med anledning av prop. 1995/96:157 Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan

Motion 1995/96:Ub25 av Margitta Edgren m.fl. (fp)

Folkpartiet liberalerna anser att det är viktigt att föräldrar ges
ett större ansvar för, och inflytande över, sina barns
utbildning. Det tillgodoses främst genom att föräldrar och
elever ges en möjlighet att själva välja skola. Genom rätten
att välja skola garanterad genom en skolpeng som följer
eleven till en kommunal skola eller en s k friskola ges
föräldrar och elever den verkliga makten. Skolledningen
nödgas att erbjuda en god undervisning och en i övrigt
trevlig skolmiljö för att eleverna skall söka sig dit.

Därutöver ger den nya läroplanen (Lpo 94) och betygssystemet möjligheter
för föräldrar att ställa krav på skolan vad gäller undervisningen så att varje
elev når upp till de kunskaps- och färdighetskrav som nu är preciserade på ett
tydligare sätt. En förutsättning för föräldrarnas delaktighet är således främst
att de har grundläggande kunskaper om skolans mål och förutsättningar.
Utvecklingssamtalen i skolan bidrar också till ett ökat föräldraengagemang.
Likaså finns det anledning att understryka att föräldraengagemang för barns
utbildning måste ha sin grund i det aktiva deltagandet i barnets arbete när det
t ex gäller läxläsning.

Utgångspunkterna ovan för föräldraengagemang i skolan hindrar inte att
föräldrarnas inflytande i skolan kan utvidgas genom inrättandet av lokala
styrelser för skolan med föräldramajoritet. Det är viktigt att understryka att
det handlar om ett försök och att det råder fullständig valfrihet för
kommunerna att delta. Huruvida en kommunalpolitiker skall ställa sig positiv
till denna möjlighet är naturligtvis helt avhängigt den särskilda förordningen
som regeringen skall lägga fast.

Folkpartiet liberalerna vill höja en varningsflagga för en del frågor i
samband med att försöken genomförs.

Den första frågan handlar om vad en föräldramajoritet i praktiken kommer
att bestämma över. Det är inte klart belyst vilka ökade befogenheter de nu
föreslagna föräldrastyrelserna i praktiken kommer att få, jämfört med de
redan i dag existerande s.k. brukarråden. Dessa råd har sin grund i en
möjlighet till villkorad delegering i kommunallagen. Dessutom finns det en
nyligen införd möjlighet i kommunallagen att inrätta s.k. självförvaltnings-
organ. Föräldrarna skall inte överta det professionella ansvaret för hur
undervisningen skall bedrivas.

Det politiska ansvaret för föräldrastyrelsens beslut skall kunna utkrävas av
de kommunala politikerna i allmänna val. Denna utgångspunkt är betydligt
svagare än vad Skolkommittén föreslog. Den ville att föräldrastyrelserna
skulle kunna "få ta över en stor del av rektorns åligganden så som dessa är
beskrivna i läroplanen". Detta är naturligtvis orimligt och det är glädjande
att
regeringen inte har tagit dessa tankar till sig. Frågan blir då vad som kvarstår
i praktiken.

Det område som ligger utanför rektors ansvar för den pedagogiska
verksamheten kan inte vara särskilt omfattande. Därmed blir det klart att den
lokala föräldrastyrelsen i allt väsentligt utgör ett surrogat för regeringens
negativa inställning till verkligt föräldrainflytande genom ett system med
skolpeng om minst 85 % som Folkpartiet liberalerna förordar.

Den andra frågan gäller hur föräldrar till styrelsen skall utses.
Utgångspunkten måste rimligen vara att de flesta föräldrar vill delta i
styrelsen för att påverka sina barns utbildning. Skall detta ske på ett stormöte
och hur ofta? Vilket ansvar har en föräldrastyrelse mot andra föräldrar som
inte är nöjda med styrelsens beslut? Det är ett minimalt demokratiskt krav att
valförfarandet är klart reglerat och att det gjorts känt för alla föräldrar med
barn på skolan på ett godtagbart sätt. Dessutom har vi svårt att se att alla
föräldrar har en samsyn på lösningar av för barnens utbildning viktiga frågor.
Föräldrar har precis som politiker olika uppfattningar.

Den tredje frågan handlar om att föräldraintresset för det egna barnet inte
alltid är detsamma som allmänintresset att tillfredsställa samtliga barns
behov. Den professionella skolledningen har av naturliga skäl lättare att
urskilja allmänintresset och behovet hos barn som behöver särskilt stöd.
Dessutom finns det som utredningen påpekar en risk för att det blir de
välutbildade och föreningsvana föräldrarna som kommer att ta till vara de nya
möjligheterna.

Den fjärde frågan gäller ekonomin. Det är svårt att förstå hur alla föräldrar
skall kunna ha möjlighet att avsätta arbetstid och därmed förlorad inkomst för
dessa sammanträden. Detta är en central fråga för att garantera alla föräldrars
möjlighet att deltaga i en föräldrastyrelse. Den självklara invändningen är
naturligtvis att alla sammanträden skall ske utanför arbetstid. Detta är förstås
fullt rimligt, men frågan om eventuella kostnader borde åtminstone ha belysts
i propositionen. Beroende på hur stor styrelsen blir kan det röra sig om
relativt stora summor i ersättning för förlorad arbetsinkomst. Medel som
sannolikt kommer att tas från andra budgetposter.

Den avslutande synpunkten ligger i att det även kan finnas en
generationsspänning mellan barn och föräldrar. Föräldrastyrelsen får inte ges
möjlighet att inskränka den möjlighet till elevens "fria val" som givits i den
nya läroplanen för grundskolan. Det vore att ta bort den dynamik som ges när
barn i begränsad omfattning själva får göra viktiga val. Det vore olämpligt
om föräldrarna kollektivt skulle bestämma vad som är de lämpligare fria
valen för eleverna. Det är viktigt att den yngre generationens öppenhet för
t ex nya former av medier inte förvanskas genom lokala föräldrastyrelser.

Det är av vikt att dessa fem problemområden analyseras och får en klar
lösning i den förordning som skall reglera de tilltänkta föräldrastyrelsernas
maktutövande.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förslaget till lokala styrelser med
föräldramajoritet i skolan.

Stockholm den 27 mars 1996

Margitta Edgren (fp)

Ola Ström (fp)

Siri Dannaeus (fp)