med anledning av prop. 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.

Motion 1995/96:Ub19 av Andreas Carlgren m.fl. (c)

I propositionen föreslås att en försöksverksamhet med en ny
kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå inleds
under 1996. Försöket ska omfatta 1 700 nybörjarplatser.
Utbildningen ska förena en praktisk inriktning med
fördjupade teoretiska kunskaper. Utbildningen ska ges
formen av lärande i arbete på en arbetsplats under cirka en
tredjedel av utbildningstiden. Utbildningen avses ge
fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som idag
krävs för kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad
produktion av varor eller tjänster.

Återkommande utbildning eller livslångt lärande kommer att bli allt
viktigare begrepp i arbetslivet. Många företag rapporterar redan idag att deras
medarbetare ofta inte har den kompetens som krävs för de arbetsuppgifter de
är satta att sköta. Den nyligen genomförda utredningen om kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning (KEY - SOU 1995:38) redovisar att det finns
stora behov av en mer avancerad yrkesutbildning.

Förändringar i yrkeslivet går nu oerhört snabbt och kraven på ökad
kompetens ökar med bl a den snabba teknologiska utvecklingen.

Det ställs också mycket höga krav på medarbetarna att kunna ta ett eget
ansvar, att vara kreativa, att kunna arbeta i grupp, att vara flexibla, att från
tid
till annan byta grupptillhörighet, dvs arbeta i projekt- eller uppdragsorganisa-
tioner etc. För många innebär detta en betydande omställning jämfört med
tidigare, och nästan alltid kräver det utbildning.

Mycket av utbildningen som sker i dag är i form av "on the job training"
eller i s k lärande organisationer. Långt ifrån alla arbetsplatser har resurser
för
detta och i all synnerhet gäller det förhållandet för de mindre företagen. Men
även många stora företag har utbildningsbehov som är svåra att tillgodose.
För vissa medarbetare behövs dessutom betydligt mer kraftfulla insatser i
form av ett teoretiskt/praktiskt kompetenslyft. Exempelvis gymna-
sieingenjörer och gymnasieekonomer som varit yrkesverksamma i 10 till 20
år skulle kunna ha stor nytta av en påbyggnad av sin utbildning.

Möjligheten till personalutbildning är mycket ojämlikt fördelad mellan
olika personalkategorier. De som redan har en god utbildning är oftast de som
får störst möjligheter till fort- och vidareutbildning. Visserligen har under
senare tid en viss insikt spridit sig i större företag och organisationer om att
det är helt nödvändigt att kompetensutveckla alla medarbetare ifall man skall
kunna bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet och god lönsamhet.

Utbildningsinsatser behövs för alla branscher, inte minst för de mindre och
medelstora företagens vidareutveckling. Ur tillväxtsynpunkt är det viktigt att
flaskhalsar som uppstår i företagen p g a brist på kompetens elimineras så
fort som möjligt. Vi vill här betona vikten av en nära arbetslivsanknuten
utbildning med tydliga praktikinslag och med ett utbildningsinnehåll som
svarar mot dagens behov av kompetens. För att öka tillväxten och stimulera
företagen krävs utbildningsinsatser av det slag som en kvalificerad
yrkesutbildning avses ge.

Mycket pekar på att det inom de flesta branscher finns ett stort behov av att
medarbetare fortsätter och skaffar sig en yrkesinriktad utbildning ovanpå
gymnasieskolan. Allt talar dessutom för att behovet av arbetskraft med denna
utbildningsbakgrund kommer att växa år från år.

Utbildningens utformning

I en ny utbildningsstruktur på eftergymnasial nivå är det en
lång rad behov som skall tillgodoses. Samtidigt är det viktigt
att inte medverka till att skapa ett nytt "lappverk" där
meritvärdet av genomgången utbildning är oklart. Inte minst
måste utbildningarna vara gångbara inom övriga EU-länder
och även i ett internationellt perspektiv i övrigt.

