med anledning av prop. 1995/96:205 Förbud mot innehav av destillationsapparater m.m.

Motion 1995/96:So26 av Gullan Lindblad (m)

Problemen med hembränd sprit blir allt större. Även om
uppgifter om hur mycket sprit i Sverige som tillverkas
illegalt av naturliga skäl är mycket osäkra, kan man genom
att bl.a. följa polisens beslag av hembränningsapparater dra
slutsatsen att det bränns stora mängder sprit runt om i
Sverige. Vissa uppgifter har t.o.m. gjort gällande att hälften
av all sprit som konsumeras i vårt land kommer från illegal
tillverkning. Detta skulle innebära att den verkliga
konsumtionen av 100 % ren alkohol per person över 15 år
skulle vara närmare 10 liter än de officiella 5-6 litrarna.

Självfallet är det djupt allvarligt om det stämmer att den illegala tillverk-
ningen av sprit har ökat. Det visar tydligt på den svenska alkoholpolitikens
misslyckande och innebär dessutom att staten går miste om stora belopp i
skatt varje år. Än allvarligare är att respekten för lagarna undermineras i takt
med att hembränningen ökar. Människor i gemen kan anse att så kallad
"husbehovsbränning" närmast är att betrakta som en rättighet, särskilt som
spritskatterna i Sverige är oerhört höga och tillgängligheten, särskilt på
landsbygden, av många kan betraktas som bristfällig. Detta är naturligtvis
inte acceptabelt.

Regeringen föreslår nu att innehav, överlåtelse och tillverkning av destilla-
tionsapparater eller delar till sådan apparat skall förbjudas. Undantag görs för
dem som enligt alkohollagen har tillstånd att tillverka sprit. Dessutom ges
undantag för de industrier som återvinner teknisk sprit. Bakgrunden till
förslaget är uppgifter om att hembränningen ökar och att tillverkare av
destillationsapparater har upptäckt en lucka i den nuvarande alkohollagen
som innebär att man får sälja och inneha hembränningsapparat, samtidigt som
tillverkning av sprit är olaglig. Det intressanta i regeringens proposition är
att
man inte med en enda rad analyserar hur det kan komma sig att människor
tillverkar illegal sprit. Regeringen och riksdagen, som initierat förslaget, ser
ingen koppling över huvud taget mellan den mycket restriktiva svenska
alkoholpolitiken och en befarad ökning av hembränningen. Man analyserar
t.ex. inte varför hembränning för många närmast har blivit en kultur i länder
som Sverige och Norge, länder som båda kännetecknas av förbud och
regleringar på alkoholområdet. Vi anser att detta är en brist i regeringens
förslag. Den svenska alkoholpolitiken har allt för länge varit koncentrerad på
förbud och regleringar som saknar folkligt stöd. När det nu visar sig att
människor struntar i de förbud som finns, anser vi att man en gång för alla
måste diskutera om inte den svenska alkoholpolitiken har havererat. Det går
inte att blunda för problemen och tro att ytterligare ett förbud är den rätta
lösningen.

Ett förbiseende i propositionen är att det inte bara är legala sprittillverkare
och företag som ägnar sig åt återvinning av teknisk sprit som har destilla-
tionsapparater. Sådana förekommer på landets universitet och högskolor och
dessutom hos företag som genom Riksskatteverket erhållit tillstånd för inne-
hav för bl.a. forskning och kemisk-teknisk utveckling. Enligt lagförslaget
skall det vara möjligt för alkoholinspektionen att ge företag som återvinner
sprit tillstånd att inneha destillationsapparater.

Även om regeringen i den särskilda motiveringen till lagen skriver att även
annan verksamhet skall kunna ges undantag, finns det inga exempel på vad
som menas med detta. Detta är en brist och kommer att skapa onödig
byråkrati och krångel som knappast kan vara önskvärd.

Vi avvisar således regeringens förslag som det ser ut i dag. Nuvarande
bestämmelser anser vi vara tillräckliga. I sammanhanget kan man raljera och
fråga sig varför regeringen nöjer sig med att förbjuda innehav av destilla-
tionsapparater. Varför inte samtidigt kvotera jästinköp eller kontrollera
inköpen av socker?

Vi anser dock att det skall vara möjligt för polisen att beslagta en
destillationsapparat och få den förverkad om den används för att bränna sprit.
Det torde inte vara rimligt att en person som fällts för illegal
sprittillverkning
har rätt att få tillbaka destillationsutrustningen.

Vi menar att regeringen bör tillsätta en utredning som skall redovisa en
strategi för att minska behovet av illegal sprittillverkning. Den bör också ges
i
uppdrag att mer djupgående studera hur omfattande den illegala sprit-
tillverkningen är. I stort sett är det bara Svenska bryggareföreningen som
försökt att göra en uppskattning av omfattningen.

Fler förbud och regleringar kommer inte att lösa problemen. I stället måste
vi ändra vår alkoholpolitik. En strategi för detta redovisade den moderata
representanten i den alkoholpolitiska kommissionens slutbetänkande
(SOU1994:24). Det handlar om att avreglera och göra den enklare och mindre
förmyndaraktig, avskaffa Systembolagets monopol, satsa på att minska
missbruket av alkohol genom förändrad lagstiftning rörande vård av
missbrukare och vård av unga (LVM- respektive LVU-lagen), ökad
information och upplysning samt att överge totalkonsumtionsbegreppet som
till dags dato inte har inneburit att antalet missbrukare minskat och därmed
inte givit de resultat man sagt sig vilja uppnå. De förslag som redovisades i
betänkandet upprepades i en kommittémotion av Gullan Lindblad m.fl. (m)
(1994/95:So13) i samband med behandlingen av den nya alkohollagen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del som berör
förbud mot innehav av destillationsapparater i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om polisens möjlighet att förverka
destillationsapparat som används för illegal sprittillverkning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om hembränneriets omfattning och
en strategi för att minska hembränningen,

Stockholm den 14 maj 1996

Gullan Lindblad (m)

Sten Svensson (m)

Leif Carlson (m)

Maud Ekendahl (m)

Gustaf von Essen (m)

Margit Gennser (m)

Stig Grauers (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Tomas Högström (m)

Annika Jonsell (m)

Ulf Kristersson (m)

Margareta E Nordenvall (m)

Bertil Persson (m)

My Persson (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Åke Sundqvist (m)

Birgitta Wichne (m)

Liselotte Wågö (m)

Anna Åkerhielm (m)