med anledning av prop. 1992/93:36 Vissa frågor om den kommunala ekonomin

Motion 1992/93:Fi1 av Lars Werner m.fl. (v)

Vid årsskiftet 1992/93 införs ett nytt utbetalningssystem
för kommunala skattemedel. Utgångspunkten är att staten
skall betala ut kommunalskattemedlen till kommunerna
redan samma år som skatten avser, och inte som nu med två
års eftersläpning. Detta skall underlätta kommunernas
ekonomiska planering.

Samtidigt införs ett nytt generellt statsbidrag som skall
ersätta de många specialdestinerade bidragen till skola,
barnomsorg med mera. Det nya bidraget utformas så att det
jämnar ut skillnaderna mellan kommunerna i skattekraft
och kostnadsstruktur. Ett viktigt syfte har varit att skapa
mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan
kommunerna.

Ett mer generellt statsbidrag ger ökad frihet för
kommunerna att utforma verksamheten lokalt och kan
därigenom bädda för nya, flexibla och effektivare lösningar.
I detta avseende innebär systemförändringen att det
kommunala självstyret stärks. Mot detta skall ställas det
kommunala skattestoppet och det nya statsbidragets
karaktär av att vara just ett system för utjämning.

Regeringens förslag till förändringar innebär
sammantaget att ett nytt krångligt och svåröverskådligt
utbetalningssystem skapas. Inte minst gäller detta de s.k.
övergångsreglerna. En viktig förutsättning för demokrati är
att landets medborgare förstår de beslut som fattas. Ytterst
få kommer dock att någonsin vinna insikt om hur det nya
utbetalningssystemet för kommunala skattemedel
egentligen fungerar. Detta är ett stort problem.

Skattestopp, utjämningsbidrag, fastställande av
uppräkningsfaktorer m.m. innebär att det är staten som i
slutänden fastställer den enskilda kommunens
skatteintäkter. Vänsterpartiet kräver därför att en
utredning tillsätts med uppgift att utreda vilka
konsekvenser detta förhållande har på möjligheterna till
kommunalt självbestämmande.

Enligt Långtidsutredningen sjunker kommunernas
skatteintäkter i framtiden. Med en oförändrad
verksamhetsnivå kommer därför underskotten i
kommunsektorn att uppgå till 30 miljarder kronor 1997.
Konsekvensen kommer att bli massuppsägningar i
kommunerna och detta i ett läge där de sysselsatta inom
industrin är nere på 1975 års nivå och fortfarande i starkt
sjunkande. Dessutom kommer först och främst kvinnorna
att drabbas då de utgör 79 % av de anställda inom kommun
och landsting. En betydande orsak till kommuners och
landstings stora underskott är minskade statsbidrag med
drygt 20 miljarder kr mellan 1991 och 1997. Den
oundvikliga följden blir istället nedskärningar och
kvalitetssänkningar.

Enligt kommunförbundet måste antalet anställda
minska med 50 000 personer fram till 1997 och
Landstingsförbundet menar att mellan 15 000 och 20 000
anställda måste bort.

Vi har tidigare i motion till kompletteringspropositionen
våren 1992 mer utförligt presenterat vårt alternativ för att
stärka kommuner och landsting och förhindra ytterligare
utslagning från denna sektor. Med det allt allvarligare läget
på arbetsmarknaden som bakgrund, där AMS presenterar
prognoser med en öppen arbetslöshet på 10 % sommaren
1993, vill vi här kortfattat upprepa Vänsterpartiets krav
kring den kommunala ekonomin där Vänsterpartiet
föreslår:att avslå regeringens indragning av 7,5 miljarder
från kommuner och landsting, att föreslå minst realt
oförändrade statsbidrag till kommuner och landsting under
1990-talet, att skjuta upp ikraftträdandet av ett nytt
statsbidragssystem till 1994 och att en ny kommitté tillsätts
med uppgift att föreslå ett nytt behovsinriktat generellt
statsbidragssystem, att avslå regeringens förslag till
kommunalt skattestopp, att avslå regeringens förslag till
nytt utbetalningssystem

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen i sin helhet enligt
vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
statlig och kommunal skatt enligt vad i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag, indragning av
kommunala medel och landstingsmedel och kommunalt
skattestopp.

Stockholm den 21 oktober 1992

Lars Werner (v)

Bertil Måbrink (v)

Rolf L Nilson (v)

Björn Samuelson (v)

Eva Zetterberg (v)

Berith Eriksson (v)

Johan Lönnroth (v)