med anledning av prop. 1988/89:55 om reavinstbeskattning av andelar i handelsbolag, m.m.

Motion 1988/89:Sk34 av Britta Bjelle m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :Sk34

av Britta Bjelle m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1988/89:55 om reavinstbeskattning av
andelar i handelsbolag, m.m.

I propositionen föreslås åtgärder för att eliminera möjligheterna att utnyttja
s.k. dubbla avdrag. Regeringen föreslår att en förlust skall reducera
ingångsvärdet hos handelsbolagsandelen i samma utsträckning som en vinst
ökat ingångsvärdet. Dessutom föreslås att rätten till avdrag för reaförluster
på andelar i handelsbolag (HB) begränsas till 40 % av förlusten redan från
första innehavsdagen. Tidigare i höst överlämnade regeringen en skrivelse
till riksdagen med förslag att de nya regler som nu preciseras i propositionen
skall gälla överlåtelser m.m. som skett efter den 18 augusti 1988.

Möjligheten att göra dubbla avdrag har med rätta kritiserats. Vi delar
regeringens ambition att förändra skattereglerna så att detta inte blir möjligt.
Däremot kan vi inte acceptera den metod som regeringen nu föreslår. Som
framgår av flertalet remissvar finns stora risker att den föreslagna modellen
på ett ologiskt och orättfärdigt sätt också drabbar sådana handelsbolag som
bedrivit normal affärsmässig verksamhet, utan några som helst tvivelaktiga
baktankar eller syften. Det lagförslag som regeringen utarbetat kan innebära
dödsstöten mot HB som bolagsform.

Det är framför allt fyra problemområden där vi anser att bristerna i
propositionen är så allvarliga att riksdagen bör begära ett nytt förslag. Våra
invändningar avser för det första den retroaktiva effekt som övergångsreglerna
medför, för det andra principerna för ingångsvärdeberäkningarna och för
det tredje bristen på symmetri vid likvidation av ett HB. Slutligen innehåller
avsnittet om ”med avyttring likställda fall” allvarliga brister.

Ett införande av den föreslagna metoden för att beräkna ingångsvärden
betyder i praktiken att en faktisk retroaktivitet införs i skattelagstiftningen.
Anledningen är att tillämpning av lagförslaget innebär att t.ex. ingångsvärden
revideras även bakåt i tiden, dvs. historiska förhållanden påverkas. Det
betyder att man framdeles inte bara blir vägrad avdrag för en reaförlust utan
dessutom kan komma att bli beskattad för ett negativt ingångsvärde på grund
av underskott som uppkommit före lagens ikraftträdande. Effekterna är
svåra att överblicka och kan leda till otillfredsställande konsekvenser för
många andelsägare. Ett minimikrav för att undvika detta är att inga negativa
justerade ingångsvärden skall kunna förekomma vid övergången till det nya
systemet.

Föredragande statsråd påtalar problemet och noterar den kritik som
många remissinstanser fört fram. Detta är dock inte tillräckligt. Lagförslaget
måste omarbetas i denna del.

Vi delar i princip föredragande statsråds bedömning att beräkning av

andels ingångsvärde vid reavinstbeskattning skall ta hänsyn till bl.a. löpande Mot. 1988/89
vinst resp. förlust under innehavstiden. Förslaget innebär emellertid att Sk34
beskattning utlöses så snart en ny bolagsman inträder i ett bolag där
skulderna överstiger bolagets tillgångar. Även om köpeskillingen för andelen
endast är en krona uppkommer vid försäljningen en skattepliktig vinst
som består av ett fiktivt belopp (det negativa justerade ingångsvärdet).

Säljaren erhåller inte några pengar och hans skatteförmåga ökar inte. Det
förhållandet att säljaren inte erhåller några pengar för betalning av skatten
på ”realisationsvinsten” kan omöjliggöra en av andra skäl väl motiverad
försäljning. Förslaget leder alltså till inlåsningseffekter, eftersom det försvårar
och i vissa fall omöjliggör överlåtelser av andelar i bolag med negativt
justerat ingångsvärde.

