med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik

Motion 1995/96:T59 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp)

Informationstekniken är en teknik som har kommit för att
stanna och utvecklas i vårt samhälle för lång tid framöver. IT
har gjort oerhört snabba landvinningar av "egen kraft" på
många områden i samhället. Den spänner över så många
områden och blir allt betydelsefullare för var dag som går.
De elektroniska kommunikationerna är ett tacksamt
alternativ till resursslösande, mer tidsödande och dyrbara
kommunikationer. Säkerhetsfrågorna inom transportsektorn
utvecklas snabbt med den nya tekniken. IT kan utvecklas
långt ännu och förhoppningsvis kommer utvecklingen att
leda till att IT bli mera användarvänligt för alltmer
avancerade operationer. Denna relativt resurs- och
energisnåla högteknologi kommer att kunna vara till stor
hjälp för att omvandla samhället i grön riktning med
småskalighet, frihet och ökad livskvalité. Men IT-samhället
är och förblir alltid en spegling av det verkliga samhället och
att försöka idealisera IT-samhället är i längden ofruktbart.
Exempel på detta är att IT inte bara ger möjlighet för
samhället att utvecklas i positiv riktning; tekniken som
självklart är neutral står även till förfogande för destruktiva
krafter vilket redan uppmärksammats i samhället exempelvis
genom upptäckten av spridning av barnpornografi på nätet.
IT:s utveckling skapar många frågeställningar om integritet,
"intelligensklyftor", brottslighet m.m. Liksom IT:s
användande skapar frihet för individer och stora
rationaliseringspotentialer hos företag och organisationer
skapar den också längre avstånd mellan människor då den
direkta mänskliga kontakten kan gå förlorad som stor
känslighet för systemens hållfasthet. Vi välkomnar
regeringens proposition och finner den övergripande och
genomträngande. Dock vill vi framföra några åsikter som
förbättrar den framtida IT-politiken.

IT och miljön

Regeringen nämner i sin proposition flera
användningsområden för IT som skulle kunna underlätta
miljöarbetet. Liksom propositionen beskriver kan IT bidra
till ett effektivare miljöarbete genom effektivare insamling
och överblick av miljöpåverkan i form av databaser,
effektivare övervakningssystem, etc. Vi menar dock att miljö
måste vara ett delmål för den övergripande IT-politiken.
Inom IT finns stora rationaliseringspotentialer inom
naturresurs- och energiförbrukning. Ska Sverige på allvar
beträda vägen till ett ekologiskt långsiktigt hållbart samhälle
så blir IT definitivt ett av många sätt att finna nya lösningar
för att spara på naturresurser och energi. På så sätt menar vi
att IT dels ska genomsyra miljöarbetet, dels att Sveriges
nationella IT-strategi även ska genomsyras av miljötänkande
i den riktning som angetts ovan.

Det är tveksamt om forskning i denna riktning ger kommersiellt gångbara
resultat redan från början och det finns därför en risk för att den kan sacka
efter övrig utveckling på IT-området. Därför bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag på hur ekologiskt långsiktigt hållbart tänkande
kommer att märkas inom IT-utvecklingen.

IT och näringen

I vissa avseenden liknar programvaruföretagens villkor
tidningsföretagens villkor. Kostnaderna för att framställa en
tidning är framför allt fasta. Det är kostnader för lokaler,
journalister och andra anställda. Detta gynnar stora tidningar
avsevärt på små konkurrenters bekostnad. För att motverka
en monopoliserad tidningsstruktur i Sverige har vi presstöd.
Situationen för programvaruföretagen är att de fasta
kostnaderna helt dominerar. För varje programvaruföretag
gäller det därför att hitta en nisch där man mer eller mindre
kan skapa sig en monopolställning eller en oligopolställning.
Eftersom programkomponenter kan återanvändas gynnas
stora företag ytterligare. Ett exempel på ett företag som tack
vare dessa marknadsförutsättningar växt till en koloss är
Microsoft. Det handlar alltså inte enbart om inhemska frågor,
men Sverige är ändå ett land med betydande
programvarutillverkning. Regeringen bör ges i uppdrag att
utreda problemen med strukturer på programvarumarknaden
som skapar monopol och oligopol.

