med anledning av 1996/97:136 Ny ellag

Motion 1996/97:N43 av Karin Falkmer (m)

Inledning

Den nuvarande ellagen, som har varit i kraft i närmare ett
sekel, har med tiden blivit svåröverskådlig och
svårtillämpad. Det är därför bra att lagen nu moderniseras
och sammanläggs med elhandelslagen.

Enligt vår mening är det viktigt att den nya ellagen utformas så att en god
förutsebarhet kommer att gälla. Vidare bör lagstiftningen präglas av enkelhet
och utformas så att tillämpningsproblemen kan minimeras, liksom de olika
aktörernas kostnader i samband med att lagen tillämpas. Det är också viktigt
att handeln med el inte i onödan hindras. Det nu framlagda lagförslaget är
emellertid behäftat med vissa brister i dessa hänseenden.

Förlängning av
giltighetstiden för
nätkoncession

Ellagstiftningsutredningen (SOU 1995:108) har föreslagit att
nätkoncessionerna skall vara tidsbegränsade men att
prövningsförfarandet vid förnyelse av nätkoncession skall
göras enklare än prövningen vid ansökan om nätkoncession
för ny ledning. Enligt utredningen bör särskilda regler gälla
för förnyelse av nätkoncession, vilka bl.a. innebär att
naturresurslagen och bestämmelserna om
miljökonsekvensbeskrivningar inte skall tillämpas i den mån
ansökan avser i huvudsak oförändrad linjesträckning.

Utredningens förslag om tidsbegränsad koncession med förenklat pröv-
ningsförfarande vid ansökan om förnyad koncession var resultatet av en
avvägning mellan olika intressen. Tyvärr konstaterar vi att regeringen på
denna punkt frångått utredningens förslag utan att närmare motivera detta.

Det förslag som nu föreligger innebär att ansökan om förnyad koncession
för en befintlig ledning skall prövas enligt samma förfarande som ansökan
för en helt ny ledningsdragning. Enligt vår mening är detta orimligt. Det bör i
sammanhanget betonas att det är nätinnehavarna som får stå för kostnaderna
för det omfattande prövningsförfarandet. Nätinnehavarna kommer i sin tur
att övervältra kostnaderna på elabonnenterna.

Enligt uppskattningar från affärsverket Svenska kraftnät kommer ca 40
nätkoncessioner för linjer att omprövas varje år. I nästan samtliga fall finns
inget annat rimligt alternativ än att bevilja förnyad nätkoncession. Det är
därför onödigt att vid varje tillfälle göra en ny prövning enligt naturresurs-
lagen, vilket bl.a. innebär att fastighetsägare måste höras och att miljö-
konsekvensbeskrivningar måste upprättas. I stället för att resurser slösas på
en schablonmässig prövning av ett stort antal koncessioner bör insatserna
riktas mot att komma tillrätta med det fåtal verkliga problem som finns.

Naturresurslagen är inte avsedd att utgöra grund för ingripande under
pågående markanvändning utan syftar till att vara ett verktyg för avvägningar
gentemot allmänintresset vid nya exploateringar. Att framtvinga prövningar
mot naturresurslagen av elledningar som funnits sedan 40 år eller mer är
enligt vår mening orimligt, i synnerhet med tanke på att det i allmänhet inte
finns några praktiska möjligheter att ändra den befintliga lednings-
dragningen.

Det förtjänar också att betonas att varje ledning utgör en del i ett integrerat
elnät, vilket gör att en ledning inte kan betraktas som en isolerad företeelse.
Tvärtom måste man noga beakta ledningens roll i den viktiga infrastruktur
som kraftsystemet utgör. Om man tar bort eller ändrar utförandet av en
ledning kan detta få konsekvenser för andra ledningar i kraftsystemet - och
därmed även konsekvenser för andra koncessioner, som löper på annan tid.
Därmed minskar det faktiska "skyddet" under löpande koncessionstid.