Utbildningen måste ges ett sådant innehåll att eleverna efter genomgången
utbildning - av olika längd - kan ges utbildningsbevis eller examina som har
ett tydligt och väl känt meritvärde på arbetsmarknaden. Meritvärdet skall vara
gångbart, inte bara i Sverige utan även internationellt Av detta följer att det
måste finnas utbildningsplaner som fastställs på nationell nivå och att
examinationskraven, där så är aktuellt, också fastställs centralt.

Eftersom det är mycket breda utbildningsbehov som skall tillgodoses,
alltifrån tillverkningsindustri till service och offentlig förvaltning, kommer
kursplanearbetet att kräva stor omsorg. Erfarenheterna från gymnasieskolan
visar dock att ett mycket stort antal utbildningsmoment är gemensamma,
även på de mest skilda utbildningsprogram. Så kommer också att vara fallet i
den eftergymnasiala yrkesutbildningen varför det kommer att finnas stora
möjligheter till överlappning och samläsning mellan skilda utbildningar.

Den eftergymnasiala yrkesutbildningen bör utformas som en integrerad del
i den övriga högskolan och med, i princip, samma tillträdesregler. Det skall
betonas att utbildningen är eftergymnasial och ingen ersättning för
gymnasieskolan eller komvux.

Utbildningen bör utformas som ett antal korta kurser som både kan
sammanfogas till längre utbildningsvägar (ett, två eller tre år) eller läsas
separat som fort- och vidareutbildning. Detta bör ges regeringen till känna.

Huvudman

Eftersom det handlar om en eftergymnasial utbildning bör
högskolan vara huvudman med allt vad det innebär i form av
organisation, resurshantering, examination etc. En
kvalificerad yrkesutbildning kräver betydligt större
upptagningsområden än kommuner och då är de regionala
högskolorna lämpliga huvudmän. Högskolan är också den
huvudman som bäst kan garantera kvaliteten och
jämförbarheten i utbildningen, oavsett var i landet den
anordnas. Däremot behöver inte högskolan vara genomförare
av utbildningsinsatsen utan hela eller delar av denna kan
läggas ut på ett antal olika utbildningsanordnare, gärna med
lokal anknytning. Detta bör ges regeringen till känna.

Genom kursutformningen skapas möjligheter att tillgodoräkna sig redan
genomgången utbildning vid övergång till andra högskoleutbildningar. I vissa
fall kommer betydande delar av utbildningsprogrammen att vara
gemensamma, exempelvis språk, data och matematik, medan andra är mer
yrkesspecifika, och där får möjligheten att tillgodoräkna prövas från fall till
fall. Ambitionen måste vara att skapa ett flexibelt system som ger möjligheter
till övergång i båda riktningarna. För varje utbildning måste det anges vilka
kurser som är direkt överföringsbara vid högskolestudier.

Som ett led i kvalitetssäkringen bör riktlinjer för upphandling av
utbildningsinsatser från utbildningsanordnarna utformas på nationell nivå,
men med möjligheter till regional anpassning.

För att utbildningarna skall svara mot de faktiska behoven är det också av
största vikt att arbetslivets företrädare får möjlighet att delta i
utformningen.
Då räcker det inte med arbetsmarknadens centrala parter, utan företrädare för
branschorganisationer, yrkesföreningar etc. måste också engageras. Även
inom utbildningsföretagen finns många gånger en hög kompetens inom
området vuxenpedagogik som bör tas tillvara i det praktiska arbetet. Detta bör
ges regeringen till känna.

Forskningsanknytning

För att ge utbildningen den kvalitet som eftersträvas är det
nödvändigt med en forskningsanknytning. Det är viktigt för
utbildningen och dess meritvärde men det ligger också ett
egenvärde i att vidga fältet för forskning om arbetslivets
villkor, teknikens påverkan, organisationsutveckling,
kvalitetsstyrning etc. Visserligen pågår en del sådan
forskning vid några högskolor men det är ofta en forskning
som befinner sig relativt långt från den praktiska
tillämpningen i arbetslivet. Det som nu behövs är också
tillämpad forskning om nya företag och branscher. Många
frågor kring fort- och vidareutbildning är av den arten att de
väl förtjänar ett forskarintresse liksom forskning kring
distansmetoder och modern vuxenpedagogik.

