med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken

Motion 1991/92:Fi11 av Bengt Hurtig och Karl-Erik Persson (v)

Återföring av vattenkraftsvinster till
vattenkraftsproducerande län

Redan för mer än 300 år sedan konstaterade Axel
Oxenstierna: ''I Norrland hava vi inom våra gränser ett
Indien blott vi förstår bruka det.'' Under århundradena har
Norrlandsregionens råvaror, halvfabrikat och arbetskraft
gett ansenliga bidrag till landets exportinkomster och
välfärd.

Beräkningar tyder på att bara den norrländska
skogsindustrin bidrar till landets inkomster med ett
nettoexportvärde på 30 miljarder kronor per år. Skulle den
elkraft som idag tillförs landet från den norrländska
vattenkraften köpas från annat håll torde kraftigt ökade
elenergiskostnader bli följden. Alternativkostnaden för den
elenergi som Norrlandslänen ''exporterar'' till övriga landet
torde röra sig om 8--9 miljarder kronor. Norrlandsregionen
är en närande del av Sverige. År 1988 var enbart
skatteintäkterna från elproduktionen i de fyra nordligaste
länen 2,5 miljarder kronor.

I debatten framförs nu att infrastrukturinvesteringar i
glesbygden inte är tillräckligt lönsamma utan att sådana
investeringar i framtiden bör ske i de tre
storstadsregionerna. Under årens lopp har avsevärda
investeringar i infrastruktur (vägar, järnvägar,
telekommunikationer, flygplatser, industribyggnader,
offentliga byggnader, hamnar, vatten och avlopp m.m.)
gjorts i Norrlandsregionen. Kostnaderna för att nu bygga
upp denna infrastruktur på annat håll uppskattas till 1 000
miljarder kronor. Kostnaderna för att underhålla och
utnyttja redan befintlig infrastruktur är naturligtvis mycket
lägre. I en ytterligare förstärkt koncentrationsprocess till
storstadsregionerna av såväl tillverkningsindustri som
tjänsteproduktion måste givetvis också kostnaderna för
ökad markspekulation, miljöproblem, sociala problem,
ökad kriminalitet och sänkt livskvalitet tas med i
beräkningen och värderas. Inom EG finns en stark oro för
de problem alltför starka koncentrationsprocesser har
medfört.

Självfallet måste stora insatser göras för att förbättra
infrastrukturen i storstadsregionerna men målsättningen att
''Hela landet ska leva'' får inte överges. Den bör vara en del
av målsättningen ''Hela Europa ska leva''. Landet som
helhet måste ses som ett samverkande system där alla delar
och regioner måste vidareutvecklas för att kunna fylla sin
uppgift som en del av helheten. Utvecklingen i helt
oreglerade marknadsekonomier förskräcker.

I mer än 10 år har möjligheterna diskuterats att återföra
en del av vinsterna från vattenkraftsregionerna för att på ett
stabilt och uthålligt sätt finansiera nödvändiga
samhällsinsatser i infrastruktur och övrig regional
utveckling. Flera utredningar har behandlat frågan. Genom
en återföring av vinster från vattenkraften minskar behovet
av extra akutinsatser. De ordinarie årliga regionalpolitiska
insatserna skulle däremot inte beröras.

Det är nu hög tid att komma till skott och fatta ett
principbeslut om att börja återföra åtminstone 1 öre per
producerad kWh till vattenkraftsregionerna. Medlen bör
förvaltas av en särskild regional vattenkraftsfond i
proportion till mängden producerad vattenkraft i varje län.
Fondens avkastning ska användas för insatser i
produktivitetsbefrämjande infrastruktur och till särskilda
satsningar som inte kommer till stånd genom andra
regionalpolitiska insatser. Det skulle t.ex. vara möjligt för
en sådan fond att med normala avkastningskrav även gå in
som delägare i företag som bedöms som särskilt viktiga i
regionens produktionssystem. Styrelsen för fonden bör tas
från kommuner, landsting, löntagarorganisationer, lokalt
näringsliv och den bör använda sig av regionalt förankrad
expertis.

För att snabbt komma igång med fondverksamhet kan
ett startkapital tillskjutas från löntagarfondssystemet om
tillgångarna i dessa fonder inte tillförs AP-fondssystemet.
Storleken på detta startkapital bör vara en miljard kronor.
I Norrbottens län finns ett stort och etablerat intresse för
användning av återförda vattenkraftsvinster. Dessutom är
arbetslösheten i länet hög. I ett första skede borde därför
objekt i Norrbottens län kunna komma ifråga.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
återföring av vattenkraftens vinster till de
vattenkraftsproducerande länen i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
principbeslut om en regionalt baserad vattenkraftsfond för
förvaltning av dessa vattenkraftsmedel,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om tillskott
av ett startkapital för i motionen nämnda fonder från
löntagarfondssystemet om dessa ej sammanläggs med AP-
fonderna.

Stockholm den 19 november 1991

Bengt Hurtig (v)

Karl-Erik Persson (v)