med anledning av prop. 1995/96:200 Fristående skolor m.m.

Motion 1995/96:Ub40 av Olof Johansson (c)

De fristående skolorna har en betydelsefull roll i det svenska
skolväsendet. De utgör ett viktigt inslag i den öppenhet och
valfrihet som ska känneteckna skolväsendet. Rätten att välja
skola, såväl mellan kommunala skolor som mellan
kommunala och fristående skolor, ska vara en självklarhet
för den enskilde eleven. De fristående skolorna utgör idag för
många elever ett värdefullt alternativ till de kommunala
skolorna. Genom det ökade antalet fristående skolor och den
mångfald dessa representerar, ökar elevernas och
föräldrarnas valmöjligheter och därmed förutsättningarna att
få sina behov och önskemål tillgodosedda.

De fristående skolorna har också stor betydelse för skolväsendet som
helhet. Det faktum att de fristående skolorna verkar under friare former gör
att nya pedagogiska metoder och arbetssätt lättare kan prövas. Därigenom kan
värdefulla erfarenheter och lärdomar från de fristående skolorna även komma
de kommunala skolorna och deras elever till del.

Centerpartiet är mycket kritiskt mot att regeringen i denna viktiga fråga nu
väljer att luta sig mot en vänstermajoritet i riksdagen. Därigenom upphävs det
beslut som Socialdemokraterna och Centerpartiet gemensamt stod bakom i
riksdagen förra våren. Det undergräver också förutsättningarna att med bred
politisk majoritet skapa långsiktiga och stabila spelregler för de fristående
skolorna. Centerpartiet vill så snabbt som möjligt skapa politisk majoritet för
en lägsta garanterad ersättningsnivå till de fristående skolorna.

Centerpartiet anser sammanfattningsvis att

- den fortsatta reformeringen av villkoren för de fristående skolorna ska
bygga på riksdagsbeslutet våren 1995 som innebär en lägsta garanterad
ersättningsnivå till de fristående skolorna
- de fristående skolorna ska ta emot elever med behov av särskilt stöd och
att kommunerna ska ge bidrag för detta
- likvärdiga villkor för fristående skolor och kommunala skolor bör gälla
också ifråga om skolskjutsar
- skyldigheten för fristående skolor att erbjuda skolhälsovård och
hemspråksundervisning måste följas av ekonomisk ersättning för detta
- fristående skolor som godkänts ska också erhålla bidrag
- en fristående skola inte ska kunna bli av med bidrag därför att den växer
kraftigt i elevantal
- någon lägsta gräns för antal elever vid fristående skola inte ska finnas i
lagstiftningen.

Centerpartiet kräver
långsiktighet

Fristående skolorna måste få långsiktiga, tydliga och
rättssäkra spelregler. Under våren 1995 var Centerpartiet
med om att träffa en uppgörelse med Socialdemokraterna om
villkoren för de fristående skolorna. Det var då ett politiskt
faktum att en riksdagsmajoritet, bestående av Vänsterpartiet
och Socialdemokraterna, var beredd att sänka den lägsta
garanterade ersättningsnivån till de fristående skolorna från
85 till 75 %. Genom Centerpartiets insats blev det möjligt för
de fristående skolorna att med stöd av lagen få bättre bidrag.

Riksdagbeslutet våren 1995 innebar i huvudsak följande: En kommun får
vid tilldelning av bidrag göra ett avdrag som uppgår till högst 25% av den
framräknade genomsnittskostnaden. I enlighet med Centerpartiets motion
infördes i skollagen bestämmelser som innebär att en kommun utöver den
lägsta garanterade ersättningsnivån ska ge extra bidrag:

- dels för kostnader som är en följd av att skolan drivs i enskild regi,
- dels för kostnader som är en följd av att en fristående skola har tagit emot
elever med behov av särskilt stöd,
- dels för att skolan erbjuder skolhälsovård.

I utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU16 skriver
utskottet, med anledning av Centerpartiets motion, att
..."stödet till de fristående skolorna skall skapa likvärdiga
ekonomiska förutsättningar för kommunala och fristående
skolor och därmed göra avgifter onödiga. Detta är en
förutsättning för att alla föräldrar och elever ska ha valfrihet,
inte bara ekonomiskt starka grupper." Utskottet skriver
vidare: "Utskottet räknar med att det kommer att utgå
ersättning till de fristående skolorna i förhållande till
elevernas behov och skolornas åtaganden." - - - "De
fristående skolorna måste få möjlighet att arbeta efter stabila
och förutsägbara villkor, varför det är nödvändigt att
kommunernas skyldigheter regleras i lag."

