med anledning av prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik

Motion 1995/96:T56 av Stig Sandström m.fl. (v)

I tidigare motioner från Vänsterpartiet om
informationsteknik (IT) har vi beskrivit tekniken och betonat
den snabba utvecklingen. Regeringen har i propositionen en
likadan bakgrundsteckning och därför avstår vi här ifrån en
sådan. Men det är inte den enda orsaken. Att särskilt
skärskåda IT-tekniken blir ungefär samma sak som att skriva
en proposition eller motion om Boken. Tekniken är redan
etablerad. IT är ett kommunikationsmedium, ett verktyg, ett
redskap som kan utnyttjas på olika sätt. I propositionen
beskrivs, ofta på ett förtjänstfullt sätt, de positiva delarna av
IT. Stora delar av det som står under avsnittet Nationell IT-
strategi håller vi med om. Vi vill här dock peka på en del av
de problem och möjligheter som den nya tekniken innebär.

Nationell IT-strategi -
kompletteringar

* IT kan skapa än större klyftor mellan rika och fattiga länder

* IT kan öka, men även minska, klyftorna mellan regioner i
Sverige

* IT kan öka, men även minska, klyftorna mellan hög- och
lågutbildade

Eftersom IT-tekniken visserligen är etablerad, men ännu inte
är var människas egendom (och kanske aldrig blir), är statens
förhållningssätt avgörande för utvecklingen.

Internationellt

Det är bra att regeringen tar upp förhållandet till EU och de
problem som finns med den avreglering, som har aviserats. I
och med att Sverige har en av de mest avreglerade
telemarknaderna i världen finns ett dussintal telebolag från
andra länder redan etablerade på den svensk telemarknaden,
medan Telia ännu endast har tillgång till ett fåtal marknader i
Europa. Vad vi förstår har de länder i EU som fortfarande
har reglerade telemarknader stora möjligheter att förhala
avregleringarna. Vi bedömer att propositionen ger en alltför
ljus bild av situationen.

Men viktigare är att propositionen inte tar upp den ytterligt ojämna tillgång
till den nya tekniken som finns i världen. Den grafiska bilden, från OECD:s
vetenskapsavdelning, visar på problemen. Medan OECD-länderna har 17,4 %
av befolkningen har de 92,9 % av IT-marknaden!

Tabell

Man kan inte tala om världsomspännande teknik när så stora
delar av världen inte är delaktiga. Att surfa på nätet blir en
surfning mellan olika välståndsöar. Särskilt vill vi betona det
ansvar Sverige har för att utveckla samarbetet med de forna
östländerna. Vi anser också att Sverige bör ta initiativ till en
konferens i Förenta nationernas regi för att lägga upp
riktlinjerna för hur IT inte enbart skall bli en teknik för de
redan rika länderna.

Ett rundare Sverige

Historiskt har statens roll varit avgörande för uppbyggnaden
av infrastrukturen i landet. På 1850-talet började den svenska
staten göra investeringar i telegrafledningar. Mot slutet av
1800-talet fick telefonen sitt genombrott. Båda systemen
integrerades i internationella nät. Dessa teletekniska
förändringar gav starka impulser till förändringar av
formerna för organiseringen av både produktionen och den
mänskliga samvaron. På samma sätt har järnvägen och
vägarna knutit ihop Sverige. Detta är verksamheter som
staten eller kommunerna ansvarat för. Därför anser vi att
staten även bör ha ansvaret för att etablera den nya tekniken
i hela Sverige.

På samma sätt som konkurrensen mellan de tre GSM-operatörerna inom
mobiltelefonin har lett till att stora delar av Sverige i dag inte kan använda
senaste teknik, kan vi vänta oss samma utveckling vad gäller all ny teknik.
De tre telefonbolagen har nu byggt upp sina nät parallellt, speciellt i
storstadsområdena, medan andra delar möjligen får nöja sig med det äldre
analoga NMT-nätet. Detta system har också sakta men säkert börjat få sina
frekvensområden beskurna.

