med anledning av prop. 1992/93:60 Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387) m.m.

Motion 1992/93:Jo17 av Annika Åhnberg (-)

EG-anpassa miljöpolitiken uppåt -- inte neråt

I EG-kommissionens avi -- utgångsbud inför Sveriges
medlemsförhandlingar -- sägs att man förväntar sig att
Sverige ska bidra till att skärpa EG:s miljöpolitik. Om vi vill
anta den utmaningen är det viktigt, redan från och med
EES-avtalet, hur vi genomför den nödvändiga
anpassningen till de miljödirektiv, som innefattas i avtalet.
Våra möjligheter att i framtiden verka pådrivande är
beroende av att vi inte nu slarvar med de anpassningar, som
innebär skärpningar för oss. Det blir annars inte så
trovärdigt om vi längre fram kommer med förslag till
hårdare krav på andra områden.

Den nu aktuella propositionen brister i flera avseenden.
De förändringar regeringen föreslår i svensk lagstiftning är
inte tillräckliga för att tillgodose kraven i direktiven.
Visserligen hänvisas i propositionen också till det pågående
arbetet i miljöskyddskommittén, som beräknas avlämna sitt
slutbetänkande våren 1993, men detta kan inte vara
godtagbara skäl för bristfällig hantering av EES-avtalet.
Riksdagen bör därför avslå regeringens proposition och
begära ett nytt förslag till anpassning med anledning av
EES-avtalet.

Om riksdagen avslår detta yrkande bör omfattande
förändringar i den aktuella propositionen göras.

Grundvattendirektivet

EG:s direktiv om grundvatten säger att ingen försämring
av grundvattnets kvalitet ska accepteras. Detta gäller
oavsett förekomst av vattentäkt. Det är ingen självklarhet
att Sverige i alla avseenden lever upp till detta direktiv.
Läckage från soptippar kan t ex försämra
grundvattenkvaliteten. Men även många andra slag av
markanvändning kan i framtiden komma att beröras om vi
verkligen ska uppfylla kraven i direktivet. En korrekt
implementering av detta direktiv ställer krav på stora
förändringar av vår vattenlagstiftning. Regeringens förslag
i propositionen tillgodoser inte dessa krav. Regeringen bör
därför återkomma med nytt förslag till implementering av
detta direktiv.

Direktiven om luftkvalitetsnormer

Med anledning av flera direktiv om luftkvalitetsnormer
föreslår regeringen ett bemyndigande i hälsoskyddslagen.
Men detta är inte tillräckligt för att leva upp till kraven i
direktiven. Direktiven innebär också ett krav på
medlemsländerna att vidta åtgärder i de fall där man inte
lever upp till kvalitetsnormerna, så att man inom en viss tid
uppfyller kraven. En sådan lagstiftning måste också ge
medborgarna rätt att klaga när myndigheter inte uppfyller
sina åtaganden enligt lagar. Riksdagen måste därför begära
ett nytt förslag som tillgodoser kraven i direktiven.

Allmänhetens inflytande

Det svenska närmandet till EG skulle kunna innebära en
utveckling av demokratin genom att allmänheten ges en
stärkt ställning i samband med miljöärenden. EG:s direktiv
85/337 innehåller regler för miljökonsekvensbeskrivningar.
Enligt direktivet skall allmänheten informeras och de
berörda skall ges tillfälle att yttra sig. I en bilaga till
direktivet anges vilka projekt som alltid måste föregås av
MKB (miljökonsekvensbeskrivning). Där nämns
kärnkraftverk och avfallslager. Hittills har allmänheten
hållits utanför sådana projekt i Sverige. Allmänhetens
rättigheter i samband med miljöbeslut finns inte tydligt
reglerat i Sverige och i propositionen berörs frågan inte. De
förslag till implementering som regeringen föreslår
tillgodoser inte direktivets krav i detta avseende. Det är
heller inte tillräckligt med den vaga hänvisning till
eventuellt kommande arbete som görs i propositionen.
Regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag, som
klargör hur allmänhetens inflytande skall regleras och
garanteras.

Jag har den uppfattning som också flera remissinstanser
framfört att en anpassning av svensk lagstiftning till krav på
miljökonsekvensbeskrivningar borde gå utöver vad som
krävs med anledning av EES-avtalet. Det bör vara en
självklar grund att alltid bedöma ett projekts
miljökonsekvenser. Regeringen anser att tillfället att
genomföra sådana förändringar är olämpligt. Varför det
skulle vara så framgår inte. Jag delar inte den uppfattningen
utan anser att regeringen bör återkomma med förslag till
generellt utformat krav på miljökonsekvensbeskrivningar i
PBL.

Medlemsländerna i EG har ännu inte fullt ut genomfört
direktivet. Kommissionen har här haft en pådrivande roll
och implementeringen har skyndats på. EG:s direktiv om
miljökonsekvensbeskrivningar har flera brister. Innehållet i
miljökonsekvensbeskrivningarna varierar i kvalitet.
Direktivet innehåller inte kvalitativa krav. Omarbetning
pågår. Sverige bör aktivt vara med i arbetet för att utveckla
detta direktiv, både vad gäller genomförandet i EG- och
EFTA-länder och beträffande kvalitativa krav på
miljökonsekvensbeskrivningarna. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen detta till känna.

Omprövningsreglerna i miljöskyddslagen

Trots att flera EG-direktiv innehåller krav om
omprövning av utsläppsvillkor vart fjärde år, föreslår
regeringen ingen förändring av omprövningsreglerna i
miljöskyddslagen. Enligt de svenska reglerna ska
omprövning ske vart tionde år, men i särskilda fall kan en
omprövning ske tidigare. Det gäller t.ex. om nya
mätmetoder utvecklats eller om väsentligt bättre rening kan
uppnås med nya reningstekniker eller
produktionsprocesser. Enligt regeringen torde dessa
undantagsregler vara tillräckliga för att svensk lagstiftning
ska motsvara EG:s regler. Jag delar inte den uppfattningen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till
EG-anpassning av miljöskyddslagens omprövningsregler,
så att omprövning sker vart fjärde år.

Övriga åtgärder

EG:s direktiv spänner över ett vitt fält från lagregler till
åtgärdsprogram. De innehåller inte enbart regler som bör
föras in i lagstiftning utan också krav på åtgärder från
medlemsländerna. Sådana krav gäller enligt EES-avtalet
också för EES-länderna. Det gäller t ex
rapporteringsskyldighet till EG-kommissionen, samarbete
länder emellan, åtgärdsprogram för att minska problem på
olika områden. Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som vidtas
på olika nivåer utöver de förändringar i lag som föreslås i
propositionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1992/93:60
och hos regeringen begär ett nytt förslag avseende
anpassning med anledning av EES-avtalet i enlighet med
vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till
implementering av det i EES-avtalet ingående EG-
direktivet om skydd för grundvatten,

3. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till
implementering av de i EES-avtalet intagna EG-direktiven
om luftkvalitetsnormer,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering
som garanterar allmänhetens inflytande i enlighet med
EG:s direktiv 85/337,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
generellt utformat krav på miljökonsekvensbeskrivning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aktivt arbete från Sveriges sida i
syfte att påverka omarbetning av EG:s direktiv 85/337,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förändring av miljöskyddslagens omprövningsregler med
innebörd att omprövning skall ske vart fjärde år,

8. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare
redovisning av åtgärder föranledda av krav i enlighet med
EES-avtalet.

Stockholm den 25 november 1992

Annika Åhnberg (-)