med anledning av prop. 1989/90:74 om ny taxeringslag m.m.

Motion 1989/90:Sk48 av Ylva Annerstedt (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk48

av Ylva Annerstedt (fp)

med anledning av prop. 1989/90:74 om ny
taxeringslag m.m.

Under hösten 1986 fattade riksdagen principbeslut om utformningen av det
framtida taxeringsförfarandet och skatteprocessen. Syftet var att skapa
bättre förutsättningar för en rättvis och likformig beskattning, större rättssäkerhet
för de skattskyldiga och enklare och mer överblickbara regler.

En grundförutsättning för att nå dessa mål är en väl fungerande, modern
skatteorganisation. Som ett led i detta arbete har bl.a. skatteförvaltningen
getts en mer självständig ställning.

1 den aktuella propositionen föreslås ytterligare åtgärder för att rationalisera
arbetet med taxeringsförfarande och skatteprocess.

I vårt samhälle tas oftast mer än hälften av medborgarnas inkomster om
hand av stat och kommun. Skattemyndigheternas rykte är skamfilat och
medborgarna ser med stor misstro på skattemyndigheterna. Då är det särskilt
viktigt att nya förslag på skatteområdet medverkar till att öka tilltron
till myndigheternas objektivitet.

Flera av förslagen i propositionen innebär dock att den enskilde medborgarens
inflytande och insyn försvåras eller helt tas bort, vilket inte kan accepteras.
En del förslag är också otydliga i så måtto att konsekvenser inte redovisas
eller preciseras. Jag anser därför att följande förslag i propositionen
bör ändras.

Myndighetsbeslut och lekmannamedverkan

Propositionen föreslår att taxeringsnämnderna ersätts med s.k. skattenämnder.
Det framgår att flera skattekontor kan upprättas i varje län och att vid
varje skattekontor en skattenämnd bildas. Det sägs emellertid inte något om
hur många skattekontor som skall upprättas. Skall det finnas ett i varje kommun,
skall antalet kontor och nämnder vara knutet till folkmängden eller till
geografiska områden eller till något annat?

Propositionen ger inte några svar på dessa frågor. Eftersom lekmannainflytandet
är knutet till antalet skattenämnder anser jag det angeläget att det
definieras när skattenämnd skall inrättas. I det sammanhanget skall målet
vara att lekmannainflytandet inte blir sämre än nu. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Skattenämnderna

Det redovisas att riksdagens principbeslut också innebär att de förtroendevalda
skall ingå i en "pool” som skall indelas till tjänstgöring enligt särskilda
tjänstgöringslistor. Man hänvisar till det mönster som gäller för domstolarnas
nämndemän. Här finns emellertid en skillnad i syftet med lekmannamedverkan.
Taxeringsnämndsledamöterna och senare skattenämndsledamöterna
innehar sina uppdrag bl.a. därför att de har lokalkännedom. Denna
kunskap kommer att vara viktig också i en framtida skatteorganisation. En
annan aspekt är också att lekmännen är valda med politisk proportionalitet.
Denna kommer att sättas ur spel med den föreslagna modellen. Riksdagen
bör avslå propositionen i denna del och hos regeringen begära förslag till en
tjänstgöringsorganisation som undanröjer de problem jag redovisat.

Bcslutsbehörighetens fördelning inom skattemyndigheten

Förslagen innebär att huvudregeln blir att taxeringsbesluten i framtiden skall
fattas av tjänsteman. Det är också taxeringstjänstemannen som avgör när
han eller hon inte kan bifalla omprövningsärenden och således skall föra upp
ärenden till nämnden. Detta begränsar kraftigt både den skattskyldiges och
nämndledamöternas möjligheter att begära att ärenden skall avgöras i
nämnd.

Länsrätten i Stockholms län och Svenska revisorssamfundet anser att beslut
i fler typer av ärenden skall fattas med nämnd. Länsrätten i Stockholms
län menar dessutom att samtliga beslut om taxeringshöjningar skall fattas
med nämnd. Revisorssamfundet anser att beslut skall fattas med nämnd om
den skattskyldige begär det.

Det är olyckligt att så drastiskt försämra både lekmännens och den enskildes
möjligheter att få till stånd att ett ärende skall behandlas i nämnd. Riksdagen
bör därför avslå propositionen i denna del och begära nytt förslag som
innebär rätt för den skattskyldige att begära att ett ärende behandlas med
nämnd.

Muntlig handläggning

Förslaget från skatteförenklingskommittén begränsar nästan fullständigt
den enskildes rätt att personligen inställa sig i nämnden för att lämna upplysningar.
Föredragande statsrådet instämmer i dessa förslag. Visserligen skriver
statsrådet att den skattskyldiges önskemål att få föra fram upplysningar
muntligt inför skattenämnden skall tillgodoses om inte särskilda skäl talar
emot det.

Som särskilda skäl anges "att det inte finns anledning att tro att den skattskyldige
kommer med nya uppgifter” eller ”att de uppgifter som den skattskyldige
vill lämna är så omfattande eller komplicerade att det är olämpligt
att lämna dem muntligt”. Detta senare betyder i klartext att om det gäller
svåra fall så skall man över huvud taget inte få lämna muntliga uppgifter.
Beslut att vägra muntlig inställelse fattas av tjänstemannen själv.

Likaså tar man bort den nuvarande regeln om att den skattskyldige, om
taxeringsrevision gjorts, skall underrättas om det sammanträde vid vilket revisionen
redovisas.

För att säkerställa den skattskyldiges rätt bör riksdagen besluta att den Mot. 1989/90

nuvarande regeln om den skattskyldiges ovillkorliga rätt till personlig instäl- Sk48

leise bör föras över till den nya taxeringslagen. Samma beslut bör riksdagen
fatta beträffande den skattskyldiges rätt till underrättelse om när taxeringsrevision
skall behandlas.

Sammanfattningsvis innebär de redovisade förslagen att den enskilda
människans möjligheter att hävda sig mot skattemyndigheternas sätt att hantera
50 % av hennes inkomster drastiskt begränsas eller helt omöjliggörs.

Detta är oacceptabelt och undergräver dessutom medborgarnas tilltro till
skattemyndigheterna.

Trots att förslaget till ny taxeringslag är mycket omfattande, gör regeringen
inte något för att allmänt stärka rättssäkerheten på skatteområdet.

För dessa frågor hänvisar jag till vad folkpartiet anfört i kommittémotion
med anledning av propositionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om precisering av antalet skattenämnder och lekmannainflytandet,

2. att riksdagen upphäver principbeslutet om nämndemännens
"pool"-tjänstgöring och hos regeringen begär nytt förslag till tjänstgöringsorganisation
för skattenämndsledamöter,

3. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag vad gäller beslutsbehörighetens
fördelning och hos regeringen begär förslag som
ger den skattskyldige rätt att begära att ett ärende behandlas i nämnd,

4. att riksdagen beslutar att regeln från gällande taxeringslag om
ovillkorlig rätt för den skattskyldige att personligen inställa sig skall
föras över till den nya lagen,

5. att riksdagen beslutar att gällande rätt om underrättelse om när
taxeringsrevision skall behandlas förs över till den nya lagen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
anförts i motionen om behovet av stärkt rättssäkerhet på skatteområdet.

Stockholm den 7 mars 1990

Ylva Annerstedt (fp)

gotab 96191, Stockholm 1990

24