med anledning av prop. 1992/93:99 Vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen

Motion 1992/93:Jo14 av Margareta Winberg m.fl. (s)

Sammanfattning

Vi föreslår i motionen att regeringen måste återkomma
med ett samlat program för Baltikum i vilket också bör ingå
en miljöanpassad energiförsörjning. I avvaktan på detta gör
vi socialdemokrater omdisponeringar av regeringens
förslag. Ett nytt anslag, Åtgärder för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum inrättas och tillförs 100 milj.kr.
Dessa medel bör användas för ett mer
genomtänkt program än det regeringen presenterat. I
avvaktan på detta reserveras medlen.

Konferensen om Östersjöns miljö i Ronneby i
september 1990 blev en första framgång. Ett arbete
påbörjades för att återställa Östersjön i ekologisk balans.
Notan för detta program har nu redovisats och länderna
runt Östersjön är överens om vad som måste göras. Som
initiativtagare har Sverige en skyldighet att finansiellt följa
upp planen. De åtgärder som regeringen föreslagit och som
ligger i linje med planen för att återställa Östersjöns miljö
bör därför genomföras. Det är ett litet men första steg som
bör följas av mer omfattande åtgärder.

Övriga förslag avvisas helt eller delvis. Propositionen i
sin helhet är ett hastverk från regeringens sida och saknar
långsiktig tanke och kommer, om förslagen genomförs,
istället att få motsatt effekt.

Situationen i Baltikum och i Östersjön

De baltiska staterna har uppnått sin frihet. Den
demokratiska utvecklingen är samtidigt skör. Brustna
förhoppningar kan ge liv åt antidemokratiska krafter.
Risken för bakslag i utvecklingen i Östeuropa är betydande
med också direkta hot mot vår egen välfärd som följd.

Människor i de baltiska staterna fryser och industrin
lider brist på energi. En slösaktig struktur innebär en
onödigt hög import av bränslen. De baltiska länderna
saknar i stor utsträckning egna energiresurser alternativt
kan inte tillgodogöra sig de som finns.

Miljön i Östersjön tål inte mer föroreningar. Halten av
närsalter är mellan fem och tio gånger högre än vad den var
i början av seklet. Den pågående ekonomiska
omvandlingen av de f.d. kommunistländerna kan verka i
rätt riktning, sett ur denna synpunkt. Östersjöprojektet har
nu redovisats, såväl vad gäller finansieringsbehov som de
konkreta objekt som kan bli aktuella. Energisituationen
kartläggs och ett internationellt arbete utvecklas.

Vad som hittills gjorts från de västliga länderna för att
stödja den demokratiska utvecklingen, understödja ett
livskraftigt näringliv och en miljöanpassad utveckling
räcker inte. Detta kan dock inte motivera brådstörtade och
ogenomtänkta insatser. Regeringen har överlämnat en
proposition som saknar ett förhållningssätt till östpolitiken
i stort, till det internationella samarbetet -- med undantag
för insatser som rör Östersjöplanen --, till organisationen av
det svenska arbetet i förhållande till de baltiska staterna.

Vi underkänner därför principiellt regeringens
proposition. För att inte förlora tid gör vi vissa
omdisponeringar i regeringens förslag.

Regeringens proposition

Det är en underdrift att påstå att propositionen är ett
hastverk. Den är helt utan idé och tanke. Genom att blanda
friskt så har det blivit varken hackat eller malet. Regeringen
har sett sig tvingad att överlämna denna proposition nu för
att visa att miljöministern gör något. Men eftersom vi, och
därmed inte heller balterna, ser hur fortsättningen skall se
ut är det mycket svårt att bedöma insatserna. Vi saknar
också sammanhang till organisation av tidigare östbistånd.

Föreslagna medel/åtgärder

-- Bidrag till miljöarbete + 45 milj.kr.

Det
är en positiv ansats med åtgärder för miljöanpassad
energiförsörjning, hushållning m.m. i Baltikum. Men i
propositionen sägs inget om vem som skall hantera medlen,
hur de skall fördelas och hur arbetet skall organiseras. I
avvaktan på ett förslag hur medlen skall fördelas och vem
som skall sköta arbetet reserverar vi medlen, vilket framgår
av vårt förslag nedan.

-- Bidrag till miljöarbete + 141,9 milj.kr.

Det
innehåller förslag till åtgärder som bygger vidare på
Ronneby-mötet 1990 och ministermötet i april 1992, bl.a.
kompetenshöjande åtgärder och insatser i vissa
avloppsreningsverk. Vi ställer oss däremot tveksamma till
de åtgärder regeringen föreslagit beträffande jordbruket.
Här bör regeringen precisera sig innan riksdagen på nytt tar
ställning. Anslaget bör därför minska med 25 milj.kr.

--
Visst internationellt samarbete i fråga + 43,1 milj.kr.