Ellagen bör mot denna bakgrund ges en utformning som överensstämmer
med Ellagsutredningens förslag.

Utrikeshandeln med el

En internationaliserad elmarknad innebär stora fördelar. De
samlade produktionsresurserna kan användas mer effektivt
och behovet av att bygga och upprätthålla reservkapacitet
kan därmed minskas i varje nationellt kraft-
system.

Energikommissionen konstaterade i sitt delbetänkande Ny elmarknad
(SOU 1995:14) att det fanns "små orsaker att befara att försörjnings-
tryggheten skulle äventyras genom en ökande utlandshandel med el ... Inte
heller finns starka skäl till oro i ett längre perspektiv." Kommissionens
slutsats blev att det inom ett kortare tidsperspektiv inte fanns "något behov
av ökad styrning eller kontroll av utrikeshandeln med el".

Trots dessa slutsatser envisades Socialdemokraterna i Energikommis-
sionen med att - mot Moderaternas och Folkpartiets ställningstagande -
förespråka ett koncessionsförfarande för varje kontrakt rörande import eller
export av el (s.k. kraftutväxlingskoncessioner).

När regeringen så småningom lyckades samla sig till ett beslut om att
genomföra den vilande ellagsreformen hade man ändrat sig vad gäller kraft-
utväxlingskoncessioner. I stället ville regeringen nu få till stånd ett
uttalande
om att tillkommande utlandsförbindelser skall ägas av staten och direktiv
med denna innebörd gavs också till Ellagstiftningsutredningen. Även dessa
beslut togs trots invändningar från Moderaterna och Folkpartiet liberalerna
(1995/96:NU1).

Regeringen har nu tvingats att backa även från denna ståndpunkt, som
uppenbarligen står i strid mot EU-rätten. I stället förordas en bestämmelse i
ellagen som innebär att nätkoncession för utlandsförbindelse endast får
beviljas "den som innehar nätkoncession för stamnätet eller största delen
därav". Vi konstaterar att regeringen med dessa successiva reträtter snabbt
närmar sig den ståndpunkt som Moderaterna och Folkpartiet liberalerna intog
i Energikommissionen.

Staten har det yttersta ansvaret för den nationella försörjningstryggheten
och när det gäller utlandsförbindelser sker prövning genom koncessions-
förfarande. Vidare finns en anmälningsplikt för långsiktiga kontrakt som
ingås över gränserna. Enligt vår uppfattning har statsmakterna med detta
tillförsäkrat sig det inflytande och den kontroll över utlandshandeln som
erfordras. Någon ytterligare statlig kontroll av utrikeshandeln med el är inte
nödvändig. Den nya ellagens utformning bör justeras i enlighet med detta.

Tillsyn

Av motivtexten i propositionens avsnitt om myndigheternas
tillsyn framgår att nätmyndigheten, enligt regeringens
mening, bör kunna agera i frågor som rör priset för
överföring av el, utan att någon berörd part ansökt hos
nätmyndigheten om prövning.

Vi finner det märkligt att nätmyndigheten skall kunna genomföra pröv-
ningar av villkor för överföring av el om ingen av de inblandade parterna
ansökt om prövning. Det finns inget skäl för att nätmyndigheten skall
intervenera i en avtalssituation där alla parter är tillfreds med hur avtalet
fullföljs. Att ge nätmyndigheten denna möjlighet vore också fel eftersom
nätmyndighetens uppgift är att utöva tillsyn och inte att enligt eget tycke
reglera villkoren på elmarknaden.

Regeringen bör därför ges till känna att nätmyndigheten inte bör pröva
villkoren för överföring av el om inte någon av de inblandade parterna
ansökt om prövning.

Regler för handel med el

Regeringen tillsatte 1995 en utredning om reglerna för
handeln med el. Under 1996 presenterade utredningen ett
omfattande betänkande med förslag till en särskild lag om
elhandel. Regeringen gör emellertid nu bedömningen att
elhandeln regleras tillfredsställande genom redan befintliga
lagar och att ytterligare lagstiftning därför inte är motiverad.