I propositionen om fristående skolor föreslår regeringen en rad
försämringar jämfört med nu gällande bestämmelser. Regeringen vill ta bort
den garanterade lägsta ersättningsnivån. Centerpartiet är mycket kritiskt mot
detta . Det rubbar på ett mycket olyckligt sätt spelreglerna för de fristående
skolorna, vilket skapar instabilitet och osäkerhet om framtida villkor.
Regeringens förslag är ett stort misslyckande för att skapa stabila och
långsiktiga spelregler. Centerpartiet har istället eftersträvat en bred
majoritet,
som skapar långsiktighet och förutsägbarhet.

Likvärdiga villkor

Vi anser att de fristående skolorna ska kunna verka på
samma ekonomiska villkor som kommunala skolor, vilket
också förra årets uppgörelse mellan centerpartiet och
socialdemokraterna faktiskt innebar. Följden av uppgörelsen
blev som utskottet skriver i 1994/95:UbU:16
..."kommunerna i och med lagändringen kommer att åläggas
att beakta fristående skolors behov av särskild ersättning för
extra kostnader jämte schablonbidraget, om sådana
föreligger. Detta innebär att fördelningen av resurser för de
fristående skolorna då kommer att ske i huvudsaklig
överensstämmelse med de fördelningsprinciper som bör gälla
kommunens egna skolor, nämligen att resurserna fördelas
efter behov."

Regeringen vill nu ta bort den lägsta garanterade ersättningsnivån och
föreslår istället att fristående skolor ska erhålla bidrag "efter samma grunder
som kommunen tillämpar vid fördelningen av resurser till de egna
grundskolorna." Centerpartiet instämmer självklart i principen att fristående
skolor och kommunala skolor ska erhålla bidrag på samma grunder.
Lagförslaget är dock alldeles för vagt formulerat för att de fristående skolorna
ska ha möjlighet att hävda principen i praktiken.

Regeringen skriver i sin proposition: "De kommunala skolorna är i det
moderna skolväsendet självständiga enheter med stor frihet under eget
ansvar. De kan sägas konkurrera med varandra och med fristående skolor.
Denna konkurrens i förening med den valfrihet som finns idag är en
stimulans för skolans utveckling."

Regeringen betraktar alltså de olika skolorna som konkurrenter till
varandra. Det kan inte vara rimligt att kommunen, som huvudman för den ena
konkurrenten, ensidigt ska avgöra bidragsnivåerna för den andra
konkurrenten, d v s den fristående skolan. Det borde ur den synpunkten vara
självklart att komplettera den föreslagna lagstiftningen med en lägsta
garanterad ersättningsnivå från kommunerna.

Majoriteten av remissinstanserna stöder principen om likvärdiga
ekonomiska förutsättningar, men ett flertal instanser förespråkar att den
kombineras med någon form av minimiregler, som ger en lägsta garanterad
ersättningsnivå. Det skulle enligt många fungera som en garanti i situationer
då kommun och skola inte kommer överens.

Centerpartiet vill stärka principen om likvärdiga villkor för fristående
skolor genom att också i framtiden ha en lägsta garanterad ersättningsnivå.
Centerpartiet yrkar i konsekvens med detta avslag på regeringens proposition
i denna del.

Av samma skäl avvisar vi propåer om att flytta hela ansvaret för
finansieringen av grundskolan till staten, s k nationell skolpeng. Det skulle
riskera leda till kraftig centralisering, och på sikt förstatligande av hela
grundskolan. Centerpartiet fullföljer konsekvent den linje som inleddes under
fyrpartiregeringens tid, som innebär att kommunalt finansieringsansvar för
grundskolan ska kombineras med en lägsta garanterad ersättningsnivå för de
fristående skolorna.

Hemspråksundervisning och
skolhälsovård

Fristående skolor har hittills inte haft någon skyldighet att
erbjuda vare sig hemspråksundervisning eller skolhälsovård
till sina elever. Regeringen föreslår nu att reglerna förändras,
så att fristående skolor ska omfattas av skyldigheten att
erbjuda både hemspråksundervisning och skolhälsovård.
Centerpartiet anser att detta är logiskt enligt principen om
likvärdiga villkor för fristående och kommunala skolor.
Förslaget bör dock kompletteras med villkor för hur dessa
åtaganden ska finansieras. Dessutom anser vi att det klart bör
framgå att olika anordnare kan anlitas för genomförandet. I
fråga om hemspråksundervisnig bör t ex olika
invandrarföreningar kunna anlitas som anordnare av
undervisningen.

Vi vill påpeka att förra årets uppgörelse faktiskt innebär att kommunerna är
skyldiga att ge extra bidrag för just skolhälsovård. Därför är det förvånansvärt
att regeringen nu ändrar uppfattning och lägger ett förslag där man ålägger
fristående skolorna att ha både skolhälsovård och hemspråksundervsining
men utan att tala om hur detta ska finansieras. Detta bör ges regeringen till
känna.