Många av de tjänsteföretag, med behov att snabb och tillförlitlig teknik,
som har etablerat sig i glesbygden upptäcker att de inte får tillgång till
sådan.
Vill man ha kablar fram till sitt företag får man bekosta dem själv. Samtidigt
har statsmakterna uppmuntrat etablering i glesbygden, vilket är riktigt, med
tanke på de möjligheter till arbete för kvinnor och till spridning av högre
utbildning över hela Sverige, som etableringarna har betytt. Men: Det är inte
rimligt att vi först skall etablera oss i väglöst land, sedan själva finansiera
utbyggnaden av de vägar vi behöver (försäkringsbolaget Aktsams vd Bengt
Nyström, etablerat i Ragunda kommun). De små orterna saknar helt enkelt
påfarter till den elektroniska motorvägen. Regeringens politik gör inte
Sverige rundare, utan fläckigt. Stora delar av Sverige lämnas utanför den
tekniska utvecklingen. Vänsterpartiet anser att staten måste ta sitt ansvar för
utbyggnaden i hela Sverige. Hur det skall lösas bör regeringen skyndsammast
utreda.

Allemansrätten i den
elektroniska rymden

I propositionen beskrivs ingående vikten av utbildning och
tillgänglighet inom IT-området. Men precis som det en gång
i tiden var politiska beslut om en allmän folkskola som
gjorde att Gutenbergs uppfinning av boktryckarkonsten efter
400 år äntligen blev tillgänglig för hela folket, måste
politiska beslut ligga som grund för en allmän tillgång till
den nya tekniken. Regeringen lägger så gott som all vikt på
det uppväxande släktet utan sådana handikapp som försvårar
och nästan omöjliggör användandet av den nya tekniken.
Samtidigt tuffar verkligheten på, och i de sammanställningar
som varje år görs över medelbetygen i olika grundskolor
visas tydligt att under betygssnittet 3 ligger så gott som
enbart skolor i storstädernas förortsområden och skolor i
direkt glesbygd. Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att
komma med förslag på hur dessa skolors möjligheter att
tillgodogöra sig IT skall öka. IT är i dag i stor utsträckning
pojkars område. Vänsterpartiet menar att det måste ske en
ändring. Skolverket bör även komma med förslag vad gäller
IT och jämställdhet i skolan.

Eftersom det hos många lågutbildade finns ett starkt motstånd mot den nya
tekniken bör detta problem uppmärksammas särskilt. Denna grupp hotas,
genom den nya tekniken, egentligen från två håll. Dels är de ofta de första
som avskedas när den nya tekniken antingen slår ut den egna arbetsplatsen
eller just deras jobb, dels har de ofta svårt att tillgodogöra sig de positiva
effekterna av en mer allmän användning av IT i samhället. Särskilt
dyslektiker och synskadade har svårt att använda sig av den nya tekniken,
som så mycket bygger på visuella färdigheter. Dessa gruppers möjligheter till
användande av den nya tekniken måste lösas. Vi anser att regeringen särskilt
bör se över detta.

Den andra delen i allemansrätten är tillgängligheten. I propositionen
betonar regeringen att huvudinriktningen bör vara att stimulera användningen
av IT på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sysselsättning.
Vänsterpartiet skulle vilja lägga till demokratisk utveckling. Svensk
demokrati står i dag inför svåra problem. I attitydundersökning efter
attitydundersökning visar det sig att svenska folket saknar så gott som allt
förtroende för politikerna.

Varför det är så leder för långt att utreda här, men en ökad genomlysning
av vad riksdag, regering, statliga verk och kommuner egentligen sysslar med
skulle med all säkerhet bidra till att restaurera allmänhetens förtroende för de
politiska institutionerna. Därför får en utveckling mot en ökad prissättning av
information från dessa institutioner inte fortsätta. Tvärtom bör en utredning se
över hur man gradvis kan lösgöra mer information fritt och utan kostnad över
nätet. Myndigheterna skall veta att lillasyster och lillebror ser dem!

Kortare arbetstid genom IT

Propositionen innehåller i sin bakgrundsteckning ett avsnitt
om hur IT kan påverka en strukturomvandling av samhället.

Spridningen av IT har nu nått en sådan nivå att den kräver struktur-
förändringar i samhället. Så har det varit vid tidigare tillfällen i historien
då
genombrottstekniker skapat epokskiften, och så ser det ut att bli även denna
gång. Den nya tekniken lägger i sig också grunden för andra former av
gränsöverskridanden. Arbete och fritid kan komma att vävas samman på ett
nytt sätt och påverka organisationen av såväl arbetet som privatlivet. Arbete
på distans blir allt vanligare. Även indelningen av livet i skilda faser av
utbildning, omsorg och arbete kan gradvis komma att suddas ut.

