Markkalkning

Motion 1985/86:Jo782 Kersti Johansson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo782

Kersti Johansson (c)
Markkalkning

Försurningen — dess orsak och påverkan på vår miljö — får en ökad aktualitet
i samma takt som konsekvenserna klarläggs.

En försöksverksamhet med kalkning av sjöar och vattendrag påbörjades
1976. Det statliga kalkningsprogrammet har sedan dess pågått, och hitintills
har anslagits närmare 400 milj. kr. för kalkning av sjöar och vattendrag. Och
behovet av kalkning ökar för varje år. Det är därför av stor vikt att de
vidtagna åtgärderna utförs på ett, inte bara biologiskt utan också på ett
ekonomiskt riktigt sätt.

Kalkning av sjöar och vattendrag kan ske enligt olika metoder, varvid
tillrinningsområdets sammansättning, andelen sjöyta och vattnets uppehållstid
är utslagsgivande faktorer. Hitintills har man till övervägande delen
lagt ut lättlöslig, kalkrik substans direkt i vattnet. För att optimera
”verkningsgraden” av kalken bör den — enligt expertisen — tillsättas i
systemets övre delar, då härigenom största möjliga vattenområde påverkas.
Störst effekt i detta avseende borde därför nås om omgivande mark kalkas.
Därigenom påverkas allt vatten inom ett tillrinningsområde.

Metoden med markkalkning har, med gott resultat, använts i t. ex. Vänneåns
avrinningsområde, Markaryds kommun. Ett liknande projekt har
också startats i Blekinge. I planeringsarbetet har man här kunnat få värdefulla
uppgifter från lantbrukarnas markkarteringskartor. Lantbrukarna har
också deltagit i det praktiska utförandet med både maskinell utrustning och
arbetskraft.

1 försöksverksamheten med markkalkning som metod mot ytvattenförsurning
har man härvid funnit att den har många fördelar. Som exempel
kan nämnas:

o markkalkning avvärjer hotet mot den ökade metallrörligheten
o ger en mjukare och för det biologiska livet bättre övergång till en mindre
sur livsmiljö

o metoden kan med fördel användas i glesbygd, där andra metoder, t. ex.
en doserare är olämplig på grund av avsaknad av el, bra transportvägar,
kunnig personal

o kalken utnyttjas mer effektivt, både i mark och i hela vattensystemet.

Markkalkning mot ytvattenförsurning borde, enligt min mening, vara en
samhällsekonomiskt intressant metod och därför utnyttjas mera än vad som
är fallet i dag.

Mot denna bakgrund ter det sig naturligt att använda mera av kalkningspengarna
till denna typ av kalkning. Man borde också kunna överväga att

ge jordbrukarna bidrag till kalkning i speciellt försurningsdrabbade områden.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om markkalkning.

Stockholm den 27 januari 1986
Kersti Johansson (c)

Mot. 1985/86
Jo782

10