med anledning av prop. 1988/89:101 om den kommunala parkeringsövervakningen

Motion 1988/89:T23 av Rolf Clarkson m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T23

av Rolf Clarkson m.fl. (m)

med anledning av prop. 1988/89:101 om den
kommunala parkeringsövervakningen

I propositionen föreslås att personer anställda vid kommunala parkeringsaktiebolag
skall kunna förordnas till parkeringsvakter. Syftet är att samma
person skall kunna övervaka parkering på gatumark såväl som på parkeringsplatser.

Förslaget kan förefalla rimligt vid ett första påseende, men det finns goda
skäl för att det inte bör genomföras. De två verksamheter det är fråga om är
helt väsensskilda trots sin yttre likhet.

Vid övervakning av en särskilt iordningställd parkering, som exempelvis
ett parkeringshus, rör det sig i allmänhet om att tillstånd till parkeringen
sker i civilrättsliga former genom ingående av avtal mellan bilföraren och
parkeringsbolaget. Avtalsslutandet sker visserligen helt enkelt på så sätt att
bilisten genom att parkera anses acceptera de villkor som finns angivna på
skyltar, men det är lika fullt fråga om ett avtal.

En felaktig parkering blir således ofta en fråga om ett slags avtalsbrott
som kan medföra skyldighet att betala ersättning, så kallad kontrollavgift.
Juridiskt sett är det fråga om två jämställda civilrättsliga parter, bilisten
respektive markägaren.

När det gäller övervakningen av gatumark är det däremot fråga om myndighetsutövning.
Det gäller inte bara brott/överträdelser mot parkeringsföreskrifter,
utan det kan också vara fråga om att bilisten orsakar fara för
andra genom sitt sätt att parkera, eller att det uppstår hinder för trafiken.

Det är inte fråga om jämställda parter som möts i en civilrättslig process,
utan vid tvist blir det fråga om allmänt åtal. Parkeringsövervakaren är en
myndighetsperson vilket markeras av såväl krav på särskild utbildning och
förordnande som genom särskild klädsel.

Om dessa två typer av övervakning fullgörs av en och samma person
kommer denne med nödvändighet att förete alla yttre tecken på myndighetsutövning
även när det är fråga om det civilrättsliga agerandet.

Det kommer att bli svårt, för att inte säga omöjligt, för den enskilde
bilisten att rätt bedöma parkeringsövervakarens ställning och befogenheter.

Man kan inte heller bortse från att det kan bli svårt för parkeringsövervakaren
själv att alltid uppträda i den för ögonblicket riktiga rollen. Han
måste ju inte bara tillämpa det regelsystem som gäller för den bil han just då
intresserar sig för. Ofta måste han rimligen också på något sätt göra klart för
bilens förare att han inte ägnar sig åt den myndighetsutövning hans klädsel

ger intryck av. Bilar som står uppställda med bara några meters mellanrum Mot. 1988/89

kan ju falla under helt olika lagstiftning, vilket ställer mycket stora krav på T23

såväl kunskaper som uppträdande hos den som skall sköta övervakningen.

Situationen kompliceras ytterligare av att dessa personer skulle vara anställda
av aktiebolag, och inte av kommunerna. Det innebär att tillsyn och
insyn regleras av aktiebolagslagen och inte kommunallagen. De offentligrättsliga
reglerna blir därmed inte tillämpliga. Allmänheten har därmed
ingen insyn alls, och kommunen kan som aktieägare inte i praktiken övervaka
den dagliga verksamheten i bolaget.

Sammanfattningsvis innebär förslaget därmed så stora risker för rättsäkerheten
att det inte bör genomföras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår propositionen.

Stockholm den 18 april 1989
Rolf Clarkson (m)

Sten A ndersson (m) Görel Bohlin fm)

i Malmö

7