Vi gör ingen annan bedömning än regeringen när det gäller frågan om
behovet att införa ytterligare regler för elhandeln. Det bör dock framhållas att
det är märkligt att regeringen lägger ner mycket stora utredningsinsatser på
lagstiftningsprojekt som sedan inte fullföljs.

Vi förordar att ellagen skall ha följande lydelse:

Propositionens lydelse
Föreslagen lydelse

2 kap. 6 §

Nätkoncession får meddelas
endast om anläggningen är
lämplig från allmän syn-
punkt.

Nätkoncession får meddelas endast
om anläggningen är lämplig från
allmän synpunkt.

Vid meddelande av nätkoncession
som avser utlandsförbindelse skall
dessutom särskilt beaktas förbindel-
sens allmänna betydelse för landets
elförsörjning.

2 kap. 10 §

Nätkoncession får beviljas
endast den som från allmän
synpunkt är lämplig att utöva
nätverksamhet.
Nätkoncession för område
får beviljas endast den som
dessutom är lämplig att
bedriva nätverksamhet inom
det begärda området.

Nätkoncession för en
utlandsförbindelse får
beviljas endast den som
innehar nätkoncession för
stamnätet eller största delen
därav. Nätkoncession får
dock beviljas även andra om
ledningen är av mindre
betydelse för det samlade
överföringsnätet till utlandet.
Nätkoncession får beviljas
endast den som från allmän
synpunkt är lämplig att utöva
nätverksamhet.
Nätkoncession för område
får beviljas endast den som
dessutom är lämplig att
bedriva nätverksamhet inom
det begärda området.

2 kap. 14 §

Nätkoncessionens
giltighetstid får på ansökan
av koncessionshavaren för-
längas med fyrtio år i taget,
om nätkoncessionen avser
linje, och med tjugofem år i
taget, om den avser område.
Om det finns särskilda skäl
eller om sökanden begär det,
får kortare tid bestämmas.

I ett ärende om förlängning
av giltighetstiden skall 2 §
andra stycket och 6 -11 §§
tillämpas.
Nätkoncessionens
giltighetstid får på ansökan
av koncessionshavaren för-
längas med fyrtio år i taget,
om nätkoncessionen avser
linje, och med tjugofem år i
taget, om den avser område.
Om det finns särskilda skäl
eller om sökanden begär det,
får kortare tid bestämmas.

I ett ärende om förlängning
av giltighetstiden skall 8 §
andra stycket ej tillämpas
såvitt gäller nätkoncession
för linje och det är fråga om
en ledning med i huvudsak
oförändrad sträckning.

Ansökan om förlängning av giltig-
hetstiden skall göras senast två år
före koncessionstidens utgång. Nät-
koncession gäller till dess att an-
sökningen har prövats slutgiltigt.

Om det finns särskilda skäl, får en
nätkoncessions giltighetstid för-
längas även om giltighetstiden inte
har löpt ut.

Ansökan om förlängning av giltig-

Ansökan om förlängning av giltig-
hetstiden skall göras senast två år
före koncessionstidens utgång. Nät-
koncession gäller till dess att an-
sökningen har prövats slutgiltigt.

Om det finns särskilda skäl, får en
nätkoncessions giltighetstid för-
längas även om giltighetstiden inte
har löpt ut.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nätmyndighetens tillsyn,

2. att riksdagen beslutar att ellagen ändras i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 11 juni 1997

Karin Falkmer (m)

Mikael Odenberg (m)

Chris Heister (m)

Ola Karlsson (m)

Sten Tolgfors (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Jan Backman (m)

Lennart Hedquist (m)

Inga Berggren (m)

Peter Weibull Bernström (m)

Lennart Fridén (m)

Olle Lindström (m)

Per Westerberg (m)

Stig Rindborg (m)

Gotab, Stockholm 1997