nycklarna till tillväxt och
hög sysselsättning i Sverige

Ett samhälle inriktat på hushållning med råvaror kommer att
ställa högre krav på kvalitet och därmed också god funktion
och skönhet än slit- och slängsamhället. Därför talar mycket
för att formgivning och industridesign ökar i betydelse som
konkurrensfaktorer. En formtradition som den svenska, som
präglas av sparsamhet med material och användar- och
brukarvänlighet bör kunna spela en större roll än den gör
idag.

Svensk formgivning och industridesign hade sin storhetstid från 1930 års
Stockholmsutställning till en bit in på 1950- och 1960-talen, då bland andra
Svenska Slöjdföreningen (nuv. Föreningen Svensk Form) medverkade till att
göra svensk formgivning till ett välkänt begrepp.

Idag spelar svensk design inte samma roll som tidigare. Av Kultur-
utredningen framgår att Sverige passerats av de nordiska länderna liksom av
flera länder inom och utom Europa. Många länder gör mer målinriktade
satsningar än vi för att främja inhemsk formgivning, och har fått utbyte av
sina satsningar genom såväl stora exportframgångar som en väl känd
nationell profil.

Det finns flera skäl till att svensk design tappat i betydelse. Ett är att det
samhälleliga engagemanget och mediaintresset inte är detsamma, som när
formgivning sågs som en av nycklarna till ett mer demokratiskt och
kvalitetsinriktat samhälle. Ett annat är relativt stor splittring mellan olika
aktörer främst inom industridesign. Ett tredje är bristande engagemang från
svenskt näringsliv. Slutligen kan uppdelningen av ansvaret för designfrågorna
mellan Kultur- och Näringsdepartementen och frånvaron av ett samordnat
ansvar för frågorna ha påverkat utvecklingen.

Det är hög tid att Sverige återtar sin identitet som en nation som förknippas
med god formgivning. Förutsättningarna finns bara samhälle, näringsliv och
opinionsbildare samverkar för att åter sätta Sverige på den internationella
designkartan. I svensk tradition finns en resurssnål hantverkstradition, blonda
formideal, som väcker ett ökat internationellt intresse och erfarenheter av
brukarvänlig formgivning. God grundutbildning och möjligheterna att berika
svensk formgivning genom kompetenta invandrare med erfarenhet av andra
formideal kan tillsammans med ett ökat intresse från många mindre företag
bidra till att bryta utvecklingen.

Engagemanget bör kunna få stöd av många svenska företag som kan visa
formgivningens betydelse för sin utveckling. Formgivningen har betytt
mycket för IKEA:s världsframgångar. Absolut Vodka har mycket beroende
på flaskans utformning kommit att bli Sveriges främsta exportprodukt inom
livsmedelsområdet. Svensk glasindustri har nått världsrykte genom att knyta
de bästa formgivarna till sig.

Vi vill föreslå att regeringen som ett led i en offensiv utveckling av svenskt
näringsliv tar initiativ till samordnade insatser för att stärka och utveckla
svensk formgivning och design. Vi vill ange några vägar för att nå dit:

- God formgivning och industridesign bör uttryckas som
viktiga mål för samhällets näringspolitik på central och
regional nivå. Bland annat bör formgivning och
industridesign ges en framträdande roll inom den idékampanj
"Ljusåret 1997", som omnämns i propositionen.

- Utveckling av fort- och vidareutbildning inom form och
design. Nätverksbygge mellan form- och designhögskolorna
och tekniskt och ekonomiskt inriktade högskoleutbildningar.
Studie av förutsättningarna för att i samverkan med
etablerade högskolor utveckla viss form- och
designutbildning också på nya högskoleorter.

- Tydliga krav på god form i statliga myndigheters och
bolags upphandlingar. Överläggningar med
kommunförbunden för att stimulera den kommunala sektorn
att beakta formfrågorna i sin upphandling.

- Centrala och regionala näringslivskonferenser för mindre
och medelstora företag om formgivningsfrågor. Fortbildning
av lokala näringslivshandläggare. Ökad samverkan mellan
näringsliv och form- och designutbildningarna.

- Utredning av förutsättningarna för att i anslutning till
kulturhuvudstadsåret etablera ett svenskt centrum för god
formgivning i Stockholm - ett Formens hus.
Formavdelningar vid regionala museer.

- Överväganden om former för att i samverkan med Svensk
Form etablera ett svenskt designråd.

- Stimulans inom tillväxtområden som miljöteknik och
föremål som tillgodoser en över hela världen växande andel
äldres behov av god funktion.

Vi är väl medvetna om att Kulturutredningen för närvarande
är föremål för överväganden inom regeringen, men vill
understryka vikten av att formfrågorna inte enbart ses som en
kulturpolitisk fråga i traditionell mening, utan ges ökad
näringspolitisk tyngd. De utvecklingsfrågor som berör
svensk design och formgivning bör beredas gemensamt
mellan främst Närings- och Kulturdepartementen genom att
det inom regeringskansliet skapas en arbetsgrupp med
särskilt ansvar att främja svensk formgivning.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av samordnade insatser för att utveckla
svensk formgivning som ett medel för ökad tillväxt, nationell identitet
och livskvalitet.

Stockholm den 19 juni 1996

Inger Lundberg (s)

Håkan Strömberg (s)

Maud Björnemalm (s)

Hans Karlsson (s)

Helena Frisk (s)