med anledning av prop. 1989/90:54 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.

Motion 1989/90:Fö30 av Gunhild Bolander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fö30

av Gunhild Bolander (c)

med anledning av prop. 1989/90:54 om
skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.

I proposition 1989/90:54 föreslår regeringen riksdagen besluta införa en ny
lag om skydd för viktiga samhällsområden m.m. Lagen skall ersätta lag
(1940:358) med vissa bestämmelser om försvaret och förordningen
(1976:935) om skyddsområden och kontrollområden i vissa delar.

Den nya lagen får ett i förhållande till tidigare lagstiftning vidgat tillämpningsområde
och omfattar, förutom skydd mot spioneri och sabotage, även
skydd mot terrorism. Därutöver medger lagen utvidgade möjligheter att begränsa
tillträdet till viktiga anläggningar och områden.

Enligt min mening är förslaget väl avvägt och medför klarare regler inom
detta område. Samhället måste självklart ha möjligheter att vidta erforderliga
skyddsåtgärder för viktiga anläggningar m.m.

På ett fåtal punkter finns det dock anledning föreslå förändringar i förhållande
till propositionen.

Farleder

När det gäller regleringen i propositionen avseende skyddsområden och utlänningars
rätt att vistas inom dessa föreslås en generell restriktivitet. I vissa
fall - främst avseende vattenfarleder, som passerar genom ett skyddsområde
- medför propositionen krav om att vattenfarleden som sådan inte skall
ingå i skyddsområdet. Det gäller exempelvis leder som går mellan skärgårdsöar
på och mellan vilka vårt inloppsförsvar är baserat. Även om farleden
passerar i omedelbar anslutning till mycket skyddsvärda anläggningar skall
farleden inte ingå i skyddsområdet eller hänvisar propositionen till ett dispensförfarande.

Enligt min mening finns flera farleder som utan tvekan även i fortsättningen
bör ingå i de militära skyddsområdena. Ett förfarande där ettvart utländskt
fartyg som skall passera leden i fråga måste medges dispens i särskild
ordning kommer att bli administrativt betungande och ineffektivt. Dessutom
är det högst olämpligt att undanta leder i våra skärgårdar med många och
från underrättelsesynpunkt viktiga försvarsanläggningar.

Lagen bör därför kompletteras med en ytterligare paragraf 24 b under rubriken
Militära skyddsområden, underrubrik Förbud mot tillträde m.m., av
följande lydelse: 24 b §

Utlänningar får, för direkt genomfart av ett militärt skyddsområde, begagna
väg och vattenfarled inom område som fastställs av regeringen.

Mot. 1989/90
Fö30

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att i den föreslagna lagen om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. införa en 24 b § så lydande:

Utlänningar får, för direkt genomfart av ett militärt skyddsområde, begagna
väg eller vattenfarled inom området som fastställs av regeringen,

2. att riksdagen beslutar att 9 § andra stycket lagen om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. skall ha följande lydelse:

Den som bevakar ett skyddsobjekt och inte är polisman eller militär bevakningspersonal
benämns skyddsvakt,

3. att riksdagen beslutar att 27 § andra stycket lagen om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. skall ha följande lydelse:

den som bevakar ett militärt skyddsområde och inte är polisman eller militär
bevakningspersonal benämns skyddsområdesvakt.

Stockholm den 15 december 1989

Gunhild Bolander (c)

Bevakning

Flertalet av våra skyddsobjekt är militära anläggningar och/eller områden.
Skyddet av militära anläggningar är en naturlig uppgift för försvarsmakten
såväl i fredstid som i tider av kris/krig. I en krissituation skall försvarsmakten
även skydda många civila anläggningar som ledningsfunktioner och radio/telekommunikationer.

Skyddet av dessa anläggningar utförs främst av värnpliktiga i grundorganisationen
samt hemvärn. Överbefälhavaren har i dag befogenheter att utfärda
erforderliga föreskrifter avseende exempelvis utbildning och befogenheter
för sådan militär vaktpersonal.

Enligt min mening finns det inte anledning att benämna sådan militär personal
med vaktuppgifter skyddsvakt.

Propositionens förslag till lydelse av 9 § andra stycket bör därför utformas
enligt följande:

Den som bevakar ett skyddsobjekt och inte är polisman eller militär bevakningspersonal
benämns skyddsvakt.

27 § bör i konsekvens därmed utformas med samma tillägg vad gäller militär
bevakningspersonal.

7

gotmb 99395, Stockholm 1989