IT och kulturen

Kultur är sällan en lönsam sysselsättning, och det finns risk
för att kulturen inom offentlig förvaltning såsom exempelvis
museerna halkar efter i sina möjligheter att tillämpa IT inom
sin verksamhet. Regeringen har anslagit medel till projektet
SESAM som dels var ett sysselsättningsprojekt, dels ett
projekt för att rationalisera katalogiseringen av
utställningsobjekt genom elektronisk registrering. Tyvärr
glömde regeringen bort att det krävs hårdvaror (utrustning)
för att genomföra sådant arbete. Eftersom många museer inte
haft tillgång till datorer för att utföra uppdraget har det dragit
ut på tiden onödigt mycket och i vissa fall inte genomförts
alls. För framtiden bör det därför understrykas att ny teknik,
oavsett hur goda avsikter som ligger bakom, kommer museer
och andra kulturinstitutioner till del i den omfattning som de
reellt kan tillgodogöra sig den. I detta hänseende har det
tydligen saknats en helhetssyn då IT introducerades mer
offensivt inom statlig kulturvård.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna enades den 19 maj 1995 om
att public service-radio och TV bör vara kvalitetsledande i alla avseenden,
även tekniskt. Den möjlighet som den nya tekniken för med sig bör utnyttjas
för att förstärka radio- och TV-verksamhet i allmänhetens tjänst. De båda
partierna anser att tiden nu är mogen för att ta i bruk digital teknik i större
skala. Digitaltekniken kommer att på sikt leda till avsevärda kostnads-
besparingar för programföretagen. Under pionjärtiden, när sändningar måste
ske parallellt med både analog och digital teknik, kommer emellertid
kostnaderna att bli högre. De besparingar som regeringen föreslagit beräknas
kunna medföra ett positivt sammanlagt resultat på rundradiokontot om cirka
400 miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. Socialdemokraterna och Miljöpartiet
är överens om att dessa medel bör användas för att hjälpa public service-
företagen att utnyttja den nya tekniken.

IT, skolan och rättvisan

Regeringen redovisar sina ambitioner att bredda användandet
av IT inom utbildningsväsendet. Inom tre år vill regeringen
att IT-undervisning förekommer på alla utbildningsnivåer.
Dock saknas från regeringens sida en större precision av vad
som menas med IT-undervisning i grundskolans olika
etapper. En sådan bör redovisas till riksdagen.

I dag är det i stor utsträckning upp till en själv hur man kan tillgodogöra sig
IT genom informationssökning m.m., men om man inte har utrustning, kan
träna eller alls introduceras i användandet så halkar man ohjälpligt efter. Här
föreligger en klyfta som med rättvisetänkande kan åtgärdas. Till exempel så
har de barn som bor med ensamstående mödrar sämst tillgång till datorer och
andra media. Även om IT ska finnas för alla i skolan så kommer
grundkunskaperna vara diametralt olika i en klass, något som man borde
tänka igenom när man för in IT i undervisningen. Detta gäller även för olika
yrkesgrupper, sociala grupper etc. IT-samhället får inte leda till att vissa
människor stängs ute från en hel rad funktioner i samhället på grund av att
utvecklingen går i riktningen att användare med stark köpkraft och
konsumentinflytande dominerar inriktningen. Självklart menas inte att
utveckling av IT inom till exempel bankväsende och trafik ska bromsas, men
"intelligensklyftor" (dvs skillnader i möjligheter att tillgodogöra sig
informationsteknik på grund av skillnader i materiella resurser och
utbildning) bör förebyggas i undervisningen genom att särskilt stöd ges åt de
elever i grundskolan som inte har en naturlig användning av IT i sin
hemmiljö. Likaså bör en samlad IT-strategi inte bara syfta till att topptrimma
Sverige ur konkurrenssynpunkt och skapa en IT-elit utan satsa på en bred och
folklig användning. På detta sätt kan IT användas för att på sikt öka
människors livskvalité.

