med anledning av prop. 1993/94:40 Småföretagsutveckling

Motion 1993/94:N14 av Rolf L Nilson m.fl. (v)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Proposition 1993/94:40
Motionskategori
-
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
1993-11-16
Bordläggning
1993-11-18
Hänvisning
1993-11-19

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Regeringens förslag
I propositionen föreslår regeringen att de regionala
utvecklingsfonderna avvecklas och ersätts av regionala
utvecklingsbolag med i huvudsak samma inriktning och
verksamhet som fonderna. Vidare föreslås inrättandet av
ett moderbolag, att tidigare beslutad reduktion av
fondernas lånemedel skjuts upp och att staten överför delar
av sitt aktieinnehav i förvaltningsaktiebolagen Atle och
Bure till moderbolaget, till Industri- och nyföretagarfonden
och till de nya stiftelserna för samverkan mellan näringslivet
och universitet och högskolor.
Vänsterpartiets inställning
Vänsterpartiet avvisar propositionens förslag.
Regeringen eller regeringens utredare har inte redovisat
sådana brister i utvecklingsfondernas verksamhet att
förslaget att avveckla dessa kan anses sakligt motiverat.
Man har inte heller visat på vilket sätt den nuvarande
organisationsformen omöjliggör statlig styrning av
verksamhetens inriktning eller ett mera utvecklat
samarbete med det regionala näringslivet.
Utvecklingsfondernas verksamhet med rådgivning och
finansiering fungerar genomgående väl och fyller ett
väsentligt behov och bör fortsätta. Det finns starka skäl för
staten att bedriva denna och andra former av verksamhet
för att stimulera nyetablering och små och medelstora
företags utveckling. Områden av särskilt intresse är
miljövänlig produktion och produkter, spridning av ny
teknik och kunskap, stöd till kvinnligt företagande och hjälp
att agera på internationella marknader -- t.ex. EG- och
Östeuropamarknaderna.
Utvecklingsfonderna har byggt upp unik och bred
kompetens i intim samverkan med små och medelstora
företag. När denna förenas med minimal byråkrati och
utvecklad personkännedom är fonderna oerhört värdefulla
för det regionala näringslivet. Utveckling av organisationen
och verksamhetsformerna är en naturlig process och måste
ständigt pågå. Den sker bäst i samspelet med företagen och
andra regionala aktörer. För detta krävs ingen ny juridisk
organisationsform.
De genomgripande förändringar som regeringen
föreslår, med nedläggning av fonderna, uppsägning av
personalen och bildandet av nya utvecklingsaktiebolag
riskerar att skapa osäkerhet om framtiden hos företagen
och att anställda med unik kunskap försvinner till andra
verksamheter. De nya bolagen riskerar därmed att bli
mindre slagkraftiga än sina föregångare. Man riskerar
betydande tempoförlust i finansierings- och
rådgivningsverksamheten, till skada för småföretagen.
Därför bör riksdagen besluta att utvecklingsfonderna skall
fortsätta i sin nuvarande form och avslå regeringens
proposition i sin helhet.
Genom tidigare riksdagsbeslut skall
utvecklingsfonderna inbetala lånemedel till staten enligt en
bestämd plan. Pengarna gör enligt vår uppfattning störst
nytta om de används av fonderna för att stimulera de små
och medelstora företagen. Därför bör inbetalningen
uppskjutas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Småföretagspolitiken
Det finns bred politisk enighet om att små och
medelstora företag kommer att spela en central roll i
utvecklingen av den svenska ekonomin. Det finns idag ca
390 000 företag utanför jordbrukssektorn med färre än 200
anställda. Små positiva förändringar i dessa företag får
genom det stora antalet stort genomslag i ekonomin. Det
räcker t.ex. att varje sådant företag anställer en ny
medarbetare för att den öppna arbetslösheten helt skall
försvinna! Det finns i samtliga partier en uppriktig strävan
efter att förbättra villkoren för dessa företag.
Regeringen har emellertid gjort ett svårt fel. I stället för
att bygga på denna samsyn och utveckla en framåtsyftande
och hållbar småföretagarpolitik har man fallit för frestelsen
att ideologiskt profilera sig i nyliberal riktning.
Utgångspunkten har varit att avveckla statliga
verksamheter, att avreglera, privatisera och sänka skatterna
främst för kapitalägare. Regeringen har också genom att
vidga de sociala klyftorna i samhället bidragit till att skärpa
motsättningarna mellan arbetstagare och företagare.
Exempel på detta är försämringar av skyddet vid sjukdom
och arbetslöshet och försämringar av arbetsrätten. Felet
med tidigare förd politik har inte varit att de anställda
gynnats på småföretagarnas bekostnad utan att de stora
företagens intressen dominerat näringspolitiken. Det är
alltså i första hand balansen mellan stora och små företag
som behöver ändras. De skärpta motsättningarna i
samhället leder med stor sannolikhet till minskad förståelse
för småföretagandets villkor.
Ideologiska låsningar även på andra områden har
motverkat en politik i småföretagarnas intresse. Regeringen
har av ideologiska skäl inte kunnat agera fullt ut som
bankägare för att genom aktiv konkurrens minska
räntegapet och öka bankernas benägenhet att låna till sunda
affärsprojekt.
Man har också av ideologiska skäl avvisat olika förslag
om att stimulera den inhemska efterfrågan, t.ex. genom
sänkt moms. Även detta har skadat de små och medelstora
företagen.
För att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen och
en hållbar tillväxt i ekonomin behövs en
småföretagarpolitik som bygger på breda majoriteter och
inte på ideologiska låsningar. Inslag i en sådan politik bör
vara sänkt ränta, minskat räntegap, åtgärder för att få
bankerna att låna ut till sunda affärsprojekt och till rimlig
säkerhet och stimulans av inhemsk efterfrågan. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:40 om
småföretagsutveckling i dess helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fondernas organisation och
utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fondernas återbetalning till
staten bör skjutas upp,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en småföretagarpolitik som
bygger på breda majoriteter.

Stockholm den 16 november 1993

Rolf L Nilson (v)

Johan Lönnroth (v)

Hans Andersson (v)

Barbro Glansén (v)

Berith Eriksson (v)

Eva Zetterberg (v)


Yrkanden (8)

  • 1
    att riksdagen avslår proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling i dess helhet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen avslår proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling i dess helhet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fondernas organisation och utveckling
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fondernas organisation och utveckling
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fondernas återbetalning till staten bör skjutas upp
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fondernas återbetalning till staten bör skjutas upp
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en småföretagarpolitik som bygger på breda majoriteter.
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en småföretagarpolitik som bygger på breda majoriteter.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.