med anledning av prop. 1992/93:82 Kapital för nya företag, m.m.

Motion 1992/93:N26 av Sverre Palm m.fl. (s)

I propositionen behandlas frågan som rör
Industrifonden, Småföretagsfonden, Företagskapital och
Utvecklingsfonderna.

Förslagen omfattar med andra ord den del av statlig
näringspolitik som syftar till att ge nya och mindre företag
kompletterande stöd utöver vad kredit- och
riskkapitalmarknaden i övrigt förmår bjuda.

Förslaget innebär i korthet att nuvarande Industrifonden
med ett kapital på 1 200 milj.kr. och
Småföretagsfonden/Företagskapital med lika mycket medel
slås samman till en gemensam statlig stiftelse, Industri- och
Nyföretagarfonden. Totalt kommer denna fond att förvalta
2,4 miljarder kronor.

Industrifondens funktion och roll bibehålls så när som
att verksamheten mer än hittills skall inriktas på mindre
företag. Samtidigt införs ett s.k. nyföretagarlån med det
tyska EKH-lånet som förebild.

Industri- och Nyföretagarfonden föreslås centralt fatta
beslut i enskilda låne- och finansieringsärenden -- även om
de regionala utvecklingsfonderna och andra regionala
aktörer föreslås bistå med beredning, rådgivning och
utvärdering och uppföljning. I vissa fall kan dock en
delegering av beslut ske till regionala organ, alternativt kan
fonden öppna nya filialkontor med egna beslutsramar.

Vidare poängteras att de resurser som nu ställs till
Industri- och Nyföretagarfondens förfogande koncentreras
till nyföretagande. Även utvecklingsfondernas kvarvarande
lånefond på 1 200 milj.kr. föreslås att efter innevarande
avtals utgång 1994/95 övergå till den centrala fonden för
långivning till nyföretagande. Samtidigt aviseras en
parlamentarisk utredning kring utvecklingsfondens
framtida roll.

Vi har inget att invända mot de förslag som innebär att
Småföretagsfonden/Företagskapital avvecklas och överförs
till en med Industrifonden gemensam statlig stiftelse --
Industri- och Nyföretagarfonden. Vi anser också att
införandet av nyetableringslån i enlighet med de huvuddrag
som redovisas i propositionen är bra. Genom att
Industrifondens verksamhet nu i högre grad inriktas mot
mindre företag minskas det utlåningsglapp som tidigare
funnits mellan Industrifondens lägsta engagemangsnivå och
de kreditnivåer som normalt utvecklingsfonderna går in i.

Däremot har vi ingen förståelse för den ensidiga
inriktning mot nyföretagande som intentionerna för den
nya statliga stiftelsen anvisar.

I realiteten är en gränsdragning mellan nyföretag och
befintliga företag svår att göra. Dessutom är effekten av
statliga låneinsatser ofta större i befintliga företag.

Situationen för de små och medelstora företagen i
Bohuslän är idag synnerligen besvärlig. Både det rådande
konjunkturläget, ett exceptionellt högt ränteläge och krisen
inom bankväsendet bidrar i hög grad till att förvärra
situationen. Antalet konkurser bland unga och mindre
företag ökar lavinartat och har idag nått de högsta nivåerna
under hela efterkrigstiden.

Till detta skall läggas den situation som nu råder i
Bohuslän. Bilindustrin och dess underleverantörers
neddragningar kommer att slå mycket hårt mot vår region.

Svårigheten att även för relativt solida företag erhålla
riskvilligt kapital i form av normala rörelse- och
investeringskrediter är påtaglig. I än mindre utsträckning
har möjligheten att erhålla riskvilligt kapital i form av
ägarkapital och liknande kapitalformer -- i den mån de varit
ett alternativ -- sedan länge inte funnits för dessa företag.
Samtidigt sägs i många fall befintligt lån upp. Kredit- och
kapitalmarknaden har i huvudsak för de små företagen satts
ur spel. För många mindre företag har istället
utvecklingsfonderna utgjort en av de få tillgängliga
finansieringsinstituten på senare tid. Även om
utvecklingsfondernas utlånings- och finansieringskapacitet
är begränsad, har flera fonder under det senaste halvåret
ökat sin kreditverksamhet med upp till 50 % i jämförelse
med motsvarande tid förra året.

Dagens situation där ett stort antal mindre företag med
nödvändighet måste ställa om sig mot nya produkter och
nya kunder kommer att kräva finansieringsinsatser.
Industri- och Nyföretagarfondens resurser bör därför kunna
sättas in i såväl nya som befintliga företag.

För de kooperativa företagen och ekonomiska
föreningar lämnar propositionen inga förslag hur de skall
kunna söka finansiering ur de föreslagna nyföretagarlånen.
Propositionen nämner endast aktiebolagsformen som kan
komma ifråga för lånen. Vi anser det vara viktigt att
riksdagens beslut även tar in de kooperativa företagen och
ekonomiska föreningar som företag, vilka kan erhålla
finansiering ur de föreslagna nyföretagarlånen.

Vidare anser vi att propositionens förslag om att den nya
fonden centralt skall fatta beslut är såväl orealistiskt som
icke marknadsanpassat. Att den nya fonden skulle etablera
nya kontor i landet torde ej heller vara rationellt. Tjugofyra
utvecklingsfonder är etablerade och skall enligt förslaget
fortsätta sin finansieringsverksamhet. Såväl kontor som
kompetens finns därmed tillgänglig.

Att ålägga en statlig central stiftelse att även fatta beslut
i enskilda kreditärenden rimmar illa med behovet av en
marknadsanpassad och kundnära organisation. Istället bör
utvecklingsfonderna ges en dragningsrätt och
kommissionärsroll att bedriva finansieringsverksamhet mot
såväl befintliga som nya mindre företag för Industri- och
Nyföretagarfondens räkning.

Vi har inget att invända mot den aviserade
parlamentariska utredningen kring utvecklingsfondernas
framtida roll. Vi vill tvärtom understryka, med hänsyn till
utvecklingsfondernas ökade strategiska betydelse i en aktiv
näringspolitik, nödvändigheten av att utvecklingsfondernas
roll bör utvidgas och integreras med andra insatser. Med
hänsyn till regionernas ökade roll även internationellt och
med hänsyn till de program för småföretagens
Europakontakter som berörs i propositionen är det av
betydelse att den funktion utvecklingsfonderna har stärks.

I avvaktan på denna parlamentariska utredning är det
dock viktigt att utvecklingsfonderna vid sidan om sin
nuvarande roll ges utökade funktioner inom ramen för
gällande avtal mellan staten och landstingen. I synnerhet
gäller det frågor kring finansiering.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kapital till företag,

2. att riksdagen beslutar att medlen på 2,4 miljarder
kronor som ställts till Industri- och nyföretagarfondens
förfogande riktas till såväl nya som befintliga företag,

3. att riksdagen beslutar att utvecklingsfonderna, genom
tilläggsavtal, får företräda den nya Industri- och
nyföretagarfonden regionalt,

4. att riksdagen beslutar att utvecklingsfonderna ges
dragningsrätt från Industri- och nyföretagarfonden till både
nyföretagande och befintliga företag,

5. att riksdagen beslutar att den föreslagna nya
låneformen också skall gälla för kooperativa företag och
ekonomiska föreningar.

Stockholm den 19 november 1992

Sverre Palm (s)

Karl-Erik Svartberg (s)

Lennart Nilsson (s)