med anledning av prop. 1992/93:71 Utländska förvärv av fast egendom

Motion 1992/93:L7 av Birgitta Hambraeus (c)

Äganderätt till mark

I propositionen föreslås att det ska bli fritt fram för
kapitalstarkt folk i hela världen att köpa skog och jord i
Sverige, bara de inte använder den för fritidsändamål!
Särskilt lätt blir det för bolag och andra juridiska personer,
som också kan köpa fritidshus utan prövning.

Föredraganden, bitr justitieminister Reidunn Laurén,
anför att reformen är ett led i den pågående anpassningen
av den svenska lagstiftningen till det regelverk som gäller
inom EG. En av EG:s s k inre marknads fyra friheter
innebär att det inte får finnas några restriktioner för
kapitalets rätt att röra sig över gränserna och köpa allt som
är till salu. I och med EES-avtalet måste EFTA acceptera
denna frihet för kapitalet inom EES-området. Att utsträcka
den till hela världen är regeringens egen idé.

Restriktioner för fritidshus

EG har accepterat att Danmark har vissa restriktioner
för utlänningars rätt att köpa fritidshus. Propositionen
föreslår att vi beslutar om en liknande lag i Sverige, dock
mindre långtgående. För att få köpa fastigheter för
fritidsändamål i Sverige föreslås gälla bl a att man ska ha
haft sin hemvist i Sverige i fem år. Det räcker med
personnummer och adress här.

Jag anser att vi bör ha minst lika stränga restriktioner
som Danmark. Utskottet ombedes utarbeta erforderlig
lagtext.

Skärp jordförvärvslagen!

Jordförvärvslagens regler är redan i dag alltför generösa
och förvärvsreglerna lätta att kringgå, anser några
remissinstanser. Men föredraganden menar att det inte är så
noga. ''Om lagfart beviljas av misstag trots att förvärvaren
inte uppfyller hemvistkriteriet och inte heller har
förvärvstillstånd, blir köpet inte ogiltigt.'' Juridiska
personer behöver inte ens söka förvärvstillstånd. (Sid 34 f.)
Jag anser att jordförvärvslagen bör skärpas, så att man får
lokal kontroll över ägande och brukande av marken.
Utskottet ombedes utforma erforderlig lagtext.

Säkerhet

Överbefälhavaren anser att de säkerhetsmässiga
aspekterna av ett upphävande av förvärvsrestriktionerna
bör övervägas ytterligare. Föredraganden ser inte någon
nämnvärd betydelse för landets försvar och säkerhet här.
Det kan ''inträffa att en utlänning förvärvat en fastighet
inom ett område som han inte har rätt att vistas i. Förvärvet
som sådant innebär i ett sådant fall inte någon
säkerhetsrisk.'' (Sid 17.) Detta är enligt min uppfattning ett
anmärkningsvärt yttrande. Jag utgår från att utskottet
kommer att inhämta ÖB:s synpunkter.

Ekonomisk självbestämmanderätt

På sid 18 anför föredraganden att
förvärvsrestriktionerna ''utifrån de intressen som främst bär
upp den nuvarande lagstiftningen -- skyddet för Sveriges
naturtillgångar och ekonomiska självbestämmanderätt --
inte torde ha någon nämnvärd praktisk betydelse.'' (Sid 18.)
Därför anser föredraganden att förvärvsrestriktionerna bör
upphävas för alla länder.

I flertalet av jordens länder är en jordreform, som ger
landets folk rätt till jord och försörjning, det allt annat
överskuggande problemet. Jordhungern är enorm. Men
utländska kapitalintressen äger marken och utnyttjar den
för maximal vinst, som förs ur landet, och landets folk får
inte använda den till det de själva behöver.

Vi i Sverige måste framstå som mycket aningslösa om vi
släpper all kontroll över äganderätten till vår mark. Jag
anser att Sverige ska behålla nuvarande begränsningar för
utländska förvärv av fast egendom, så att vi också i
fortsättningen kan säkerställa skyddet för Sveriges
naturtillgångar och vår rätt till ekonomiskt
självbestämmande. Skulle detta strida mot EES-avtalet, så
är det en orsak att inte ratificera avtalet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att utländska köp av fritidshus
skall vara restriktiva i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen beslutar skärpa jordförvärvslagen i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar behålla nuvarande
begränsningar för utländska köp av mark ur
säkerhetssynpunkt och för att säkerställa skyddet för
Sveriges naturtillgångar och vår rätt till ekonomiskt
självbestämmande, i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 12 november 1992

Birgitta Hambraeus (c)