med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd

Motion 1988/89:Jo3 av Ulla Orring (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo3

av Ulla Orring (fp)

med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda
åtgärder med anledning av algblomning och säldöd

Sommarens erfarenheter från de omfattande miljöskadorna på växt- och
djurliv måste leda till en kraftig förstärkning av landets samlade resurser för
att rädda miljön. Satsning på forskningen blir en ännu mer angelägen insats i
miljöarbetet. Tyvärr är inte miljöproblemen någon ny företeelse för vår tid.
Människans verksamhet har sedan årtusenden påverkat naturen. Vi har tärt
på ett oersättligt kapital. Men det är först under den industriella epoken som
problemen fått en storskalig spridning genom utsläppen av försurande
ämnen, tungmetaller och andra för naturen främmande ämnen.

Algblomning och säldöd som härjat i Skagerrak, Kattegatt och delar av
Nordsjön måste stoppas och även förhindras att nå övriga delar av våra
kusthav.

Bottenviken har hittills skonats ifrån de omfattande miljöskador som
inträffat i de ovan nämnda kusthaven. Krafttag måste nu tas för att skapa ett
åtgärdsprogram som förebygger miljöförstöring i Bottenviken.

Bottenviken har stor betydelse som recipient av avfallsprodukter från
främst träfiberindustrin. Aven där måste en gräns sättas för hur stora utsläpp
som kan tolereras. Enstaka andra industriers föroreningar av havet med
tungmetaller är också betydande. Det är därför som forskningen i Bottenvikens
ekosystem är så betydelsefull.

Vid Norrbylaboratoriet utanför Umeå finns förutsättningar för en basenhet
som kan ge den kunskap, som behövs för att utarbeta prognoser rörande
toxiska substansers öde och effekt på organismer i havet.

Nedbrytning av toxiska substanser och biokemisk transformation medieras
nästan uteslutande av mikrogeologiska processer.

Det är därför viktigt att registrera och förstå de förhållanden som styr
produktion och omsättning av organiskt material i havet. Produktion och
omsättning i vattnet liksom transport av organiskt material i havet ner till
sedimenten och dess vidare öden i Norrbylaboratoriets primära undersökningsområde
är därför viktigt att mäta kontinuerligt.

I och med att samhället ställer höga krav på reningsanläggningar ökar
behovet av nya bättre mätmetoder. Grundläggande forskning rörande
ekologisk mikrobiologi är en viktig förutsättning för att utveckla sådana
metoder. Genom närmare kontakter mellan molekylärbiologer och ekologer
underlättas studier där man kan dra fördel av den snabba utvecklingen inom
genteknologin.

Bottenviken utgör även en viktig resurs vid det ökade intresset av odling av Mot. 1988/89

fisk. Grundläggande forskning inom området ekologisk mikrobiologi med Jo3

särskild inriktning på den marina miljön är en viktig förutsättning för att ett
rationellt utnyttjande av denna resurs skall komma till stånd.

Vid institutionen för mikrobiologi i Umeå har skapats en aktiv forskargrupp
i marin mikrobiologi. Den ekologiska forskning som utförts av
gruppen har fått ett betydande genomslag och den har skaffat sig en nationell
men även internationellt stark ställning inom ett centralt område av marin
forskning.

Det är angeläget att forskningen inom detta område säkerställs genom att
en professur i ekologisk mikrobiologi inrättas.

Eftersom regeringen nu föreslår utökad forskning av havsmiljön och att
forskningen i första hand bör syfta till att klarlägga orsakerna till och de
samlade effekterna av de inrättade störningarna både på kort och lång sikt,
måste nu även en förstärkning av Norrbylaboratoriet säkerställas. Om en
utökad forskning av havsmiljöfrågorna även skall kunna ge effekt och i tid
varna för nya skadeverkningar måste den marina forskningen i Bottenviken
inkluderas.

Inrättandet av en professur i mikrobiologi, särskilt marin mikrobiologi vid
Umeå universitet, motiveras av:

att mikrobiologiska frågeställningar är avgörande för vår förståelse av
Bottenvikens ekosystem,
att den starka molekylärbiologiska kompetensen i Umeå medför att nya
kraftfulla metoder kan introduceras inom ekologisk forskning,

att tillämpade ekologiska frågeställningar såsom fiskpatogena bakteriers
epidemiologi eller utformandet av nya biologiska reningsmetoder i framtiden
kan tillämpas.

Inget land kan emellertid enbart förlita sig på egna insatser när det gäller
att slå vakt om miljön. Det behövs både nationella och internationella
åtgärder. Som synnerligen viktigt framstår en nordiskt utbyggd miljösamverkan
särskilt för havsmiljön. Det finns tre skäl som talar för detta. För det
första, länderna kan utbyta erfarenheter sinsemellan på forskningsområdet.

För det andra, en ändamålsenlig arbetsfördelning kan åstadkommas. För det
tredje kan Norden uppträda som en sammanhållen grupp i internationella
sammanhang. Förutom dessa åtgärder måste en ökad harmonisering av lagar
och bestämmelser inom Norden på miljöskyddsområdet komma till stånd.

Vårt beroende av samordning inom de nordiska länderna nödvändiggör ett
omtänkande för en gemensam handlingslinje i syfte att rädda våra kusthav
som Sverige har ett ansvar för, tillsammans med grannländerna.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskning inom ekologisk mikrobiologi och
inrättar en professur vid Umeå universitet i ekologisk mikrobiologi särskilt
marin mikrobiologi,

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ökad samordning för miljövården i
Norden.

Stockholm den 19 oktober 1988

Ulla Orring (fp)

Mot. 1988/89
Jo3

6