Elever med behov av särskilt
stöd

Nuvarande regler ger starkt stöd för att fristående skolor ska
få bidrag som bl a grundas på att man tar emot elever med
behov av särskilt stöd. Förra vårens riksdagsbeslut byggde på
den mycket viktiga principen att kommunerna ska beakta
bidrag för att de fristående skolorna tar emot elever med
funktionshinder, elever som behöver stödundervisning,
undervisning i hemspråk eller elever som behöver
undervisning i svenska som andra språk.

Regeringen föreslår nu tvärtom, att en fristående skola inte ska vara skyldig
att ta emot en elev, om mottagandet medför betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter för skolan. I konsekvens med detta förslag anser
också regeringen att en kommun inte ska vara skyldig att lämna bidrag för
särskilt stöd, om eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd och detta
skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för skolan.

Centerpartiet anser att de fristående skolorna liksom de kommunala måste
vara förpliktade att erbjuda utbildning på lika villkor för alla elever, även
elever som kräver extra ekonomiska resurser som t ex funktionshindrade
barn. Regeringens förslag leder till att barn med funktionsnedsättning får
mindre möjlighet att ta del av de fristående skolorna. De fristående skolorna
måste kunna verka under sådana förutsättningar utan att leda till inslag av
segregation. Reglerna bör utgå från riksdagsbeslutet förra våren. Detta bör
ges regeringen till känna.

Skolskjutsar

Vad gäller frågan om skolskjutsar så anser vi att likvärdiga
villkor även bör gälla fristående skolor i jämförelse med
kommunala skolor. En elev som har gått i en kommunal
skola och varit berättigad till skolskjuts kan i och med att
eleven börjar en fristående skola bli av med den möjligheten.
Vi anser att det måste finnas samma möjligheter för elever i
fristående skolor att få tillgång till skolskjuts som för elever i
kommunala skolor. Vad som ovan anförts angående
skolskjuts bör ges regeringen till känna.

Rättssäkerhet

Regeringen föreslår att ett godkännande av en fristående
skola inte automatiskt ska innebära att det medför rätten att
få bidrag. Skolverket ska i samband med godkännandet
pröva frågan om rätt till bidrag. Skälet för att en skola inte
ska få bidrag är om etableringen av en ny bidragsberättigad
fristående skola medför "påtagliga negativa följder för
skolväsendet i den kommun där skolan är belägen."

Regeringen föreslår också att bidrag ska kunna upphävas om förutsätt-
ningarna för godkännandet kraftigt förändras. Exempelvis om skolans
elevantal väsentligt kommer att överskrida det antal som i ansökan angivits
för fullt utbyggd verksamhet, kan det finnas anledning för Skolverket att
återkalla rätten till bidrag. Lägeskommunen ska kunna åberopa att
förändringarna leder till "påtagliga negativa följder".

Centerpartiet anser att skolor som blivit godkända ska ha rätt till offentlig
finansiering. Godkännandet av en fristående skola ska göras utifrån skolans
förmåga att uppfylla viktiga kvalitetskrav. Det är orimligt att kommunerna
ska kunna åberopa ekonomiska svårigheter som skäl för att inte bevilja något
bidrag. Möjligheten att välja skola ska inte vara avhängig kommunens
ekonomi. Det är fel att bedöma fristående skolors verksamhet utifrån
konsekvenserna för kommunala skolor eftersom det svenska skolväsendet
enligt skollagen omfattar även fristående skolor. Det är inte heller rimligt att
en kommun ska kunna stoppa elever från att välja en fristående skola under
förevändning att dessa ej ryms inom den prognos som skolan lämnat. Det
finns hela tiden uppenbara risker att prognoser slår fel. En för låg prognos
skulle hindra skolans möjligheter att ta emot elever, medan en för hög
prognos kan leda till att lägeskommunen hävdar att etableringen skulle få
negativa konsekvenser för kommunens skolorganisation och därmed utgöra
skäl till att neka bidrag. Detta är inte acceptabelt och regeringens förslag bör
avslås både när det gäller ändrade regler för godkännande och när det gäller
indragna bidrag.

Antal elever

Regeringen föreslår att en fristående skola skall omfatta
minst 20 elever för att bli godkänd och att avsteg endast skall
göras då särskilda skäl föreligger.

Det kan få olyckliga konsekvenser om ett visst elevantal fastställs som en
norm med små möjligheter till undantag. De skolor som främst berörs av
denna förändring är skolor i glesbygden, skolor under uppbyggnad och skolor
som tillfälligt råkar ut för ett minskat elevunderlag. För dessa skolor kan
denna regel vid en alltför strikt tillämpning komma att innebära stora
problem. Vi anser det onödigt med en reglering av den form regeringen
föreslår. I stället bör lagstiftningen utgå från den definition av vad som är
att
betrakta som en skola som redan tillämpas, som framgår av proposition
1982/83:1 om skolor med enskild huvudman.

