Mångfald i massmedia

Motion 2000/01:K352 av Ronny Olander m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om säkerställande av mångfalden i massmedierna.
Motivering

Sverige, med världens äldsta tryckfrihetsförordning, är ett föregångsland i
värnet om yttrandefriheten. Presstödets ändamål är att garantera
publicistisk mångfald i opinionsbildning och nyhetsförmedling, att åsikter
bryts mot varandra och att verkligheten speglas och analyseras utifrån
skilda perspektiv. Sedan presstödet infördes har dock medielandskapet
förändrats i ett flertal avseenden. Viktigast är att konkurrensen om
annonsintäkterna har skärpts i takt med att nya kommersiella medier
etablerats på marknaden.

Tidningsläget i Sverige representeras av en mycket stark obalans. Ca 90
procent kan härledas till mer eller mindre oberoende borgerliga dagstidningar
och endast knappt 10 procent till övriga. Med fog kan det sägas att det har
blivit annonsörerna som avgör en tidnings överlevnad, och bara indirekt de
som prenumererar och/eller priset på tidningen. På senare år har det
tillkommit s k gratistidningar speciellt i Stockholm, men även på andra orter,
där innehållet kännetecknas av annonser och korta nyhetsinslag.

Nu är Internet på stark frammarsch i Sverige via stora
bredbandssatsningar, och det är utmärkt. Vi anser dock inte att Internet inom
överblickbar tid kan ersätta papperstidningen. Vid frukostbordet, på vägen till
jobbet, under pauser i arbetslivet och efter jobbet, står det fullständigt klart
att
papperstidningar har en stor demokratisk uppgift att fylla.

Papperstidningens betydelse kan också diskuteras ur ett klassperspektiv.
För dem som inte har tillgång till allsidig information är det svårt att göra
fria
val. Marknadskrafterna på orten gynnar alltid den största tidningen. Endast
den största tidningen kan vara säker på att få de viktigaste annonserna.

Vilket utrymme ger presstödet eller andra statliga initiativ för att underlätta
en nystart av en papperstidning? Vem bestämmer dagordningen och därmed
mycket av det dagliga samtalet? Frågeställningarna är många och ett
helhetsgrepp bör tas.

Vi lever i ett samhälle där massmedierna betyder allt mer för den politiska
debatten,

livsfrågor, miljöengagemang, osv. Den "rena" opinionsbildningen på
ledar-, debatt- och kultursidor, men även nyhetsförmedlingens val av
bevakningsområden, påverkar vår världsbild.

Det är lika viktigt var helst man bor i Sverige att det finns tillgång till
mångfald i massmedia. Därför bör det skyndsamt tillsättas en utredning eller
annat initiativ tas för att ur demokratisk synpunkt säkerställa mångfald i
massmedia, där papperstidningens ställning särskilt bör belysas. Ett tydligt
exempel på ödesdigra konsekvenser av att tidningar blivit en vara bland andra
är att tidningen Arbetet med cirka 180 0000 läsare försvann från den
massmediala arenan nyligen.

Stockholm den 4 oktober 2000

Ronny Olander (s)

Siw Wittgren-Ahl (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Agneta Brendt (s)

Anders Karlsson (s)

Britt Bohlin (s)

Sylvia Lindgren (s)

Tullia von Sydow (s)

Tomas Eneroth (s)