med anledning av prop. 1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990, m.m.

Motion 1989/90:Sk20 av Martin Olsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk20

av Martin Olsson (c)

med anledning av prop. 1989/90:50 om
inkomstskatten för år 1990, m.m.

I proposition 1989/90:50 föreslår regeringen utöver förändrad inkomstskatteskala
och finansieringen av den skattesänkning denna medför bl.a. även
en med anledning av höjda taxeringsvärden motiverad ändring av förmögenhetsskatteskalan.
Det anges i propositionen att finansministern har för avsikt
att senare återkomma till behovet av materiella förändringar av förmögenhetsbeskattningen
efter remissbehandling av ett förslag till enklare och mer
likformiga regler för denna beskattning.

En förmögenhetsskattefråga som jag - och många andra - tagit upp i riksdagen
under en följd av år är kravet på särbeskattning i stället för sambeskattning
av makars förmögenhet. Detta krav har alltid avvisats av riksdagsmajoriteten
(s och vpk). Eftersom finansministerns uttalande i den nu framlagda
propositionen inte innebär något som helst löfte om att regeringen avser
att tillgodose detta krav är det, enligt min mening, nödvändigt att riksdagen
nu - innan regeringen lagt fast sina förslag om ”århundradets skattereform”
- gör ett uttalande om att nuvarande skatteregler som klart missgynnar
äktenskapet, ersätts av regler om särbeskattning även av makars förmögenhet.

Skatteregler och andra lagar bör inte få vara sådana att äktenskapet missgynnas.
Reglerna för förmögenhetsskatt innebärande att makars förmögenhet
sambeskattas är ett klart exempel på lagstiftning som missgynnar äktenskapet.
Dessa regler kan inte anses stå i överensstämmelse med de grundläggande
principerna i äktenskapsbalken som gäller sedan den 1 januari 1988
och som i denna del ej innebar några ändringar jämfört med tidigare lagstiftning.

11 kap. 3 § äktenskapsbalken anges att ”varje make råder över sin egendom
och svarar för sina skulder”. I specialmotiveringen till nämnda paragraf
framgår att den anger ”en av de grundläggande principerna i den nordiska
egendomsordningen för makar och att den bygger på att det gäller egendomsskillnad
mellan makar så länge äktenskapet består”. ”Var och en av
makarna råder således ensam över sin egendom” påpekade justitieministern
ytterligare i propositionen.

Med hänsyn till att nämnda principer om makars egendomsförhållanden
nu fastslagits och fastställts av riksdagen bör det vara självklart att makars
förmögenhet skall beskattas var för sig. Ingående av äktenskap, som ju i allt

större utsträckning är en förening av två ekonomiskt självständiga personer, Mot. 1989/90

skall inte få påverka skattesituationen när det gäller deras förmögenhet. Sk20

Gränsen för förmögenhetsskatt är f.n. 400 000 kr. Med gällande skatteregler
kan alltså två personer före giftermålet ha 400 000 kr. vardera utan att
betala förmögenhetsskatt. När de gift sig med varandra blir de ju inte ur ekonomisk
synpunkt mer förmögna, men då drabbas de - med exakt samma förmögenhet
som före äktenskapets ingående - av 7 000 kr. i förmögenhetsskatt,
för vilket krävs en inkomstökning av minst 14 000 kr., eftersom förmögenhetsskatten
betalas med beskattade medel.

Den föreslagna höjningen av gränsen för skattepliktig förmögenhet till 800
000 kr. utgör endast en anpassning till penningvärdesförsämringen. Motiven
för särbeskattning kvarstår och påverkas inte på något sätt av att beloppsgränserna
förändras.

Krav på särbeskattning av makars förmögenhet har framförts vid många
tillfällen i riksdagsmotioner. Kraven har dock alltid avvisats. Fram t.o.m.

1987 anfördes att resultatet av familjelagssakkunnigas arbete skulle avvaktas.
Men i samband med framläggande av förslag till ny äktenskapsbalk och
ändrade arvsregler och vissa ändringar i arvs- och gåvoskattelagstiftningen
framlade regeringen inga förslag om övergång till särbeskattning av makars
förmögenhet. Fjolårets motion (1988/89: Sk302) av mig avslogs
(1988/89:SkU20) med motivering att det ”pågår inom finansdepartementetparallellt
med RINK (utredningen om reformerad inkomstbeskattning) - ett
arbete med översyn av förmögenhetsbeskattningen med avseende på bl.a.
eventuell särbeskattning.”

Sammanfattningsvis talar enligt min mening främst två skäl för övergång
till särbeskattning av makars förmögenhet, nämligen att nuvarande system
med sambeskattning dels diskriminerar äktenskapet, dels knappast kan anses
stå i överensstämmelse med de familjerättsliga grunderna för äktenskapet,
som ju innebär att var och en av makarna - så länge äktenskapet består äger
och förfogar ensam över sin egendom.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning av
makars förmögenhet fr.o.m. 1991.

Stockholm den 28 november 1989

Martin Olsson (c)

13