Vi delar uppfattningen om att IT och den nya datatekniken
kan ha denna strukturomvandlande kraft. Men
strukturomvandlingen kan gå åt olika håll beroende på hur vi
följer upp den med samhälleliga insatser och politisk
viljeinriktning. Den kan leda till ett mer odemokratiskt
klassamhälle med starka kontrollinslag och utslagning. Men
den kan också leda till ett demokratiskt samhälle med stor
delaktighet och rättvis fördelning av livets goda. Vi menar att
en positiv strukturomvandling av samhället måste gå hand i
hand med en successiv arbetstidsförkortning.

Det är en naturlig och vettig inriktning av den teknologiska revolutionen att
öka produktiviteten och utnyttja produktivitetsvinsterna till att minska den
nödvändiga arbetstiden. I den processen kan också ett naturligt omvandlings-
tryck utvecklas så att näringsliv och samhällsinstitutioner lär sig använda den
nya tekniken på ett sätt som kommer människorna till del och gagnar en
harmonisk utveckling av samhället.

Vi vill därför kombinera utvecklingen av informations- och kunskaps-
samhället med en samtidig förändring av arbetets organisering och
förutsättningar genom lagstiftning om kortare normalarbetsdag.

Arbetstidsfrågan har hittills hanterats som en fråga för Arbetsmarknads-
departementet och marknadens parter vilket lett den in i en återvändsgränd.
Vi menar att frågan har betydligt vidare dimensioner och bör vara ett naturligt
inslag i en framtidsdiskussion.

Miljön och IT

I propositionens inledning, sammanfattning och
målbeskrivningar saknas ett resonemang kring det ekologiskt
uthålliga samhället. Det är tydligt att Socialdemokraternas
efterlängtade insikt om behovet av ett miljöanpassat
samhällsbygge, som den nya regeringen gett uttryck för,
ännu inte nått ut till vissa propositionsskribenter.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att ett mål för den
nationella IT-strategin skall vara att främja och påskynda utvecklingen av det
ekologiskt uthålliga samhället.

Politikområden (avsnitt 5 i
propositionen)

Rättsligt observatorium

Vänsterpartiet anser att det är bra med rättsligt
observatorium. Vi menar dock att det bör ha parlamentarisk
tyngd med ledamöter från riksdagen.

Utredningar

Det är positivt att olika aspekter inom IT-området utreds. Vi
har i tidigare motioner föreslagit utredningar som nu
regeringen delvis har tillgodosett.Vi har därför här ovan
föreslagit ytterligare ett antal utredningar som vidgar
perspektivet på den nya tekniken ytterligare.

Utbildning

Skolan

Fortbildning för lärare som redan är yrkesverksamma
behöver prioriteras. Barn behöver få hjälp att dels finna
information, dels stöd att omvandla information till kunskap:
genom att värdera information, kritiskt förhålla sig till
information, kunna föra in enskilda bitar i ett större
sammanhang, kunna sammanställa, presentera och bruka
kunskap.

För att kunna omvandla information till kunskap är också språket ett viktigt
verktyg. I propositionen nämns bevarandet och utvecklandet av det svenska
språket som ett av målen för en nationell IT-strategi men inga åtgärder
föreslås. Vi menar att det behövs en handlingsplan för det svenska språket i
informationssamhället. Att det finns svensk film och svensk litteratur är en
statlig angelägenhet. På samma sätt borde också datorprodukter på svenska
eller för det svenska språket uppmärksammas.

Distansutbildning

Informationsteknikens snabba utveckling ger möjligheter att
förbättra distansutbildningen. Vänsterpartiet förespråkar
utvecklandet av ett folkuniversitet enligt Open University-
modellen. Det vill säga en universitetsutbildning på distans
med lokal förankring och kommunikation via moderna
medier.

Bibliotek

Utvecklingen av skolan till ett kunskapscentrum "mitt i byn"
i enlighet med regeringens förslag ställer vi oss mycket
positiva till. Men vi vill starkare betona bibliotekens roll.
Vid biblioteken skulle man bl.a. kunna arbeta med olika
pilotprojekt t.ex. med kulturinstitutioner och på
barnkulturens område. Biblioteken har en viktig framtidsroll
när det gäller att ge medborgarna möjligheter att använda sig
av de nya nätverken och att hämta information ur databaser.
Medborgarkontor som finns på allt fler håll i landet, ofta i
anslutning till biblioteken, är viktiga för att föra ut
samhällsinformation och fyller en demokratisk funktion.
Som informationsförmedlare och genom verksamhet i
samtliga kommuner är biblioteken lämpliga som värdar för
informationsstationer med terminaler kopplade till olika
databaser och nätverk.