Skolorna har redan en ansträngd budget och även om antalet datorer etc.
ökat mycket de senaste åren inom skolvärlden så måste vi påminna om att
utrustning snabbt förlorar i värde och måste bytas ut. Med regeringens
signaler om ökad tyngd på IT-frågor så bör det klarläggas om skolorna har
ekonomiska möjligheter att leva upp till regeringens handlingsprogram eller
om det kommer att ske på bekostnad av annan undervisning eller andra
resurser, till exempel specialundervisning för elever med svårigheter.

Integritetsfrågor

Det är oerhört viktigt att hänsyn till integritet får väga tyngre
än ekonomiska hänsyn, särskilt när det gäller statliga
myndigheters register med personuppgifter. I dag drivs
utifrån dem en omfattande kommersiell verksamhet vilket vi
anser vara fel då en människa för det mesta varken kan
stryka sig ur ett myndighetsregister eller välja att stå utanför.
Medborgarna i samhället måste kunna vara säkra på att de
förtroenden de ger staten att förvalta deras uppgifter och
registrera dem inte ger obehagliga överraskningar eller
konsekvenser för den enskilde. Offentliga myndigheters
register med personuppgifter bör inte kommersialiseras utan
endast spridas i den omfattning som offentlighetsprincipen
tillåter. Det är sant att IT erbjuder helt nya möjligheter till
effektivitet såväl för en myndighetsutövning som för ett
företag att fokusera sina insatser på "rätt" kunder. Dock
måste rätten till integritet för medborgarna i det längsta vara
oantastlig.

IT ger bland annat säkerhetspolisen kraftigt ökade möjligheter att
kontrollera medborgare genom att låta datorer söka information i digitaliserat
spaningsmaterial. Det är olyckligt att säkerhetspolisens kontroll av
medborgarna på så vis ökar utan att något politiskt beslut om ökad kontroll
har fattats. Regeringen bör ges i uppdrag att tillsätta en utredning om vad IT
innebär för polisens spaningsmetoder och i vilken omfattning kontrollen av
medborgarna ökar.

EU

Inom EU pågår för närvarande ett samarbete för de
europeiska poliskårerna kallat EUROPOL. Med anledning av
de förslag som diskuterats i förberedelserna bör man
uppmärksamma att man inom EU inte alltid har samma
integritetsskydd som i Sverige. Exempelvis föreslås att
polissamarbetet ska ha tillgång till register där människor
registrerats efter "ras" (människan är en ras enl. biologisk
definition) eller livsstil. Dessa typer av registrering är inte
bara tvivelaktiga ur etisk synpunkt utan strider även mot det
svenska förbudet mot åsiktsregistrering. Sverige bör inom
EU verka för att inga personuppgifter sprids eller registreras
som strider mot svensk lagstiftning. Även fortsättningsvis
bör det gälla att personuppgifter ur offentliga myndigheters
register inte ska få säljas till något annat land.

Telenätet

I Sverige är telemarknaden avreglerad. För företagen har
flera alternativ till Telia uppstått men för privatpersoner är
utbudet av olika alternativ begränsat. För att kunna använda
sig av IT måste valfrihet finnas mellan olika teleoperatörer så
att även privatpersoner kan utnyttja olika alternativ för att få
lägre priser. Staten bör aktivt verka för att informera om
tillgängliga alternativ på marknaden för privatpersoner så att
marknaden breddas. Telenätet måste givetvis ha samma
standard över hela landet och ISDN-nätet måste byggas ut
över hela landet snarast möjligt.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT och miljön,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av problemen
med monopol- och oligopolstrukturer på programvarumarknaden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om introduktion av IT inom den statliga
kulturvården,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om public service-företagen och den nya tekniken
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT i skolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT och integritetsfrågor,
7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av
säkerhetspolisens ökade kontroll av medborgarna genom den nya
tekniken,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Europol och kommersialisering av
personuppgifter från myndigheters register till utlandet.

Stockholm den 28 mars 1996

Elisa Abascal Reyes (mp)

Ewa Larsson (mp)

Barbro Johansson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)