med anledning av prop. 1992/93:81 Osann utsaga inför EFTA-domstolen m.m.

Motion 1992/93:Ju8 av Birgitta Hambraeus (c)

Sverige övervakas

Om riksdagen bifaller regeringens EES-proposition, så
beslutar vi också att tillsammans med EFTA-staterna bygga
upp en oberoende övervakningsmyndighet i Geneve med
makt över regering, kommuner och företag. Det är EFTAs
motsvarighet till EG-kommissionen.

Nic Grönvall, moderat riksdagsman, har utsetts till
ledamot i myndigheten tillsammans med sex andra som
EFTA-staterna utser för fyra år ''på grundval av deras
allmänna duglighet och vilkas oavhängighet inte kan
ifrågasättas'' (1991/92:170 del VI sid. 3 ff). De får inte ha
någon annan avlönad eller oavlönad tjänst under
mandatperioden och får inte ta instruktioner från sitt lands
regering. De utser själva tjänstemän och andra anställda så
att myndigheten kan fungera. Besluten fattas med
majoritet.

EFTAs övervakningsmyndighet ska kontrollera att
Sverige följer EES-avtalet, konkurrensreglerna och de
offentliga upphandlingsreglerna. Det är de som bestämmer
om och hur svenska kommuner får stödja näringslivet.
Myndigheten får rätt att begära information från regeringen
och företag. Den kan döma företag och stater till böter.

EFTA-domstol med makt över företag, kommuner och
regering

Med EES-avtalet följer också inrättandet av en EFTA-
domstol, en motsvarighet till EG-domstolen, som ska döma
i tvister bl a mellan EFTA-stater och EFTAs
övervakningsmyndighet (prop 91/92:170 del VI, sid 8 ff).

Den nu aktuella proposition 1992/93:81 föreslår ändring
i svensk lagstiftning så att mened som vittnen eller
sakkunniga begår inför EFTA-domstolen kan behandlas på
samma sätt som om brottet begåtts inför en svensk domstol.

''Tredskande vittne''

Enligt artikel 25 i protokoll 5 (sid 129) får domstolen
''förordna att ett vittne eller en sakkunnig hörs av den
behöriga rättsliga myndigheten på hans hemort.'' Ett
''tredskande vittne'' begår med deras synsätt ett brott. Detta
gäller inte i Sverige. Här drabbas inte ett vittne som uteblir
från en förhandling av någon straffrättslig sanktion.
Hovrätten över Skåne och Blekinge undrar om man inte
därför måste ändra de svenska reglerna för att uppfylla
EES-avtalets krav. Sverige skulle i så fall behöva införa en
saktionerad vittnesplikt vid EFTA-domstolen. Liknande
slutsats har Sveriges advokatsamfund kommit till.
Föredragande anser inte att våra regler behöver ändras med
nämner att ''det är möjligt'' att man kan komma att tillämpa
EG-domstolens regler med böter om ett vittne uteblir (sid
12). Detta kan ses som ett exempel på den oklarhet om vilka
regler som kommer att gälla i Sverige, som Lagrådet
varnade för.

EES-avtalet skjuts upp

På sid. 11 i proposition 81 gör regeringen ett intressant
påpekande. Det är ovisst om EES-avtalet kommer att träda
i kraft den 1 januari 1993. Sveriges riksdag kan komma att
återförvisa EES-betänkandet till utskotten för noggrannare
genomgång. Schweiz folkomröstning kan resultera i ett nej.
Holland kanske inte tar ställning före årskiftet.

Många blir allt mer tveksamma till EES-avtalet ju mer
de sätter sig in i vad det innebär. Det blir allt tydligare att
EG-länderna själva har åtskilliga egna problem att komma
tillrätta med. Kritiken växer inom EG över byråkrati och
detaljstyrning från Bryssel. Det vore oklokt av Sverige att
underkasta sig EGs regelverk, som de själva protesterar
mot. I en EG-rapport dömer EG-kommissionären Peter
Sutherland ut EGs s k inre marknad. Han varnar för att den
inte kommer att fungera. Han säger att den gemensamma
EG-lagstiftningen oftast är obegriplig för företag och
medborgare och att lagtexterna är oläsliga. Myndigheterna
i de olika EG-länderna står oförberedda inför den inre
marknaden. Sveriges finansdepartement har i DS 1992:96
om Statsförvaltningens Europakompetens, slagit larm om
bristande kunskaper också hos våra tjänstemän i t ex EG-
lagstiftningen och internationell förhandlingsteknik.

Alternativ till EES och medlemskap i EG/EU

Sedan 1973 fungerar ett frihandelsavtal mellan EFTA
och EG samt åtskilliga andra bilaterala avtal, utan
byråkratiska maktstrukturer och utan att länderna
tvingas ta över EGs lagar. De få tvister som uppkommit om
tolkning har lösts med consensus i blandad kommitté. Ingen
övervakningsmyndighet eller domstol har behövts. Kanske
finns det intresse också hos EG att återuppta den s k
Luxemburgprocessen från 1984 med ett gradvis närmande
mellan Europas länder genom avtal till ömsesidig nytta, i
den takt och omfattning man finner lämplig. Riksdagen bör
inte ratificera EES-avtalet och således inte heller godkänna
inrättandet av EFTAs övervakningsmyndighet och EFTA-
domstolen. De nya straffbestämmelser som föreslås i
proposition 1992/93:81 avvisas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:81 om
osann utsaga inför EFTA-domstolen.

Stockholm den 9 november 1992

Birgitta Hambraeus (c)