med anledning av prop. 1989/90:119 1989/90

Motion 1989/90:Ju32 av Britta Bjelle m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90:Ju32 |j^

av Britta Bjelle m.fl. (fp)

J v Mot.

med anledning av prop. 1989/90:119 1989/90

Övervakningskameror m.m. Ju32-38

I propositionen föreslås en ny lag om övervakningskameror m.m. som skall
ersätta den nu gällande lagen om TV-övervakning. I huvudsak innebär den
nya lagen en bättre reglering av de integritetskränkningar som användandet
av övervakningskameror oundvikligen innebär.

På några punkter anser vi emellertid att den enskildes integritet bör förstärkas
ytterligare.

Skyddsändamål

Enligt propositionen skall tillstånd för integritetspåverkande övervakning
som inte är ringa ges om ändamålet med övervakningen är så starkt att det
allmännas intresse väger över den enskildes. Av propositionen framgår att
sådant allmänintresse i första hand gäller skyddsändamål, dvs. för att förebygga
brott, förhindra olyckor eller andra därmed jämförliga ändamål. Men
härutöver skall övervakning kunna ske även i andra fall. Vad dessa andra
situationer är framgår emellertid inte av propositionen.

Vi menar att kameraövervakning i de allra flesta fall är en synnerligen integritetsingripande
åtgärd. Tillstånd skall därför ges sparsamt och reglerna
för att lämna tillstånd skall vara klara och förutsägbara. Propositionens förslag
att tillstånd skall ges även då skyddsändamål inte föreligger är oacceptabelt
för oss, särskilt mot bakgrund av att några exempel på tänkta situationer
ej ges. Vi menar att tillståndsgivning uttryckligen bör begränsas till skyddsändamål.

Ringa intrång

När integritetsintrånget bedöms som ringa för den enskilde skall tillstånd
ges. Värderingen av om integritetsintrånget är ringa eller ej görs av tillståndsmyndigheten
utifrån någon slags objektiv bedömning. En sådan prövningsgrund
är från den enskildes synpunkt mindre lämplig. Det som kan synas
vara ett bagatellartat ingrepp i integriteten ur tillståndsmyndighetens
synvinkel kan mycket väl vara djupt integritetskränkande för den enskilde.

I princip borde tillståndsprövningen göras utifrån en subjektiv bedömning,
dvs. den enskilde avgör om ingreppet är ringa eller ej. Vi inser dock de praktiska
svårigheterna med en sådan ordning och motsätter oss inte propositio

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ju32-38

nens förslag. Regeringen bör dock noga följa tillämpningen av denna bestämmelse
och vidta nödvändiga åtgärder om tillståndsprövningarna skulle
sätta den enskildes integritet åt sidan även i de ringa fallen.

Överklagande av beslut

Lagförslaget innehåller en rätt för arbetstagarorganisation att överklaga ett
belut om kameraövervakning på en arbetsplats. Vi menar att sådan överklagningsrätt
även bör tillkomma enskild arbetstagare på en arbetsplats. Arbetstagarorganisationen
kanske inte gör samma bedömning av integritetsintrånget
som den enskilde. Om endast arbetstagarorganisation har klagorätt
kan tillstånd som innebär stort lidande för den enskilde arbetstagaren
komma att ges. Överklagningsrätten i samband med övervakning på arbetsplats
bör således kompletteras med en subsidiär klagorätt för enskild arbetstagare.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att integritetsingripande
tillstånd endast skall ges för uttryckligen reglerade
skyddsändamål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillståndsmyndighetens bedömning av ringa ingrepp
i den enskildes integritet,

3. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att den
enskilde arbetstagaren skall ha subsidiär klagorätt när tillståndsbeslutet
gäller övervakningskamera på arbetsplats.

Stockholm den 17 april 1990

Britta B jelte (fp)

Lars Sundin (fp) Kjell-Arne Welin (fp)

Bengt Harding Olson (fp)

Mot. 1989/90
Ju32

2