med anledning av prop. 1992/93:254 Svenskt deltagande i av FN:s säkerhetsråd beslutade insatser för säkerställande av fred i f.d. Jugoslavien

Motion 1992/93:U28 av Birgitta Hambraeus (c)

Insatser i Jugoslavien

Sverige har exporterat mycket vapen till Jugoslavien och
har under flera decennier nära samarbetat med landet i
internationella fora, där vi tillhört samma gruppering av
neutrala och alliansfria stater. Det måste finnas personliga
relationer sedan denna tid som kan användas för medling
och försoning!

Sverige har hittills betalat ca 450 miljoner kronor till de
humanitära insatserna i f.d. Jugoslavien, huvudsakligen till
flyktingar i området, och bidrar med en fredsbevarande
styrka i Montenegro. Personal från Räddningsverket
riskerar livet för att göra humanitära insatser.

Sverige bör ta fler initiativ som ordförande i ESK

Som ordförande i den Europeiska säkerhets- och
samarbetskonferensen, ESK, har Sverige särskilda
möjligheter och ett stort ansvar att söka en fredlig lösning
som håller i längden på det fruktansvärda och för
utomstående helt obegripliga inbördeskriget i f.d.
Jugoslavien. ESK har beslutat om vissa s k mekanismer
samt att engagera frivilligorganisationer och enskilda
personer direkt i det operativa arbetet. Vi måste använda
oss av de instrument ESK skapat för att söka lösa kriserna
och inte använda vår ordförandetid till att hitta på nya
organisatoriska former!

Som ett led i ESKs arbete har Hans Corell utarbetat ett
rättssystem för att ställa krigsförbrytare till ansvar. Detta är
mycket viktigt och ligger till grund för det beslut om
krigsförbrytardomstol som FNs säkerhetsråd har fattat.
Bland annat kommer ''etnisk rensning'' att dömas som ett
brott mot mänskligheten.

Sveriges ESK-engagemang i f.d. Jugoslavien tycks för
övrigt inskränka sig till sammanlagt 18 observatörer i ESK-
grupper i bl a Kosovo (Kosova) och Serbien-Montenegro.
Nu är vi beredda att sända ett tusen soldater för en halv
miljard kronor!

Jag anser att det är stötande att man inte ifrågasätter
kostnader när det gäller militära insatser, men vägrar av
ekonomiska skäl att ge tillräckliga resurser till de grupper
som gör stora insatser på eget initiativ för konfliktläkning
och försoning i f.d. Jugoslavien. TFF, Transnationella
stiftelsen för fred och framtidsforskning i Lund, bör anlitas
av regeringen.

Vesna Pesic, direktör för Center for Anti-War Action i
Belgrad, vädjar i Washingon Post till omvärlden att inte
glömma de människor i före detta Jugoslavien som inte
stöder hatet och kriget. Muslimer, kroater och serber har
bildat en grupp i Banja Luka som de kallar Civic Forum.
Dessa avvisar tanken att de inte kan leva tillsammans. De
behöver erkännande och stöd. I stället för komplicerade
fredsplaner borde det internationella samfundet ägna sig åt
att lindra lidandet samt etablera ett civilt styre för hela
Bosnien-Hercegovinas territorium.

HCA, Helsinki Citizen Assembly,
frivilligorganisationernas parallellorganisation till ESK, har
en av sina tre ordförande i Belgrad, en annan i Prag, där
ESKs sekretariat är.

Sverige måste som ordförande i ESK stödja de
försoningskrafter som arbetar i f d Jugoslavien söka
engagera olika frivilligorganisationer hos ESKs
medlemsstaterUD bör knyta till sig erforderlig
expertis.

Nej till svensk stridande trupp

Sverige deltar med en fredsbevarande styrka i
Montenegro. Enligt FN-terminologin sker en sådan militär
insats på uppmaning av samtliga inblandade i striden. Vi har
långvarig och god erfarenhet av detta. Nu börjar man
emellertid tala om fredsframtvingande insatser, där
FN-trupperna alltså tar ställning mot någon av parterna.

Säkerhetsrådet har fastslagit att hot mot FN-personalens
säkerhet i sig kan utgöra hot mot internationell fred och
säkerhet. Detta förefaller mig vara ett mycket riskabelt
uttalande, som direkt inbjuder till en katastrofal utvidgning
av kriget, med tanke på att olika länder kan vilja försvara
olika gruppers intressen.

I denna proposition vill regeringen ha fullmakt från
riksdagen att besluta, om FNs säkerhetsråd begär det, att
sända en tungt beväpnad trupp som är beredd för att strida
och dö i f.d. Jugoslavien. Regeringen har haft
underhandskontakter med FNs generalsekreterare och
diskuterat en skyttebataljon. FN har hittills aldrig begärt
stridande trupp från Sverige.

Vi har deltagit i av FN godkända väpnade insatser i t ex
Korea, Gulf-kriget och Somalia. Endast i Kongo drogs vi
med i striderna. I övriga fall har vi bidragit med fältsjukhus.
Det är tydligt att FNs generalsekreterare nu fått sådana
signaler från Sverige att han räknar med att vi är beredda att
delta i strider. Jag anser att det är djupt tragiskt att Sveriges
image som fredsmäklare och lösare av konflikter utan våld
har ändrats.

Det är mycket oklart vad FNs säkerhetsråd kan komma
att besluta i Jugoslavien-frågan. Länder som är vana att föra
krig är ytterst motvilliga att blanda sig i striderna i f d
Jugoslavien. Fredsplanerna som skulle ligga till grund för
övervakande trupp har mött starkt motstånd. Många
fruktar att tvingande militära insatser är det sämsta sättet
att försöka lösa konflikten i f d Jugoslavien och att de kan
innebära en oöverskådlig katastrof för freden i Europa.

Riksdagen bör inte lämna regeringen fullmakt att
sända stridande trupp utomlands. Skulle FNs säkerhetsråd
begära det av oss, bör regeringen inkalla en urtima riksdag
för beslut.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökade konfliktläkande insatser
i ESK:s regi,

2. att riksdagen avslår regeringens proposition
1992/93:254 om fullmakt att sända en väpnad styrka till f.d.
Jugoslavien.

Stockholm den 27 maj 1993

Birgitta Hambraeus (c)