med anledning av prop.1995/96:133 Några frågor om rättsprövning m.m.

Motion 1995/96:K26 av Bengt Harding Olson (fp)

Sverige är otvivelaktigt ett rättssamhälle men det betyder inte
att allt är perfekt. Om vi ska förbli ett rättssamhälle måste vi
ständigt och fortlöpande avhjälpa brister och göra
förbättringar.

Självklar rättsprövning

Sverige införde efter viss kritik från Europadomstolen en s.k.
rättsprövningsmöjlighet om än provisoriskt. Detta öppnade
en möjlighet till domstolsprövning av främst
förvaltningsbeslut som tidigare endast kunnat överprövas i
administrativ ordning. Ett steg i rätt riktning är nu att
regeringen föreslår en permanentning av rättsskyddslagen.

Europeisk harmonisering

Men regeringsförslaget är otillräckligt eftersom
rättsprövningslagen kommer att innehålla en otillbörlig
begränsning. Målet måste ju vara att uppnå en harmonisering
med den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och
därmed Europadomstolens rättspraxis. Då krävs att
rättsprövningslagen knyter an till konventionens uttryck
"civila rättigheter och skyldigheter" (civil rights and
obligations) och inte hänvisar endast till vår nationella
grundlag. Eftersom Sverige efter många års dröjsmål äntligen
inkorporerat Europakonventionen i svensk rätt är det ologiskt
att regeringen nu avvisar rättsprövningslagens anknytning till
konventionen. Helt obegripligt blir det när regeringen nu
samtidigt föreslår (se proposition 1995/96:126) att Sverige
villkorslöst ska erkänna Europadomstolens rätt att tolka och
tillämpa konventionen.

Viktig fullföljdshänvisning

Särskilt klandervärd är regeringens inställning att det inte
behövs någon fullföljdshänvisning, som informerar den
berörde medborgaren om möjligheten till rättsprövning av
det förvaltningsbeslut som gått honom emot. En
grundläggande förutsättning för ett fungerande rättssamhälle
är ju att medborgarna känner till sina rättigheter. Där måste
det finnas en regel om att sådan fullföljdshänvisning ska
finnas vid dessa beslut. Detta kan inte vara särskilt
betungande för myndigheterna men är mycket viktigt för
medborgarna.

Nödvändig dröjsmålstalan

Dröjsmålstalan innebär att en medborgare - om hans eller
hennes ärende onödigt uppehålles av en myndighet - kan
väcka talan i domstol för att få ett föreläggande mot
myndigheten att avgöra ärendet inom bestämd tid. Sådan
talemöjlighet finns inte nu i Sverige och regeringen vill inte
heller införa en sådan. Detta trots att dröjsmålstalan utgör
europeisk standard och förordas av den aktuella
utredningskommittén och flera tunga remissinstanser.

Betänklig inställning

Regeringsförslaget, med justitieminister Laila Freivalds som
huvudansvarig, visar en beklaglig inställning till
rättssamhället. Sverige är inte bäst på allt inom rättsområdet.
Vi bör inte isolera oss rättsligt från det europeiska
rättssamhället, där inte minst Europakonventionen jämte dess
domstol har ett utomordentligt stort och viktigt inflytande.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vidgat tillämpningsområde för rättsprövning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en regel om fullföljdshänvisning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om generell dröjsmålstalan.

Stockholm den 6 mars 1996

Bengt Harding Olson (fp)