--
om kärnsäkerhet m.m.

Kärnkraftverken i öst utgör en stor säkerhetsrisk för den
egna befolkningen och befolkningen i grannländerna.
Olyckan i Tjernobyl var ett tydligt exempel. Svenska och
internationella studier har nu kartlagt säkerhetsläget vid
flera östeuropeiska anläggningar. Det är utomordentligt
stora investeringar som måste till för att närma sig västlig
standard. Regeringen har inte gjort någon redovisning av
vilken ambitionsnivå man lägger sig på, alternativt om det
är meningsfyllt att göra insatser i dessa nedgångna verk.
Trots detta begär regeringen att riksdagen skall anvisa
medel.

Vi menar att beredskapshöjande åtgärder kan vara
motiverade även på sikt, varför vi tillstyrker detta. Däremot
avvisar vi regeringens förslag att nu gå igång med
anläggningsspecifika projekt. Kompetenshöjande åtgärder
vid myndigheter bör däremot stödjas. Vi föreslår därför att
anslaget minskas med 20 milj.kr.

--
Bidrag till internationellt samarbete kring +

1,5 milj.kr.

-- den byggda miljön m.m.

Det är mycket oklart vad dessa pengar skall användas till
och varför det inte kan ske inom ramen för ordinarie anslag.
Vi avslår därför regeringens förslag.

-- Utredningar +

2,5 milj.kr.

Det är angeläget att det internationella arbetet med
klimatfrågorna kan drivas vidare. Sverige har ett högt
internationellt anseende sedan arbetet med IPCC. Det bör
föras vidare. Det är däremot mycket oklart vad regeringen
menar med fastighetsfrågor i Östeuropa samt utredningar
för att genomföra stödet till Östeuropa. Det senare är ett
typiskt exempel på att regeringen inte tänkt över hur den
vill organisera arbetet med rekonstruktionen av Östeuropa.
Om detta skall skötas på ett kompetent och trovärdigt sätt
skall det inte bestridas via miljödepartementets
utredningsanslag. Vi föreslår därför att regeringens förslag
minskas med hälften.

-- Insatser för ny energiteknik +

16 milj.kr.

Det är bra med internationellt samarbete, inte bara i
forskningsfasen utan också i utvecklings- och
demonstrationsfasen. Eftersom dessa gränser inte är helt
klara anser vi att en del av deltagandet i EG-programmet
bör bestridas via energiforskningsanslaget. Omställningen
av energisystemet sker utefter den uppgörelse som träffades
1991 mellan centerpartiet, folkpartiet liberalerna och
socialdemokraterna. Riksdagen fattade också beslut utifrån
denna överenskommelse. Regeringen har inte presenterat
någon övertygande argumentation för att just de insatser
man föreslår skulle leda till att sol- och vindkraft får det
genombrott det bör få och den betydelse i energibalansen
de bör ha på sikt. Vi föreslår att regeringens förslag minskas
med 7,25 milj.kr.

Vårt
förslag

-- Ett nytt anslag ''Åtgärder för miljöanpassad
energiförsörjning i Baltikum'' (H12) bör inrättas och
tillföras 100 milj.kr.
som en engångsanvisning.

Anslaget bör användas för energihushållningsåtgärder,
uppbyggnad av biobränsleanläggningar och
försörjningssystem samt kompetensuppbyggnad för
biobränsle.

Riksdagen bör uppdra åt regeringen att återkomma till
riksdagen med en proposition som fångar in hela
östproblematiken och behandlar den på ett samlat sätt. Ett
sådant program bör innehålla konkreta insatser samtidigt
som organisationen är trovärdig och finansieringen
långsiktigt uthållig. I avvaktan på ett förslag från regeringen
bör medlen reserveras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat program
för Östeuropapolitiken och hur åtgärder för en
miljöanpassad energiförsörjning skall passas in i detta,

2. att riksdagen inrättar ett nytt anslag, Åtgärder för
miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum, och på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
anvisar 100

000

000 kr,

3. att riksdagen till Bidrag till miljöarbete på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
anvisar 70

000

000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit,

4. att riksdagen till Visst internationellt samarbete i fråga
om kärnsäkerhet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1992/93 anvisar 20

000

000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit,

5. att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete
kring den byggda miljön m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 1

500

000

kr mindre än vad regeringen har föreslagit,

6. att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 1

250

000

kr mindre än vad regeringen föreslagit,

7. att riksdagen till Insatser för ny energiteknik på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
anvisar 7

250

000

kr mindre än vad regeringen föreslagit.

Stockholm den 23 november 1992

Margareta Winberg (s)

Inga-Britt Johansson (s)

Åke Selberg (s)

Inge Carlsson (s)

Kaj Larsson (s)

Ulla Pettersson (s)

Sinikka Bohlin (s)

Lena Klevenås (s)

Sverre Palm (s)

Berndt Ekholm (s)