med anledning av prop. 1991/92:54 Reavinstbeskattning av bostadsrätter

Motion 1991/92:Sk9 av Lars Hedfors m.fl. (s)

Inledning

I propositionen föreslås förändringar av
reavinstskattereglerna för bostadsrätter. De nuvarande
reglerna innebär att vinsten ska beräknas med tillämpning
av s.k. genomsyn. Det betyder att vinsten påverkas av de
förändringar i föreningens nettoskuld, som ägt rum under
innehavet. Genomsynen tas enligt regeringens förslag bort
vid tillämpningen av såväl huvudregeln som takregeln.

Som en konsekvens av den slopade genomsynen
avskaffas bostadsrättsinnehavarens avdragsrätt för den
egna andelen av föreningens utgifter för ny-, till- och
ombyggnad respektive värdehöjande åtgärder på
föreningsfastigheten vid tillämpning av huvudregeln. Enligt
den nya huvudregeln blir kapitaltillskott avdragsgilla.

Det föreslås att de nya reglerna tillämpas första gången
vid 1992 års taxering. Det innebär att vinstberäkningen ska
kunna ske utan genomsyn för alla de fall där skattskyldighet
inträtt under 1991. För avyttringar som skett senast den 31
december 1991 ska de äldre reglerna kunna tillämpas på den
skattskyldiges egen begäran.

Tidigare behandling

En uttalad målsättning i skattereformen är att
bostadsbeskattningen av egnahem och bostadsrätter ska
vara enhetlig och likformig. Reavinster ska behandlas på
samma sätt oavsett om de hänför sig till egnahem eller en
bostadsrätt.

Mot denna bakgrund tillämpas s.k. genomsyn vid
reavinstbeskattningen av bostadsrätter. Den innebär att
vinsten ska beräknas med beaktande av
bostadsrättsföreningars nettoförmögenhet eller nettoskuld.
Genomsynen innebär också att det i vinstbeäkningen
saknar betydelse om lånen fördelas hos föreningen eller hos
den enskilde bostadsrättsinnehavaren.

Reglerna om genomsyn har mötts av kraftig kritik.
Kritiken har riktat in sig på att reglerna är för teoretiska och
att de är förenade med stora praktiska svårigheter vid
tillämpningen.

Riksdagens skatteutskott berörde genomsynsfrågorna i
sitt betänkande 1990/91:SkU17 med anledning av en motion
Sk405 av Hans-Göran Franck m.fl. (s). Därvid uttalade
utskottet:

En målsättning i arbetet med skattereformen var att
åstadkomma enhetliga och likformiga regler. Samtidigt är
det uppenbart att reglerna om reavinstbeskattning av
bostadsrätter blivit tämligen komplicerade och att de inte
heller är alldeles enkla att förstå. Härtill har det visat sig
vara förenat med praktiska svårigheter för föreningarna att
tillhandahålla de uppgifter som är nödvändiga för att de
skattskyldiga ska kunna bedöma sin situation.
Informationen -- med sikte på såväl enskilda som
föreningar -- om innehållet i reglerna behöver därför
förbättras och vissa detaljer i regelverket kan behöva ses
över. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i de
framställda yrkandena om en översyn av reglerna, till den
del dessa yrkanden ligger inom ramen för vad utskottet nu
har anfört.

En utgångspunkt för en sådan översyn, vilket också
underströks i den ovan nämnda motionen, skulle vara att
erforderliga justeringar inte fick leda till en väsentlig
minskning av den totala nivån för
realisationsvinstbeskattningen.

Överväganden och slutsatser

Den av riksdagen begärda översynen har nu gjorts på
uppdrag av den förra socialdemokratiska regeringen (Ds
1991:38 Skatteregler för ny bostadsfinansiering m.m.).

Därvid konstateras att genomsynsreglerna är principiellt
korrekta och nödvändiga för att klara en likformig
beskattning av bostadsrätter och egna hem. Samtidigt sägs
dock att reglerna kan medföra betydande praktiska och
administrativa problem.

