med anledning av prop. 1993/94:203 Ändringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) m.m.

Motion 1993/94:U11 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

I propositionen läggs fram förslag till godkännande av en
rad ändringar av EES-avtalet och avtalet mellan EFTA-
länderna om upprättandet av en övervakningsmyndighet
och en domstol.

Ändringarna föranleds av de beslut som EU antagit
under perioden 1 augusti 1991--31 december 1993. Under
denna tid har EG antagit närmare 500 rättsakter.

Den gemensamma EES-kommittén har den 21 mars
fattat beslut att ändra EES-avtalets bilagor så att
rättsakterna kan integrereras i avtalet.

Ytterligt knapphändig information om de aktuella
rättsakterna har getts genom en grönbok och en kortfattad
information om förhandlingarna om arbetet med denna s.k.
skarv-aqui har getts i EFTA-delegationen. Samråd har
också skett med av regeringen utsedda referensgrupper
med företrädare för olika organisationer och myndigheter.

De närmare femhundra rättsakter som alltså nu skall bli
gällande i Sverige refereras kortfattat i propositionen i de
olika departementens avsnitt. Om alla nämns i något
sammanhang är svårt att avgöra.

På sidan 119 i propositionen ges riksdagsledamöterna
upplysningen att de aktuella rättsakterna kommer att
publiceras i en särskild utgåva av EES-supplementet till
Europeiska gemenskapernas tidning (EGT) och skall bestå
av sex band. Vid behandlingen av propositionen har alltså
inte ledamöterna tillgång till rättsakternas text.

Inte heller återfinns alla rättsakterna i riksdagens
databas. Beteckningssystemet för rättsakterna i
propositionen skiljer sig också från databasens
beteckningssätt varför sökningen dessutom är tekniskt svår.

Förutsättningen för beslutet är alltså att riksdagen litar
på regeringens, organisationernas och myndigheternas
goda omdöme när de behandlat de olika rättsakterna.

Detta innebär att riksdagen, landets lagstiftande
församling, i praktiken först efter det att beslutet är fattat,
kan gå till rättskällorna och nå klarhet i vad riksdagens
beslut egentligen innebar.

Ovan beskrivna beslutsordning är givetvis ur
demokratisynpunkt djupt otillfredsställande. I det långa
loppet blir en beslutsordning av detta slag ohållbar och
hotar EES-avtalets överlevnad. Såväl den Europeiska
unionen som de EFTA-stater som avser att ej bli
medlemmar i unionen har givetvis ett intresse av att EES-
avtalets beslutsmekanismer är godtagbara ur demokratisk
synpunkt.

Ett nej till medlemskap i folkomröstningen i Sverige
innebär också att det i vårt land uppstår ett starkt intresse
att förankra EES-processen demokratiskt. Enligt vår
mening bör därför alla möjligheter utnyttjas för att
genomföra just en sådan förankring. Ett naturligt sätt att
börja vandringen till denna är att ge den nu liggande
propositionens förslag en annan behandling.

Ratificeringen går sannolikt med mycket olika takt i de
olika länderna och några stora andra problem med EES-
avtalet inträffar inte om riksdagen minskar det
demokratiska problemet. Regeringen bör därför få i
uppdrag att komma tillbaka till riksdagen med mer
lättbegripliga och pedagogiskt uppställda propositioner som
behandlar de olika rättsakterna ämnes- eller
departementsvis och under sådana villkor att ledamöterna
har tillgång till samtliga rättsakters text på svenska. Den nu
föreliggande propositionen måste således återförvisas och
delas upp på mindre områden.

För det fortsatta EES-arbetet är det en nödvändighet att
parlamentet så långt möjligt integreras i EES-avtalets
beslutsmekanismer. Inga avgörande hinder finns för att EU-
kommissionen redan under beredningsfasen av rättsakter
låter EES-parlamenten få tillgång till förslag och
basmaterial.

Rättsakterna tas i en beslutstakt med ca en rättsakt per
dag. Detta kan inte leda till någon större arbetsbelastning i
parlamenten. I parlamenten finns också en vana att arbeta
med material som kan vara sekretessbelagt. En del av
normbildningen är också okontroversiell och behöver inte
föranleda särskilt stor arbetsbörda. Genom en bredare
politisk förankring kan problem tidigt upptäckas och
undanröjas, och EES-avtalet bli mera hållbart. En mer
demokratisk beslutsprocess kan sannolikt också främja
tillämpningen av avtalet.

Regeringen bör få i uppdrag att ta intiativ för att
riksdagen bättre skall integreras i EES beslutsmekanism.

Propositionen är också av ojämn kvalitet. Under vissa
avsnitt lämnas redogörelser för vad förändringar i praktiken
innebär. Under andra avsnitt saknas sådana beskrivningar.
Enligt propositionen sid. 130 bereds i justitiedepartementet
frågan om förändrade bestämmelser för gentekniken på
grund av EES-avtalet. I en sådan kontroversiell fråga
redogörs inte för vad förändringarna kommer att innebära
och vad riksdagen nu ger klartecken för.

Flera av propositionens kortfattade beskrivningar för en
del rättsakter är inte ens översatta från engelska till
svenska. När blev det en skyldighet för riksdagsledamöter
att ta beslut med underlag på främmande språk?

En del rättsakter ger också en mycket långtgående
detaljreglering på områden som synes ha ringa betydelse för
varors och tjänsters fria rörlighet. Ett resonemang om hur
den s.k. subsidiaritetsprincipen i framtiden skall utvecklas
hade därför varit på sin plats i propositionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:203,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya propositioner med anledning
av de förslag som aktualiserats i proposition 1993/94:203,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regeringsinitiativ för att integrera
riksdagen i EES-beslutsmekanismen.

Stockholm den 19 april 1994

Gudrun Schyman (v)

Bertil Måbrink (v)

Rolf L Nilson (v)

Björn Samuelson (v)

Lars Werner (v)

Eva Zetterberg (v)

Berith Eriksson (v)