med anledning av prop. 1989/90:9 om arméns utveckling och totalförsvarets

Motion 1989/90:Fö14 av Sigge Godin (fp)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Proposition 1989/90:9
Motionskategori
-
Tilldelat
Försvarsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-10-24
Bordläggning
1989-10-26
Hänvisning
1989-11-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Sigge Godin (fp)

med anledning av prop. 1989/90:9 om
arméns utveckling och totalförsvarets

Mot.

1989/90

FÖ14-17

planeringssystem, m.m.

I regeringens proposition om arméns utveckling och totalförsvarets planeringssystem
sägs ingenting om en ändrad hotbild för Sverige. Därmed får
anses att tidigare bedömningar fortfarande gäller vilket innebär att norra
Sverige är av avgörande betydelse för landets säkerhet.

Norra Sverige har ur försvarssynpunkt ett mycket viktigt strategiskt läge.

Nedre Norrlands försvar måste därför ses i ett sammanhang med ett angrepp
mot hela norra Sverige. I det sammanhanget är det av utomordentlig vikt att
järnvägar och vägar kan hållas öppna genom mellersta Norrland och upp till
övre Norrland. För detta krävs ett starkt försvar i nedre Norrland.

Befolkningens bosättning är koncentrerad till mellersta och södra delarna
av vårt land under det att norra Sverige är glesbefolkat. Vid hot om invasion
av övre Norrland måste personal, materiel och förnödenheter transporteras
från södra Sverige på järnväg eller landsväg till övre Norrland. Dessa transporter
måste passera över ett flertal älvar inom södra och mellersta Norrland
med broar som är sårbara vid anfall från luften. För skydd av broarna krävs
bl.a. luftvärnsförband. Förstärkningarna till övre Norrland är helt beroende
av mellersta Norrlands förmåga att hålla transportlederna öppna.

I regeringens proposition 1989/90:9 görs stora inskränkningar i utbildningskapaciteterna
i mellersta Norrland. Bl.a. föreslås att T3 i Sollefteå
skall dras in och att kvarvarande utbildning inom underhållssidan flyttas till
121. Resultatet blir en minskning av utbildningskapaciteten i Sollefteå med
500 värnpliktiga, samt en indragning av 120 tjänster vilket motsvarar cirka
300 arbetstillfällen. Detta klarar inte en glesbygdskommun som Sollefteå
utan att ersättningsverksamhet skapas. Samtidigt sägs att ”Luftvärnet har i
dag enligt min mening en lämplig spridning till olika regioner utom när det
gäller nedre Norrland. Jag återkommer i det följande till luftvärnsförbandens
lokalisering.” Trots detta påstående från regeringen så finns inga fler
synpunkter på hur nedre Norrlands luftvärnsutbildning skall organiseras.

I propositionen sägs också när det gäller T3:s nedläggning att ”motoranläggningen
kan dock behöva behållas under en övergångstid”. ”1 detta sammanhang
tar jag också upp frågan om de befintliga resurserna för sjukvårdsutbildningen
i Norrland. För att få en jämn beläggning i Boden, Umeå och
Sollefteå bör viss sjukvårdsutbildning fortfarande bedrivas i Sollefteå.” Propositionen
andas många olösta problem på grund av T3:s nedläggning i Sollefteå.
1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr FÖ14-17

I propositionen sägs också beträffande regionalpolitiska konsekvenser att
i ett fåtal fall föreligger regional- och arbetsmarknadspolitiska problem av
någon mera betydande omfattning. I de fall sådana problem föreligger är
enligt min bedömning, säger statsrådet, de beräknade sysselsättningseffekterna
av mina förslag inte av sådan storlek att särskilda regionalpolitiska insatser
är påkallade. Påståendet är anmärkningsvärt beträffande Sollefteås situation.
Regionalpolitiska utredningen har klassat Sollefteå som en av de
■ •

kommuner i Norrland som är mest utsatt och därmed också behöver inlemmas
i Norrlands inland och till vilket de största regionalpolitiska satsningarna
behöver göras. Detta synsätt har regionalpolitiska kommittén utan att
T3:s nedläggning var aviserad. Tilläggas bör att regementen i en glesbygd
som Sollefteå har mycket stor betydelse för det lokala näringslivet på orten
genom regementets inköp och uppdragsverksamhet av olika slag. När det
gäller regementena i Sollefteå så har de varit föregångare när det gäller att
samverka med det lokala näringslivet.