De praktiska svårigheterna är av sådan art att
övervägande skäl talar för att genomsynsreglerna bör slopas
vid tillämpningen av huvudregeln. Härmed skulle också det
mest komplicerade inslaget i genomsynen, den
skattskyldiges avdragsrätt för vissa föreningsutgifter,
bortfalla. Vinsten ska alltså beräknas som skillnaden mellan
vederlaget och köpeskillingen och hänsyn ska tas till
inköpsprovision, försäljningsprovision o.d. samt till
förbättringskostnader avseende den egna lägenheten.

En huvudregel utan genomsyn kan när s.k. över- eller
underhyra förekommer i föreningen leda till principiellt
felaktiga beskattningsresultat. Detta bidrar till att skapa
olikformigheter i kapitalbeskattningen vilket ökar
utrymmet för skatteplanering. En annan konsekvens av en
vinstberäkning utan genomsyn är att det i vissa situationer
kan uppstå ett skattemässigt intresse att öka
bostadsrättsföreningens skuldsättning.

Detta kan i sin tur försämra föreningens soliditet med
risk för en ökning av antalet föreningar som kommer på
obestånd. En vinstberäkning utan genomsyn kan också
innebära en skatteskärpning av bostadsrättsföreningar med
låg skuldsättning och hög soliditet. Det är både ett bostads-
och näringspolitiskt intresse att en sådan utveckling kan
undvikas.

De stora praktiska och administrativa fördelarna med att
slopa genomsynen talar för att denna princip slopas vid
huvudregeln. De problem med att slopa genomsynen, som
påpekats ovan, bör kunna lösas inom ramen för nuvarande
civilrättsliga regelsystem för bostadsrätter eller genom
justeringar av beskattningen av själva
bostadsrättsföreningen. Vi konstaterar att
bostadsrättsvärdekommittén har till uppgift att både belysa
och föreslå lösningar på aktuella problem.

Då det gäller genomsynsreglerna och takregeln
föreligger inte de ovan omtalade praktiska
komplikationerna. Vid tillämpningen av takreglerna
handlar det endast om att bestämma nettoförmögenheten
eller nettoskulden vid försäljningstillfället. Frågan om
föreningens förmögenhetsförhållanden vid
anskaffningstillfället bortfaller. Detsamma gäller uppgifter
om föreningens utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av
fastigheten under innehavet och värdehöjande reparationer
och underhåll från de senaste fem åren.

En annan omständighet som talar för att behålla
genomsynen vid tillämpningen av takreglerna är att dessa
eljest kulle bli avsevärt mer förmånliga än motsvarande
regler för egnahem.

Slutligen är det också nödvändigt att se till de
fördelningspolitiska och statsfinansiella konsekvenserna av
ett slopande av genomsynsreglerna. Ett avskaffande av
genomsynen vid tillämpningen av huvudregeln beräknas
medföra ett inkomstbortfall på ca 20 milj.kr. under
beskattningsåret 1991. Fr.o.m. 1992 kan en sådan åtgärd
bedömas bli budgetmässigt neutral.

Ett slopande av genomsynen vid tillämpningen av
takreglerna beräknas ge inkomstbortfall för statskassan på
ca 250 milj.kr. årligen.

Det är anmärkningsvärt att propositionen inte alls
redovisar hur ett sådant inkomstbortfall ska finansieras.
Det görs inte heller något försök till analys av de
fördelningsmässiga konsekvenserna av förslagen.
Regeringens förslag att stoppa införandet av de s.k.
räntelånen och osäkerhet om det framtida
bostadsfinansieringssystemet är ytterligare ett skäl för att
regeringen redovisar en fördjupad analys av vilka effekter
en slopad genomsyn vid tillämpningen av takreglerna
innebär.

Vi anser att det är oacceptabelt att riksdagen inte har ett
sådant underlag inför sina ställningstaganden avseende ett
eventuellt slopande av genomsynen vid tillämpningen av
takreglerna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar avslå förslaget om att slopa
genomsynen vid tillämpning av takreglerna för
reavinstbeskattning av bostadsrätter.

Stockholm den 21 november 1991

Lars Hedfors (s)

Bo Forslund (s)

Anita Johansson (s)

Bruno Poromaa (s)

Yvonne Sandberg-Fries (s)

Gunnar Nilsson (s)

Sverre Palm (s)

Karl Hagström (s)

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Roland Sundgren (s)

Sten-Ove Sundström (s)

Ingegerd Elm (s)

Kaj Larsson (s)

Inger Lundberg (s)