All högre utbildning bör vila på vetenskaplig grund och det gäller
naturligtvis även den mer kvalificerade yrkesutbildningen. Dock bör man
samtidigt notera att här - liksom inom utbildningarna för vård- och
undervisningsyrken - är det en kombination av vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet som ger det bästa resultatet.

Försöksverksamhet

Regeringen föreslår i sin proposition att en
försöksverksamhet med 1 700 platser skall inledas under
1996. Försöksverksamheten skall pågå under 1996, 1997 och
1998. Regeringen skriver i propositionen: "Enligt
regeringens bedömning är det viktigt att tillgodose behoven
inom vissa branscher av en ny kvalificerad yrkesutbildning
med stark arbetslivsanknytning."

Att föreslå en försöksverksamhet med 1 700 platser anser vi vara otill-
räckligt. För att tillgodose arbetslivets behov, som regeringen själv påpekar,
med fler medarbetare med högre kompetens räcker det inte med de 1 700
föreslagna platserna. Tempot i försöksverksamheten måste höjas, dvs fler
platser i försöken behövs redan första året och en successiv ökning år 2 och 3
i försöksperioden. Om inte antalet platser ökar riskerar det att dröja till år
2000 innan det börjar märkas några påtagliga effekter av den nya utbild-
ningen.

Som redan tidigare konstaterats är behoven av en kompetensförstärkning så
uppenbara att få ifrågasätter nödvändigheten av kraftfulla insatser. Det gäller
allt ifrån ett grundläggande "kunskapslyft" till kvalificerade yrkesutbildningar
och forskningsinsatser. Akademikerorganisationen SACO har visat att
Sverige, för att nå en genomsnittlig BNP-tillväxt om 2,5 procent per år till år
2010, behöver öka antalet eftergymnasialt utbildade med ca 700 000, dvs nära
nog en fördubbling mot dagens 800 000. Därtill krävs ytterligare ett stort
antal för att ersätta pensionsavgångarna fram till den aktuella tidpunkten.

Försöksverksamheten med den kvalificerade yrkesutbildningen bör inledas
med de föreslagna 1 700 nybörjarplatserna höstterminen 1996 och därefter
byggas ut med 1 000 nybörjarplatser vårterminen 1997 och 2 000 höst-
terminen 1997 och därefter 1 000 respektive 2 000 per termin under 1998.

Vårt förslag innebär att det höstterminen 1998 kommer att vara 9 400
årsstudieplatser till skillnad från regeringens förslag som endast kommer upp
till 3 400 årstudieplatser. I utredningen Kvalificerad eftergymnasial yrkes-
utbildning (SOU 1995:38) föreslår man 20 000 årsstudieplatser.

Riksdagen bör redan nu ange en ökning av antalet platser under 1997 i
enlighet med den utbyggnadsplan vi anger. Regeringen bör återkomma i
budgetpropositionen hösten 1996 med förslag om finansiering för
verksamheten under budgetåret 1997. Detta bör ges regeringen till känna.

Vid de mindre och medelstora högskolorna finns ofta en tradition av nära
samverkan med näringslivet. Det skapar förutsättning för en stark
arbetslivsanknytning på det sätt som förutsätts i den nya kvalificerade
eftergymnasiala yrkesutbildningen, utan att avkall görs på närheten till
forskning och akademisk kvalitet. Därför bör större delen av
utbildningsplatserna tillkomma de mindre och medelstora högskolorna.

Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningens längd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om huvudmannaskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att arbetslivets företrädare deltar i utformningen
av utbildningarna,
4. att riksdagen begär att regeringen i budgetpropositionen hösten
1996 återkommer med förslag om finansiering av verksamheten under
budgetåret 1997,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av platser.

Stockholm den 19 mars 1996

Andreas Carlgren (c)

Marianne Andersson (c)

Erik Arthur Egervärn (c)

Margareta Andersson (c)

Rolf Edlund (c)