I delbetänkande, i somras, från 1988 års försvarskommitté, sägs att ”Genom
tidigare fredsorganisationsförändringar har brister uppstått inom luftvärnet
som ännu ej till alla delar återtagits. Detta bör enligt kommitténs mening
beaktas. Luftvärnet har i dag enligt kommitténs mening en lämplig
spridning till olika regioner utom när det gäller Nedre Norrland.”

1 ÖB:s försvarsmaktsutredning 88 sägs: ”Utbildningen av luftvärnsförband
för Nedre Norrlands militärområde samlokaliseras med Norrlandskustens
marinkommando och en arméenhet organiseras där. Därmed reduceras
utbildningsansvaret för bl.a. Lv 7. Lokaliseringen till Nedre Norrlands militärområde
görs främst av beredskapsskäl dvs. för att skydda koncentreringstransporterna
till övre Norrland och flygvapnets baser samt för att förbättra
mobiliseringsberedskapen.”

Att i ett läge när regeringen inte är beredd att föreslå en lokalisering av
luftvärnsutbildning till nedre Norrlands militärområde också lägga ner ett
helt trängregemente i Sollefteå vittnar om ringa förståelse för mellersta
Norrlands utomordentligt viktiga strategiska läge för försvaret av övre Norrland.

Jag vill poängtera det stora behovet av ett starkt försvar i nedre Norrlands
militärområde för att vid ett angrepp mot norra Sverige kunna garantera att
såväl personal som material och förnödenheter skyndsamt kan komma norra
Sverige till undsättning. För att detta skall vara möjligt krävs att fredsorganisationen
i nedre Norrlands militärområde framgent inte minskas utan snarast
förstärks på luft värnssidan. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna.

Sollefteå kommuns utsatta läge när det gäller sysselsättning och uppenbara
risk för regional- och arbetsmarknadspolitiska problem bör också riksdagen
ge regeringen till känna. Om riksdagen finner att T3 i Sollefteå trots
anförda skäl inte kan bevaras som egen myndighet med samma utbildningsnumerär
som i dag bör riksdagen besluta att ge regeringen i uppdrag att i
samband med nedläggningen av T 3 ge Sollefteå kommun motsvarande kompensation
i form av annan statlig eller civil lokalisering.

Mot. 1989/90
FÖ14

2

Hemställan Mot. 1989/90

Föl4

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen beslutar att nedre Norrlands militärområdes utbildningsvolym
skall bibehållas,

2. att riksdagen beslutar att T 3 i Sollefteå skall behållas som egen
utbildningsmyndighet,

3. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt skall komma med
förslag till lokalisering av luftvärnsutbildning till nedre Norrlands militärområde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs beträffande Sollefteå kommuns uppenbara risk för arbetsmarknads-
och regionalpolitiska problem.

Stockholm den 25 oktober 1989

Sigge Godin (fp)

1* Riksdagen 1988/89.3sami. Nr FÖ14—17

Yrkanden (8)

  • 1
    att riksdagen beslutar att nedre Norrlands militärområdes utbildningsvolym skall bibehållas
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen beslutar att nedre Norrlands militärområdes utbildningsvolym skall bibehållas
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen beslutar att T 3 i Sollefteå skall behållas som egen utbildningsmyndighet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen beslutar att T 3 i Sollefteå skall behållas som egen utbildningsmyndighet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen begär att regeringen skyndsamt skall komma med förslag till lokalisering av luftvärnsutbildning till nedre Norrlands militärområde
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen begär att regeringen skyndsamt skall komma med förslag till lokalisering av luftvärnsutbildning till nedre Norrlands militärområde
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs beträffande Sollefteå kommuns uppenbara risk för arbetsmarknads- och regionalpolitiska problem.
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs beträffande Sollefteå kommuns uppenbara risk för arbetsmarknads- och regionalpolitiska problem.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.