Kultur

Statens kulturråd bör ges ett samlat ansvar för IT-satsningen
inom kulturområdet som bör avse stöd till utveckling och
samordning av databaser i ett särskilt nätverk, stöd till
multimedieproduktioner och till kreativt centrum samt
försöksverksamhet med informationsinsatser på bibliotek.
Kulturrådet bör även fortlöpande informera om IT-utveck-
lingen som berör kulturområdet. Särskilda medel bör tillföras
rådet för insatser på IT-området.

Folkbildning

Folkbildningens förankring och uppgifter finns både inom
kultur- och utbildningssektorn. Folkbildningen med sin breda
verksamhet behöver spela en stor, aktiv och förnyande roll i
framtiden, om informationsteknikens inriktning mot ökad
delaktighet och reella yttrandemöjligheter skall bli
verklighet.

IT och
kommunikationsinvestering
ar

När det gäller IT:s inverkan på andra kommunikationsslag är
propositionen alltför avvaktande med tanken på att vi redan i
dag står inför akuta och viktiga beslut kring bl.a. omfattande
investeringar i fysisk infrastruktur. I t.ex.
Stockholmsregionen pågår en intensiv debatt kring
investeringar i nya stadsmotorvägar - investeringar som
handlar om tiotals miljarder under flera år. När då
forskningen hittills visar att det finns möjligheter att minska
belastningen på vägnätet framförallt i rusningstid med hjälp
av bl.a. IT borde regeringen radikalt påskynda arbetet med
forskningen kring dessa samband. De få vägsträckor som har
kapacitetsproblem tänker Vägverket eliminera med hjälp av
miljardinvesteringar. Undersökningar visar att om endast 10-
20 % av rusningstidstrafikanterna gavs möjlighet och valde
att arbeta hemma en till två dagar i veckan med hjälp av IT,
skulle trängselproblemen i vägnätet försvinna.

Dataföretagen gör i dag reklam som utmynnar i att företag och anställda
kan spara tid och pengar genom att personalen förlägger arbetstid hemma.
Detta är en utveckling som nu snabbt slår igenom, speciellt i
storstadsregioner där transport- och lokalkostnader är höga.

Om man jämför de summor som regeringen pratar om i propositionen för
olika insatser på IT-området - några tiotal miljoner - med dessa
mångmiljardinvesteringar, i kanske helt onödiga stadsmotorvägar, borde detta
vara en signal till ett snabbt och gediget utredningsarbete.

Kommunikationskommittén har i uppdrag att utreda detta, påpekar
regeringen. Det är sant, men kommitténs arbetsmetodik och slutsatser till
dags dato oroar. Kommittén har redan nu i ett betänkande lagt fram förslag
om ett investeringsprogram för väg- och järnvägsinvesteringar på 190
miljarder fram till år 2007. Förslaget baseras på ett mycket hastigt framtaget
och föga analyserat bakgrundsmaterial. Därefter skall man utreda IT och hur
kommunikationssektorn skall miljöanpassas. En helt felaktig tågordning som
flera experter och remissinstanser påpekar. Utredningen lägger t.o.m. fram
förslag som sträcker sig ända fram till år 2020 - utan att då ha tagit hänsyn
till t.ex. IT-utvecklingen. Man utgår också från ett samhällsbygge som
baseras på att vägtrafiken ökar med 30-40 % vilket är orimligt om man
menar allvar med ett uthålligt samhälle.

Sammantaget leder Kommunikationskommitténs prestationer hittills till
stor osäkerhet om utredningen på ett seriöst sätt kan analysera IT:s roll i den
framtida miljöanpassade kommunikationssektorn.

Propositionen pekar mycket riktigt på att ökad användning av avancerad IT
kan effektivisera fysiska transporter både till sjöss, land och med järnväg. Då
borde det vara utomordentligt viktigt att noggrant analysera behovet av ny -
ofta mycket dyrbar - fysisk infrastruktur. Saneringen av statsfinanserna
förutsätter förutsättningslösa analyser av 190-miljardersprogrammet. De
senaste tio åren rymmer flera avskräckande exempel på hur statliga medel har
slösats bort på felaktiga projekt: Vedabron, Öresundsbron, delar av
Mälarbanorna, motorvägsbyggen, etc.

Riksdagen bör uttala att inga beslut skall tas om statliga investeringar i nya
vägar innan en seriös analys gjorts av IT:s inverkan på behovet av nya vägar.

