med anledning av prop. 1994/95:85 Betyg i det obligatoriska skolväsendet

Motion 1994/95:Ub8 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v)

En betygsfri skola

Betygsfrågan har under lång tid haft en central roll i
skoldebatten. Vänsterpartiet har krävt att betygen bör
avskaffas både i grundskolan och i gymnasiet. Skälen till
detta är flera.

Oavsett hur betygssystemet utformas så har det en styrande
effekt på valet av innehåll, arbetssätt och arbetsformer i
skolan. Med betyg har man i princip bestämt sig för en skola
som värdesätter vissa iakttagbara och mätbara kunskaper.
Det finns fog för att anta att betygskriterier i enskilda ämnen
utgör hinder för en ämnesintegrerad undervisning och ett
undersökande arbetssätt. Frågan är i vilken grad eleverna kan
fungera utforskande och aktivt kunskapssökande utifrån
egna förutsättningar och erfarenheter i en skola med betyg
som utvärderingsinstrument.

Framtidens lärande måste i mycket större utsträckning
förbereda eleverna för en kontinuerlig kompetensförnyelse.
Den viktiga kompetensen handlar då om att lära sig hur man
hittar och använder kunskaper.

Inlärningen bör i högre grad knytas direkt till elevernas
motivation. Det är uppgiften som sådan som skall motivera
till nya initiativ och kreativa lösningar, inte morötter i form
av betyg. Genom att välja arbetsmetoder som också gör det
möjligt att lära sig hur företeelser hänger samman uppnås en
annan inlärning än den traditionella. Vi anser att
betygssystemet ger skolan felaktiga signaler och att det är ett
hinder för pedagogisk förnyelse. Betygssystemet förstärker
också tendenserna till social snedrekrytering vid val till
gymnasiet och senare till högre studier.

Vi har anledning att tro att de pedagogiska vinsterna med
en betygsfri skola är så pass stora att frågan bör utredas.
Därför föreslår vi att regeringen tillsätter en parlamentarisk
utredning med uppdrag att utreda konsekvenserna av en
betygsfri skola.

Föreslagna förändringar i det nationella betygssystemet

Vi delar regeringens uppfattning att samtalet, i form av
utvecklingssamtal är skolans viktigaste sätt att informera om
elevens skolgång och utveckling. Vi ser utvecklingssamtalet
som ett medel för att underlätta och förbättra elevens
kunskapsmässiga och sociala utveckling. Regelbundna
utvecklingssamtal leder också till ökad kunskap om alla de
faktorer som påverkar inlärningsprocessen.

Det är viktigt att elev, föräldrar och lärare för en dialog
kring elevens arbetssituation. Utvecklingssamtalet skall
genomföras på lika villkor och kunna utnyttjas efter vars och
ens behov. Därför är ömsesidigheten och jämlikheten i
kommunikationen av stor betydelse.

Utvecklingssamtalen kan, rätt använda, leda till bättre
samarbete och inflytande över den egna situationen. De ger
också kunskap som kan användas i den fortsatta
undervisningen. Utvecklingssamtalet är ett strukturerat och
målmedvetet samtal, som skall genomföras kontinuerligt.
Skolans personal måste vara väl förtrogen med dess metodik.
Hur man planerar, genomför och utvärderar
utvecklingssamtal bör därför finnas som ett viktigt moment
i lärarutbildningens kursplaner och också ingå som en vital
del i lärarfortbildningen.

Skolornas resultatansvar

Vi anser i likhet med regeringen att skolornas viktigaste
ansvar är att alla elever skall lämna grundskolan med
kunskaper som minst når upp till den kravnivå som anges i
kursplanerna. Om någon elev trots dessa ambitioner inte når
denna nivå skall eleven ha rätt att senare komplettera sina
kunskaper för att erhålla betyg i ämnet. Skolans huvudman
måste ansvara för att sådana möjligheter erbjuds och att
proven blir avgiftsfria.

Betygskriterier och nationella prov

Den nationella jämförbarheten är viktig för att kunna
garantera en likvärdig skola för alla. I en skola med betyg
behövs nationella prov och kriterier som stöd för bedömning
av skolans resultat. Att dessa prov skall gälla för både det
offentliga skolväsendet och de fristående skolorna är en
självklarhet. Det är dock oerhört viktigt att de nationella
proven utformas på ett sådant sätt att de utgör ett
inlärningstillfälle i sig och att kunskap om helheter, analytisk
förmåga, förståelse för skeenden, djupinlärning och ett
kritiskt förhållningssätt prioriteras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk
utredning av konsekvenserna av en helt betygsfri skola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingssamtalens roll i
lärarutbildning och fortbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att prov för att komplettera
grundskolebetyg skall vara avgiftsfria.

Stockholm den 17 november

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)

Alice Åström (v)

Tanja Linderborg (v)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Stig Sandström (v)

Björn Samuelson (v)