med anledning av prop. 1991/92:48 Justeringar i beskattningen i inkomstlaget tjänst, m.m.

Motion 1991/92:Sk13 av Rolf Clarkson m.fl. (m, c, fp, kds)

Den pågående avregleringen av luftfarten i Europa
skapar helt nya möjligheter för flygbolagen att konkurrera.
Innebörden härav är att allt fler flygbolag kommer att ges
möjlighet att flyga till allt fler destinationer såväl
internationellt som inrikes. Erfarenheterna från åttiotalets
avreglering av den amerikanska luftfarten visar att en direkt
relation med kunderna, där deras behov, värderingar och
prioriteringar identifieras, utgör en nödvändig förutsättning
för framgång på en konkurrensutsatt marknad.

Som ett led i denna kundorientering har amerikanska
flygbolag sedan slutet av sjuttiotalet tillhandahållit en s.k.
frequent flyer-rabatt. Denna är en form av ''trohetsrabatt'',
som exempelvis kan innebära att en resenär belönas med ett
antal poäng varje gång han väljer att flyga med ett visst
flygbolag. Ett visst antal ackumulerade poäng medför sedan
att resenären erhåller en fri flygresa eller någon annan
väsentlig bonus som t.ex. fritt hotellrum eller fri hyrbil.
Poängen och bonusen tillfaller resenären personligen
oavsett om det är han själv som betalat biljetten eller om det
är en av arbetsgivaren betald tjänsteresa. I dag har samtliga
amerikanska flygbolag denna typ av program och dessa
betraktas i branschen som en förutsättning för flygbolagens
möjligheter att effektivt konkurrera på den amerikanska
marknaden.

De amerikanska flygbolag som nu utvidgar sin trafik i
Europa (American Airlines, Delta m.fl.) erbjuder även
europeiska resenärer medlemskap i sina frequent flyer-
program. Denna strategi, som inriktar sig mot
affärsresenärer, leder till att bolag som inte kan erbjuda
motsvarande förmån förlorar ett stort antal kunder till de
amerikanska flygbolagen. Som exempel kan nämnas att
American Airlines, som har ca 15.000 svenska medlemmar
i sitt frequent flyer-program, helt har tagit över marknaden
på linjen Stockholm--Chicago från SAS, vilket inneburit att
SAS för närvarande inte flyger denna linje.

Inom EG och bland de europeiska flygbolagen anses det
omöjligt att förhindra de amerikanska bolagens frequent
flyer-program på den europeiska marknaden. Detta har fått
till följd att så gott som samtliga stora europeiska flygbolag
har infört eller står i begrepp att införa liknande
bonusprogram. British Airways, som har kommit längst av
de europeiska flygbolagen i denna process, erbjuder
numera även affärsresenärer bosatta i Skandinavien
medlemskap i sitt program.

I samband med den pågående liberaliseringen av
luftfarten inom Europa och den ökade konkurrensen från
amerikanska flygbolag, bedöms förekomsten av
bonusprogram få en avgörande betydelse för de europeiska
flygbolagens konkurrenskraft och överlevnad. Kunderna
kommer i högre utsträckning att kunna välja mellan olika
flygbolags tjänster och de flygbolag som inte kan erbjuda
någon form av individuellt bonusprogram kommer att
förlora kunder.

Flygbolaget SAS har utfört beräkningar som visar att
bolaget redan med nuvarande konkurrenssituation riskerar
att enbart under 1992 förlora intäkter i storleksordningen
225 miljoner kronor p.g.a. andra flygbolags bonusprogram.
Konsekvenserna på längre sikt bedöms som mer allvarliga
för det fall SAS inte förmår att möta amerikanska och
övriga europeiska flygbolags satsningar inom detta område.
SAS bedömer att introduktionen av ett bonusprogram
utgör en nödvändig förutsättning för att företaget
överhuvudtaget skall ha en chans att konkurrera i en
framtida avreglerad marknad. Genom att snabbt etablera
ett rabattprogram tillsammans med sina samarbetspartners
Austrian Airlines och Swissair hoppas SAS kunna sätta en
standard för utvecklingen av övriga europeiska flygbolags
bonusprogram. Detta innebär att resor och förmåner inte
ges bort utan snarare säljs för ett attraktivt rabbatterat pris.
Behovet av en snabb introduktion accentueras även av det
faktum att övriga flygbolags frequent flyer-program ofta
innefattar ett progressivt intjäningssystem för bonuspoäng,
vilket skapar inlåsningseffekter av den enskilde till systemet
anslutne resenären.