Vägdatabas -
kommunikationsdatabas?

Behovet av en vägdatabas är stort, då den kan ha positiva
effekter på både samhällsekonomi och miljöarbete. Det är
dock viktigt att den inte inskränks till att bara behandla vägar
utan den bör också inrymma information om järnvägen,
sjöfart, flyg, andra kollektiva färdmedel, cykelbanor etc. Det
bör med andra ord vara en kommunikationsdatabas - inte
minst för att underlätta för de allt mer miljömedvetna
företagen och konsumenterna. Kommunikationskommittén
pekar också på behovet av en ökad integrering av
transportslagen - denna databas kan vara ett utmärkt verktyg
i denna strävan. Om Vägverket skall vara huvudman för
denna bas är tveksamt. Vägverket har en lång tradition av att
ensidigt gynna vägsektorn. Frågan om huvudmannaskapet
bör beredas vidare. Statens institut för
kommunikationsanalys (SIKA) kan vara ett alternativ.

Riksdagen bör uttala att en nationell digital kommunikationsdatabas bör
upprättas och att frågan om huvudmannaskapet för denna databas bör beredas
vidare.

IT och byggande

Propositionen nämner i stort sett inte IT:s inverkan på
byggsektorn. Vi tar här upp två aspekter. För det första
minskar IT behovet av lokaler eftersom lager, arkivrum,
kontorsytor, etc. kan göras mindre. Även ökat hemarbete kan
leda till ett ökat utnyttjande av befintliga byggnader. Detta
kan vara en förklaring till den fortsatta låga nivån på
byggandet. Ur miljösynpunkt är detta välkommet eftersom
energiåtgång och materialåtgång per capita minskar.

För det andra kan IT användas till att dokumentera det befintliga
byggnadsbeståndet och rationalisera byggandet. Inte minst ur miljösynpunkt
är detta välkommet. En byggnad kan enkelt dokumenteras så att material,
konstruktionsmetod, etc lätt kan studeras vid ombyggnader, rivning o.s.v.
Detta underlättar återvinning av byggavfall och miljöanpassning av
lokalbeståndet. Ett ytterligare problem är att ingen har en överblick av IT:s
möjligheter och begränsningar inom byggsektorn. Riksdagen bör uttala att
regeringen skall ge Boverket i uppdrag att utreda IT:s betydelse för
byggsektorn.

IT och en miljömedveten marknad

Propositionens intentioner kring miljödatabaser och en
utveckling av kvalitetsdeklaration av miljödata är utmärkta.
Svårigheten att kunna sovra i informationsflödet är dock ett
stort hinder i IT-hanteringen. Dessa relevanta,
kvalitetsmärkta miljödata måste snabbt och enkelt bli
tillgängliga för den breda miljömedvetna allmänheten och
alla sorts företag. I dag är det snarast så att det har blivit
svårare för konsumenter att välja miljömedvetet.
Miljömärkningen är oklar, systemen är många, ofullständiga
och förvirrande. Det tar tid och kraft, endast engagerade
orkar. Miljömärkning, miljöstandardisering, etc måste bli
enklare.

Vi föreslår att det inte bara skall övervägas en kvalitetsdeklaration av
miljödata - Naturvårdsverket bör få detta i uppdrag. Verket bör samtidigt
komma med ett samlat förslag om hur miljöinformation snabbt skall nå ut till
marknadens aktörer.

Riksdagen bör hos regeringen begära att Naturvårdsverket får i uppdrag att
kvalitetsdeklarera miljödata och komma med förslag om hur miljöinformation
snabbt skall nå ut till marknadens aktörer.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utvidgad nationell IT-strategi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en internationell IT-konferens,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om statens ansvar
för "ett rundare Sverige" enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om grundskolor
med låga medelbetyg samt om pojkars och flickors IT-användning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de lågutbildades situation på IT-området,
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om prissättning
på information från myndigheter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sextimmarsdagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rättsligt observatorium,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det svenska språket och IT,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om distansutbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bibliotekens roll,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kulturen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om folkbildningen,
14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om IT:s inverkan
på behovet av nya vägar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en nationell digital kommunikationsdatabas,
16. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om IT:s
betydelse för byggsektorn,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetsdeklarationer av miljödata och
miljöinformation.

Stockholm den 28 mars 1996

Stig Sandström (v)

Hans Andersson (v)

Lennart Beijer (v)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Ingrid Burman (v)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)