med anledning av prop. 1989/90:9 om arméns utveckling och totalförsvarets planeringssystem, m.m.

Motion 1989/90:Fö11 av Bengt Harding Olson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Föll

av Bengt Harding Olson (fp)

med anledning av prop. 1989/90:9 om
arméns utveckling och totalförsvarets
planeringssystem, m.m.

Folkpartiet har i många år föreslagit förändringar i Sveriges försvar i syfte
att öka dess kvalitet och förmåga. En grundtanke har då varit att vårt land i
första hand bör satsa på förband och system som snabbt kan ge stor effekt.

I nu aktuella regeringsförslag föreslås flera förändringar i bl.a. arméns organisation
som motverkar folkpartiets grundtankar om ett effektivt försvar.

Här skall framföras kritik mot propositionens inställning beträffande P6
och T4 som leder till negativa effekter för Skånes och därmed Sveriges försvar.

Norra skånska regementet (P 6/FO 14)

En effektiv skånsk och därmed svensk försvarskraft bygger på starka pansarbrigader
i Skåne. Därvid innehar P 6 en nyckelroll.

Folkpartiet har både i länet och i försvarskommittén envetet kämpat för
P6:s fortsatta existens. Det noteras med gillande att försvarsministern inte
framlägger något förslag om nedläggning av P6 som regemente utan endast
föreslår en flyttning av anläggningen från Näsby i Kristianstad. Detta överensstämmer
helt med folkpartiets linje. I en situation med nödvändig effektivisering
är en flyttning för att uppnå en samlokalisering mellan P 6 och A 3
på Norra Åsum i Kristianstad den ojämförligt bästa lösningen. Detta tycks
för övrigt numera vara såväl överbefälhavarens som försvarsministerns
åsikt. En sådan inställning är också lättförståelig eftersom man därigenom
undgår alla strategiska, ekonomiska och personalpolitiska problem och
nackdelar som är förknippade med en flyttning av P 6 till Revinge.

Denna ståndpunkt om samlokalisering av P6 och A 3 bör riksdagen nu
uttryckligen ge regeringen till känna.

Skånska Trängregemente! (T 4)

De sydsvenska pansarbrigadernas slagkraft bygger i sin tur på en effektiv underhållsfunktion
inom militärområdet. T4 i Hässleholm utgör en garanti för
en sådan funktion.

Regeringen föreslår nu nedläggning av T4 som regemente och överföring
av verksamheten till P2. Detta är ett förhastat förslag. Det i propositionen
anförda skälet är att man därigenom kan frigöra kvalificerade ledningsresurser
och således göra ekonomiska besparingar. Här bygger man på starkt

överdrivna förhoppningar. Naturligtvis krävs även inom P 2 en speciellt kva- Mot. 1989/90

lificerad ledningsresurs för att underhållstjänsten skall fungera inom hela mi- Föl 1

litärområdet. Besparingen — om det blir någon alls - torde i vart fall bli helt

marginell. Detta sker då till priset av flera stora nackdelar. ”Pansarchefens”

arbetsuppgifter kommer att bli synnerligen komplicerade. Denne bör helt

kunna inrikta sig på pansarbrigadens beredskap och reproduktion. Det är

orimligt att han därutöver även skall sköta produktion och beredskap för

hela militärområdets samtliga underhållsförband. Ansvarsförhållandena blir

naturligtvis också mycket oklara. För övrigt behövs en ”underhållstjänste

chef” i krig.

Dessutom torde — även om T 4 officiellt skulle förlora sin myndighetsstatus
— en inofficiell ”T4-myndighet” i praktiken ”återuppstå” inom P 2, dock
utan den av försvarsministern önskade fördelen men med de här redovisade
nackdelarna.

För övrigt bör T 4:s myndighetsstatus inte avgöras nu. Frågan hänger nämligen
samman med kommande överväganden om produktionsledningssystem
och krigsorganisation. Resultatet beror för trängförbandens del bl.a. på
utfallet av försöksverksamheten med milounderhållsregemente som startar
i övre Norrland. Försvarsministern förklarar att frågan om myndighetsstatus
för alla förband inom specialtruppslagen — utom trängförbanden - skall avvakta
kommande överväganden. Logiken kräver att detta skall gälla även
trängförbanden inklusive T4 just med hänvisning till nämnda försöksverksamhet
och dess betydelse för det slutliga ställningstagandet till den framtida
milounderhållstjänstens organisation.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samlokalisering av P6 och A 3,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslut
om T4:s myndighetsstatus skall anstå till det slutliga ställningstagandet
till den framtida milounderhållstjänstens organisation.

Stockholm den 25 oktober 1989

Bengt Harding Olson (fp)

13