med anledning av prop. 1993/94:40 Småföretagsutveckling
Motion 1993/94:N14 av Rolf L Nilson m.fl. (v)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Proposition 1993/94:40
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Näringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1993-11-16
- Bordläggning
- 1993-11-18
- Hänvisning
- 1993-11-19
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Regeringens förslag
I propositionen föreslår regeringen att de regionala utvecklingsfonderna avvecklas och ersätts av regionala utvecklingsbolag med i huvudsak samma inriktning och verksamhet som fonderna. Vidare föreslås inrättandet av ett moderbolag, att tidigare beslutad reduktion av fondernas lånemedel skjuts upp och att staten överför delar av sitt aktieinnehav i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure till moderbolaget, till Industri- och nyföretagarfonden och till de nya stiftelserna för samverkan mellan näringslivet och universitet och högskolor.
Vänsterpartiets inställning
Vänsterpartiet avvisar propositionens förslag. Regeringen eller regeringens utredare har inte redovisat sådana brister i utvecklingsfondernas verksamhet att förslaget att avveckla dessa kan anses sakligt motiverat. Man har inte heller visat på vilket sätt den nuvarande organisationsformen omöjliggör statlig styrning av verksamhetens inriktning eller ett mera utvecklat samarbete med det regionala näringslivet.
Utvecklingsfondernas verksamhet med rådgivning och finansiering fungerar genomgående väl och fyller ett väsentligt behov och bör fortsätta. Det finns starka skäl för staten att bedriva denna och andra former av verksamhet för att stimulera nyetablering och små och medelstora företags utveckling. Områden av särskilt intresse är miljövänlig produktion och produkter, spridning av ny teknik och kunskap, stöd till kvinnligt företagande och hjälp att agera på internationella marknader -- t.ex. EG- och Östeuropamarknaderna.
Utvecklingsfonderna har byggt upp unik och bred kompetens i intim samverkan med små och medelstora företag. När denna förenas med minimal byråkrati och utvecklad personkännedom är fonderna oerhört värdefulla för det regionala näringslivet. Utveckling av organisationen och verksamhetsformerna är en naturlig process och måste ständigt pågå. Den sker bäst i samspelet med företagen och andra regionala aktörer. För detta krävs ingen ny juridisk organisationsform.
De genomgripande förändringar som regeringen föreslår, med nedläggning av fonderna, uppsägning av personalen och bildandet av nya utvecklingsaktiebolag riskerar att skapa osäkerhet om framtiden hos företagen och att anställda med unik kunskap försvinner till andra verksamheter. De nya bolagen riskerar därmed att bli mindre slagkraftiga än sina föregångare. Man riskerar betydande tempoförlust i finansierings- och rådgivningsverksamheten, till skada för småföretagen. Därför bör riksdagen besluta att utvecklingsfonderna skall fortsätta i sin nuvarande form och avslå regeringens proposition i sin helhet.
Genom tidigare riksdagsbeslut skall utvecklingsfonderna inbetala lånemedel till staten enligt en bestämd plan. Pengarna gör enligt vår uppfattning störst nytta om de används av fonderna för att stimulera de små och medelstora företagen. Därför bör inbetalningen uppskjutas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Småföretagspolitiken
Det finns bred politisk enighet om att små och medelstora företag kommer att spela en central roll i utvecklingen av den svenska ekonomin. Det finns idag ca 390 000 företag utanför jordbrukssektorn med färre än 200 anställda. Små positiva förändringar i dessa företag får genom det stora antalet stort genomslag i ekonomin. Det räcker t.ex. att varje sådant företag anställer en ny medarbetare för att den öppna arbetslösheten helt skall försvinna! Det finns i samtliga partier en uppriktig strävan efter att förbättra villkoren för dessa företag.
Regeringen har emellertid gjort ett svårt fel. I stället för att bygga på denna samsyn och utveckla en framåtsyftande och hållbar småföretagarpolitik har man fallit för frestelsen att ideologiskt profilera sig i nyliberal riktning. Utgångspunkten har varit att avveckla statliga verksamheter, att avreglera, privatisera och sänka skatterna främst för kapitalägare. Regeringen har också genom att vidga de sociala klyftorna i samhället bidragit till att skärpa motsättningarna mellan arbetstagare och företagare. Exempel på detta är försämringar av skyddet vid sjukdom och arbetslöshet och försämringar av arbetsrätten. Felet med tidigare förd politik har inte varit att de anställda gynnats på småföretagarnas bekostnad utan att de stora företagens intressen dominerat näringspolitiken. Det är alltså i första hand balansen mellan stora och små företag som behöver ändras. De skärpta motsättningarna i samhället leder med stor sannolikhet till minskad förståelse för småföretagandets villkor.
Ideologiska låsningar även på andra områden har motverkat en politik i småföretagarnas intresse. Regeringen har av ideologiska skäl inte kunnat agera fullt ut som bankägare för att genom aktiv konkurrens minska räntegapet och öka bankernas benägenhet att låna till sunda affärsprojekt.
Man har också av ideologiska skäl avvisat olika förslag om att stimulera den inhemska efterfrågan, t.ex. genom sänkt moms. Även detta har skadat de små och medelstora företagen.
För att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen och en hållbar tillväxt i ekonomin behövs en småföretagarpolitik som bygger på breda majoriteter och inte på ideologiska låsningar. Inslag i en sådan politik bör vara sänkt ränta, minskat räntegap, åtgärder för att få bankerna att låna ut till sunda affärsprojekt och till rimlig säkerhet och stimulans av inhemsk efterfrågan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling i dess helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fondernas organisation och utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fondernas återbetalning till staten bör skjutas upp,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en småföretagarpolitik som bygger på breda majoriteter.
Stockholm den 16 november 1993 Rolf L Nilson (v) Johan Lönnroth (v) Hans Andersson (v) Barbro Glansén (v) Berith Eriksson (v) Eva Zetterberg (v)
Yrkanden (8)
- 1att riksdagen avslår proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling i dess helhet
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 1att riksdagen avslår proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling i dess helhet
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fondernas organisation och utveckling
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fondernas organisation och utveckling
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fondernas återbetalning till staten bör skjutas upp
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fondernas återbetalning till staten bör skjutas upp
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en småföretagarpolitik som bygger på breda majoriteter.
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en småföretagarpolitik som bygger på breda majoriteter.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