Mot bakgrund av ovanstående menar vi att ytterligare bearbetning krävs
när det gäller hanteringen av s.k. negativa ingångsvärden, vilka vi anser bör
undvikas.

Förslaget innebär vidare att endast skattepliktiga inkomster skall få öka
ingångsvärdet. Det betyder att skattefria inkomster i form av värdestegring
av fastigheter och t.ex. en premieobligationsvinst indirekt blir föremål för
beskattning. En annan olämplighet med förslaget är att om en delägare ej
kunnat utnyttja underskottet i HB varken som realisationsförlust eller som
förlustavdrag så kommer delägarens andel vid försäljning ändå att uppräknas
med ett underskott som han ej i något avseende kunnat tillgodogöra sig.

Den föreslagna utformningen av reglerna för beräkning av en andels
anskaffningsvärde leder sålunda till mindre önskvärda resultat. Vi vill i och
för sig tillstyrka att en regel införs som innebär att underskott beaktas vid
bestämmandet av anskaffningsvärdet, men den närmare utformningen av
regeln bör dock ändras.

Vår tredje invändning avser avdrag för förlust på andelar som innehavts
kortare tid än två år. Det skall enligt förslaget begränsas till 40 %. Skälet för
detta förslag skulle vara att man till lågt pris kan förvärva en andel i ett HB
som innehåller obeskattade vinstmedel och därefter sälja andelen till högt
pris efter avskattning av vinstmedlen. Vi anser emellertid att det vore
olyckligt med en sådan regel. Om vinst uppkommer under tvåårsperioden
beskattas den till 100 % och vi anser att samma regler bör gälla för vinster
som för förluster.

Slutligen, i avsnittet som handlar om med avyttring jämställda fall, vill vi
särkilt peka på problem som uppstår när en delägare skall anses ha avyttrat
sin andel om andelen inlöses eller bolaget upplöses. Principen i sig är inte
oriktig men i förening med de föreslagna reglerna om negativt justerade
ingångsvärden blir konsekvenserna av förslaget oacceptabla. Effekten blir
att om ett bolag med negativt kapital måste likvideras beskattas delägarna för
det negativa beloppet samtidigt som de själva blir betalningsansvariga för
bolagets skulder som givit upphov till det negativa värdet. Detta kan i sin tur
leda till att näringsidkare som bedriver verksamhet i form av handelsbolag
inte kan likvidera och upplösa bolaget om rörelsen visar sig olönsam därför
att en upplösning skulle kunna leda till en privatekonomisk katastrof.

Alternativet är att avveckla verksamheten men låta bli att avregistrera

bolaget ur handelsregistret. Resultatet av detta blir sannolikt att det med 18

tiden kominer att Annas en rad HB utan innehåll. Detta anser vi vara en
oönskad effekt.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

att riksdagen med avslag på regeringens proposition begär ett nytt
förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 23 november 1988
Britta Bjelle (fp

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) Kjell Johansson (fp)

Ylva Annerstedt (fp) Leif Olsson (fp)

Mot. 1988/89
Sk34

19

"■'■Å-A M- i- ' • : f; • r.-.l u :V. * b !* I .i-- ;t{> ‘ .j *

-?. _>i P 1 ii > I '■ '.v A*if: f;! ✓ •’ >

..■? i

*'! ,.5 t ■ 1-it/ i ; ;■ '■ -f-r '

J * '■ ’;q 7;.-.; - i: >,« i.’

;r:'\i- : -.i /':, !-!;:■ I - •• ,-r* : 1 ■■

'‘-.•'i1"' ’ '. ijiT'." rr>h f,-, y

-V.:• >'< V m

i. W. 'n ■;

\i r. I ; *.\| W*1f ■ Ail

gotab Slockholm 1988 16281