med anledning av förs. 2000/01:RR11 Nya vägar till vägar och järnvägar?

Motion 2000/01:T10 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om genomarbetade förslag som samlat tar hänsyn till ekonomi,
rationalitet och miljömässiga konsekvenser i beslutsprocessen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Public and Private Partnership (PPP-projekt).

Innehållet i revisorernas
förslag

Riksdagens revisorer har i sin granskning studerat väg- och
järnvägsinvesteringar som finansierats på annat sätt än över
statsbudgeten. I rapporten konstaterar revisorerna att det
finns flera olika former för denna typ av investeringar. Man
konstaterar också att det finns betydande brister i det
samhällsekonomiska underlaget för besluten om de
investeringar som revisorerna studerat.

Restriktiv användning av
alternativa statliga
finansieringar

Folkpartiet anser att om annan offentlig finansiering än över
statsbudgeten skall användas för infrastrukturinvesteringar
så måste det göras restriktivt och med ordentliga
beslutsunderlag. Speciellt gäller det upplåning mot statliga
kreditgarantier. Däremot har vi inget emot s.k. PPP-
lösningar (Public and Private Partnership).

Vi delar revisorernas uppfattning att det samhällsekonomiska
beslutsunderlaget bör utvecklas om alternativa finansieringar ändock skall
användas. Likaså att regeringen tydligt bör motivera sina förslag till enskilda
väg- och järnvägsinvesteringar inför riksdagen. Det visar sig ofta att man inte
belyser de åtgärder som sedan verkligen vidtas, de bästa alternativen
undersöks inte, beräkningarna redovisas bristfälligt m.m. Speciellt viktigt är
detta om ett mindre lönsamt samhällsekonomiskt projekt föreslås sättas före
ett mer lönsamt. Det bör krävas att projekten studeras ekonomiskt,
trafiksäkerhetsmässigt samt miljömässigt för att se att de är hållbara.

Ja till PPP-lösningar

Det är viktigt att det finns alternativa finansieringsformer för
infrastrukturinvesteringar än de rent statliga. I Sverige har
privat finansiering förekommit vid byggandet av
Arlandabanan och Öresundsförbindelsen.

Folkpartiet har i flera år i riksdagen motionerat om att denna typ av
investeringar skall kunna förekomma på flera aktuella infrastrukturprojekt. En
sammanfattande beteckning på denna typ av finansieringslösning är PPP,
Public and Private Partnership. Finansieringen av PPP-projekt kan ske
antingen genom att nyttjarna, trafikanterna, erlägger avgifter eller att staten
genom Vägverket "hyr" anläggningarna eller en kombination av dessa bägge
finansieringar. Projekt som vi framför allt anser vara intressanta för framtida
PPP-projekt är trafiklösningar i eller kring våra storstäder.

Regeringen har ett flertal gånger flaggat för att man är villig att genomföra
PPP-projekt men vi har tyvärr sett alldeles för lite av det ännu. Kanske
beroende på att de s.k. stödpartierna med deras negativa inställning till
infrastruktur överhuvudtaget har för mycket att säga till om.

Folkpartiet anser att beslut om fler PPP-projekt snarast bör fattas. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utan
infrastrukturproposition
inga nya investeringar

För att det skall bli några nya investeringar i infrastruktur
överhuvudtaget så krävs det att det finns aktuella planer för
vad som skall göras. Därför är det av största vikt att den
infrastrukturproposition som varit planerad i ca två år
verkligen kommer till hösten som det sagts. Samtidigt
riskerar stora delar av Sveriges trafikförsörjning att bli
undermålig. I sin tur leder detta till att samhällsekonomin,
miljön och trafiksäkerheten äventyras. Detta gäller hela
landet, såväl städer som lands- och glesbygd. Riksdagen bör
därför uttala att den aviserade infrastrukturpropositionen
ovillkorligen måste läggas senast i september månad 2001.

Stockholm den 2 mars 2001

Kenth Skårvik (fp)

Elver Jonsson (fp)

Eva Flyborg (fp)