"I själva ordet skola ligger att det är frågan om verksamhet för
undervisning av elever i grupp. Verksamheten måste vara inställd på viss
varaktighet och får inte vara av bara tillfällig karaktär. Den måste vara
inriktad på gruppundervisning men behöver inte nödvändigtvis genomgående
och vid varje tidpunkt bedrivas på detta sätt.

Undervisning som någon anordnar enbart för barn som står under hans eller
hennes vårdnad kan inte räknas som skola. Det måste vara fråga om
verksamhet som innebär att anordnaren gentemot utomstående åtar sig
tillhandahålla undervisning."

Centerpartiet anser att förslaget om en strikt reglering som fastställer en
miniminivå bör utgå och istället bör ovanstående definition vara tillräcklig för
att Skolverket ska kunna fatta beslut om verksamheten är att betrakta som
skola. Detta bör ges regeringen till känna.

Skolavgift

Regeringen föreslår att utbildningen i en fristående skola,
som tilldelas offentligt bidrag, ska vara avgiftsfri för
eleverna och att de utan kostnad ska ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för
utbildningen. Vi anser dock att det är rimligt att skolor med
särskild profil som t ex musik- eller konstinriktning kan ta ut
en viss avgift för materialkostnader. Vad som ovan anförts
om skolavgift bör ges regeringen till känna.

Insyn, tillsyn och
uppföljning-utvärdering

Regeringen föreslår i propositionen att den kommun där den
fristående skolan är belägen ska ha rätt till insyn i
verksamheten hos en fristående skola som får offentligt stöd.
Regeringen föreslår också att fristående skolor som får
offentligt stöd ska vara skyldiga att delta i den kommunala
uppföljningen och utvärderingen av skolan i den utsträckning
som lägeskommunen bestämmer.

Fristående skolor står under tillsyn av Skolverket och deltar i den nationella
uppföljning och utvärdering som Skolverket bedriver. Skolverkets tillsyn
över fristående skolor syftar till att garantera föräldrar och elever, som
väljer
en fristående skola, att skolans utbildning motsvarar de kvalitetskrav som
respektive läroplan förutsätter.

Regeringens förslag om kommunal uppföljning och utvärdering uppfyller
inte kravet på rättssäkerhet för de fristående skolorna. På andra områden där
kommunen betalar ersättning till externa företag bland annat inom barn- och
äldreomsorgen, är det vanligt att parterna kommer överens om uppföljning.
Detta bör även gälla för fristående skolor. Uppföljning och utvärdering bör
ske i samråd med de fristående skolorna.

Rågången mellan kommunalt och enskilt huvudmannaskap måste hållas
öppen. Grunden för medborgarnas insyn i en verksamhet ska vara det
kommunala huvudmannaskapet. När kommunen genom avtal överlämnar till
ett privat företag att tillhandahålla kommunala tjänster innebär det att
kommunen alltjämt är huvudman för verksamheten. I sådana falla är det
rimligt att den medborgerliga insynen i den avtalade verksamheten är
densamma som om kommunen själv hade bedrivit den.

Då kommunen endast ger ekonomsikt stöd eller bidrag till en verksamhet
är läget ett annat. Då är kommunen inte längre huvudman och följaktligen
inte på samma sätt ansvarig för verksamhetens innehåll. I sådana fall bör den
medborgerliga insynen begränsas till de villkor som kommunen ställt för sitt
stöd. Om dessa villkor också skall omfatta insynsrätten har kommunen i varje
enskilt fall att själv avgöra - undantaget de verksamheter där villkoren redan
finns reglerade i lag.

Det innebär att enskild verksamhet som bedrivs med kommunala bidrag,
även om insynsrätten inte villkoras, är undantagen allmänhetens insyn. Inom
ramen för den samhälleliga tillsyn som gäller för all lagreglerad verksamhet
har också allmänheten genom tillsynsmyndigheten möjlighet att få del av de
uppgifter som kommit vid tillsynen. Centerpartiet avstyrker förslaget om en
kommunal insyn då vi anser att Skolverkets tillsyn är tillräcklig. Detta bör
ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om slopande av
den garanterade ersättningsnivån i bidraget till fristående skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolhälsovård och hemspråksundervisning,
3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till ändrade regler
för godkännande av fristående skolor,
4. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att Skolverket
skall kunna upphäva en skolas bidrag om den har vuxit kraftigt i
elevantal,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elever med behov av särskilt stöd,
6. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att en
fristående skola skall ha ett lägsta antal elever för att bli godkänd,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolskjuts,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolavgift,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppföljning och utvärdering,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insyn.

Stockholm den 4 juni 1996

Olof Johansson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Andreas Carlgren (c)

Agne Hansson (c)

Karin Starrin (c)

Elving Andersson (c)

Marianne Andersson (c)