med anledning av prop. 1991/92:156 Högre maximiinsatser i spel

Motion 1991/92:Kr2 av Karin Israelsson (c)

Propositionens förslag innebär att insatser om 5 kronor
skall accepteras i roulett- och tärningsspel samt att insatsen
i kortspel skall höjas till 50 kronor.

Förslaget grundar sig på lotteriutredningens förslag och
att insatserna inte höjts sedan 1983. Lönsamheten i spelen
är också låg. Förströelsekaraktären skall behållas i spelen.
Det verkar då något ologiskt att man bör effektivisera
kontrollen av spelverksamheten. Detta kan inte tyda på
annat än att det förekommit övertramp mot gällande regler
redan vid dessa låga insatser. Propositionen anger inte vilka
regler som överskridits, vilket är en svaghet.

Möjligheten för personer under 18 år att satsa i även
dessa spel måste förbjudas. Det finns inte någon sådan lag
utan det handlar om en policyöverenskommelse att de unga
inte skall tillåtas att delta i dessa och andra spel med pengar
som insats. Kontrollerna är inte tillräckliga för att förhindra
unga att satsa pengar i dessa spelformer. Jag antar att det
bland annat är denna kontroll som måste effektiviseras.

Propositionen föreslår en möjlighet för
tillståndsmyndighet att medge att värdet på en vinst i
bingospel får överstiga högst tre basbelopp. Skälet för detta
har varit att marknadsföra bingospel som spelform för att
nå nya spelare. När man ser att departementet formulerar
sig på detta sätt inser man att varje kunskap om
bingospelandets baksida saknas. De dag- och kvällsöppna
bingohallarna utgör inte något ställe för social gemenskap
och samvaro. Där finns en stor grupp främst äldre kvinnor
som dras till bingospelandet. Genom att dessa insatser kan
uppgå till tusentals kronor dagligen, får många en starkt
försämrad ekonomi, ångest och skamkänslor. Av den
anledningen bör det inte medges högre vinster på bingospel
än det som nu är möjligt med ett halvt basbelopp. Jag yrkar
därför avslag på propositionens förslag i denna del.

Jag kan inse att staten önskar högre inkomster från
denna verksamhet, men då måste även åtgärder vidtas för
dem som drabbas av spelberoende. Sådana saknas i stort
sett idag. De få behandlingsplatser som finns räcker inte för
det stora behovet av hjälp som visat sig. Den länkrörelse
som bildats drivs med alltför små ekonomiska resurser för
att kunna planera för någon framtida verksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget till ändring av 12 §
lotterilagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av särskilda åtgärder för att förhindra och komma
till rätta med spelberoende.

Stockholm den 7 april 1992

Karin Israelsson (c)