En rabatt av nämnt slag är enligt gällande lagstiftning en
skattepliktig förmån till den del den grundar sig på av
arbetsgivaren betalda resor. Den som utgett den
skattepliktiga förmånen, d.v.s. flygbolaget, är skyldig att
lämna kontrolluppgift för den (3 kap 4 § Lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter). Rabatten är
skattepliktig oavsett om den lämnas av ett svenskt eller
utländskt flygbolag. I praktiken är emellertid av
kontrollskäl möjligheten för svenska skattemyndigheter att
beskatta de rabatter som lämnas av utländska bolag i det
närmaste obefintlig, i den mån den skatteskyldige inte själv
redovisar förmånen. Det är också en i det närmaste omöjlig
uppgift för ett svenskt eller utländskt bolag som är skyldigt
att göra kontrolluppgifter att veta, dels om rabatten faktiskt
utnyttjats och dels till vilken del en utnyttjad rabatt grundar
sig på av arbetsgivaren betalda resor.

Om SAS skulle bli tvunget att redovisa de rabatter
bolaget kommer att utge under sitt bonusprogram, skulle
detta innebära en kraftig nackdel för bolaget, dels p.g.a.
svårigheterna att lämna korrekta uppgifter men också, och
framför allt, från konkurrenssynpunkt. Det skulle nämligen
föreligga en betydande risk för att kunderna -- i den mån de
kan påverka valet av flygbolag -- väljer ett annat flygbolag
vars rabattgivning de svenska skattemyndigheterna inte kan
kontrollera. Att så är fallet framgår även klart av den
relativt sett stora anslutning av svenska medlemmar som de
befintliga utländska flygbolagens bonusprogram redan har.

På det verksamhetsområdet det är fråga om råder
mycket hård internationell konkurrens. Det är enligt vår
mening önskvärt att skapa skattemässiga förutsättningar
som ger verksamhet av det slag som t.ex. SAS bedriver
d.v.s. att ge möjlighet att konkurrera på lika villkor.

Allvarlig konkurrenssnedvridning mellan svenska och
utländska företag bör enligt vår mening undvikas. Så har
också tidigare skett genom ändringar i skattelagstiftningen.
Som ett exempel kan nämnas förslaget om att undanta vissa
laboratorietjänster m.m. avseende film från skatteplikt till
mervärdesskatt (prop. 1991/92:50). I nu nämnda avseende
har en regeländring föreslagits för att uppnå neutralitet
mellan svenska och utländska filmlaboratorier.

Sammanfattningsvis står svenska flygbolag inför en ny
konkurrenssituation som med nödvändighet måste mötas
för att inte marknadsandelar skall försvinna.
Konkurrerande utländska flygbolag arbetar redan i
praktiken under skattefrihet med sina bonusprogram. Det
är därför nödvändigt att svenska flygbolag ges samma
möjlighet. En skyndsam ändring är påkallad, eftersom
varje fördröjning medför att resenärerna blir alltmer
bundna till de utländska konkurrenternas bonusprogram.

Vi föreslår därför att vissa rabatter, som utgår p.g.a.
''kundtrohet'', skall anses vara en icke skattepliktig förmån
även om förutsättningarna för skatteplikt i inkomstslaget
tjänst i övrigt är uppfyllda.

Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta
erforderlig lagtext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar hänföra vissa rabatter till icke
skattepliktig förmån i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 22 november 1991

Rolf Clarkson (m)

Kenth Skårvik (fp)

Elving Andersson (c)

Lars Svensk (kds)