med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

Motion 1991/92:T11 av Ian Wachtmeister och Kenneth Attefors (nyd)

I propositionen begärs 8 197 milj.kr. i huvudsak till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, varav 263 milj.kr. till en
tidigareläggning av snabbtågstrafiken på södra stambanan.

Denna anslagsökning medför dock endast ett års
tidigareläggning. Snabbtågspremiären på sträckan
Stockholm--Malmö flyttas då från 1996 till 1995. Det finns
mycket starka skäl för att detta projekt ges högre prioritet
och att premiären flyttas fram till 1994.

Ombyggnad och anpassning av södra stambanan kostar
ca 2 600 milj.kr. och innebär riktiga arbeten på banverket
för 2 500 människor. För att trafikera sträckan Stockholm--
Malmö åtgår ca 15 tågset till en kostnad av ca 1 000 milj.kr.
Tillverkning av dessa tågset innebär 2 000 arbetstillfällen på
ABB med underleverantörer. Denna investering i snabbtåg
bör göras de närmaste tre åren eftersom den ändå i längden
är oundviklig. Snabbtågssatsningar görs nu över hela
Europa. Infrastrukturen är för övrigt gravt eftersatt på
sistone och Sverige har mycket att ta igen.

En flaskhals i projektet, som måste åtgärdas, är bristen
på signaltekniker som behövs för modernisering av
banverkets signalanläggningar. Regeringen bör därför tillse
att 20 av de 2 000
nya högskoleplatser som begärs i tilläggsbudgeten
viks för utbildning av signaltekniker.

När snabbtågstrafiken på sträckan Stockholm--Malmö
invigs kommer förmodligen hälften av dagens 447 000
flygresenärer på sträckan att föredra snabbtåg. Tågpriserna
kommer nämligen att ligga på drygt hälften av dagens
flygpris på 1 600 kronor. Restiderna city till city kommer att
vara jämförbara men tåget kommer att ha
bekvämlighetsfördelar. Fördelen med att människor åker
tåg istället för flyg är att drygt hälften av kostnaderna för
flyg utgörs av inköp av flygbränsle och flygplan från
utlandet medan järnvägar och snabbtåg tillverkas i Sverige.
En halvering av flygandet mellan Stockholm och Malmö
skulle förbättra handelsbalansen med 500 till 700 milj.kr.
per år.

Snabbtågen kan även utgöra ett snabbare och
bekvämare alternativ för en del av dagens 600 000
bilresenärer som åker denna sträcka.

Snabbtågstrafik har även intressanta stordriftsfördelar.
Marginalkostnaden för ytterligare en passagerare är liten
eftersom stora delar av kostnaderna utgörs av själva banan.
Genom att helt enkelt lägga till vagnar kan man göra tåget
till ett bra alternativ för människor i lägre inkomstlägen.

Även miljöskäl talar för eldrivna snabbtåg. Ett flygplan
ger på denna sträcka ett utsläpp på 70 kg kväveoxider och
15 ton koldioxid. Tåget ger inga utsläpp och förbrukar bara
en niondel av energin som ett flygplan behöver.

Snabbtåg är för övrigt en av Sveriges få kvarvarande
spetsteknologier. En tidigarelagd satsning på snabbtåg i
Sverige kommer att underlätta för de svenska tillverkarna
att få beställningar på exportmarknader, vilket ytterligare
gynnar både svensk sysselsättning och handelsbalans.
Vidare är goda kommunikationer på just denna sträcka
mellan huvudstaden och kontinenten särskilt viktiga. Det är
Sveriges navelsträng till Europa och EG.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till snabbtågsutbyggnad på södra
stambanan anvisar 400 milj.kr. utöver de 263 milj.kr. som
begärts i propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning av
signaltekniker,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidigareläggning av
snabbtågspremiären på sträckan Stockholm--Malmö.

Stockholm den 9 november 1991

Ian Wachtmeister (nyd)

Kenneth Attefors (nyd)

1 Yrkande 2 hänvisat till UbU