LSS, en lag att vårda

Motion 2013/14:So252 av Roland Utbult (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna LSS som en rättighetslag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att öka kunskapen om dolda funktionsnedsättningar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av insatser för att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få ett arbete.1

1 Yrkandena 2 och 4 hänvisade till AU.

Motivering

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, trädde i kraft den 1 januari 1994. Alla människors lika värde, jämlikhet och delaktighet är grundstenar i vårt svenska välfärdssamhälle som kommer till uttryck i LSS. Lagen är en föregångare när det gäller valfrihet och möjligheter till inflytande över det egna livet. Med LSS ska de med de största funktionsnedsättningarna garanteras en möjlighet att leva som andra. Utifrån sina egna villkor ska alla ha rätt till full delaktighet i samhället och jämlika levnadsvillkor. Det kräver respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet.

LSS ska bestå som en rättighetslag och regeringen har på olika sätt varit aktiv med att slå fast lagens grundläggande betydelse.

Samhället ska arbeta mot diskriminering och för att människor ska kunna klara sig så mycket som möjligt själva. Att ta bort hinder för tillgängligheten och att alla ska kunna bestämma om sina liv är de två viktigaste samhällsuppgifterna. Att kunna förflytta sig är en förutsättning för social delaktighet och aktivitet. Varje persons behov måste ses individuellt. Målet om ett tillgänglighetsanpassat Sverige till 2010 uppnåddes inte. Ett nytt mål måste därför sättas.

Den 1 januari 2009 samlades diskrimineringslagstiftningen i en gemensam lag och funktionsnedsättning är en av sju straffbara diskrimineringsgrunder. Lagen berör dock inte bristande tillgänglighet och vi kräver en lagstiftning inom detta område. Bristande tillgänglighet ska vara diskrimineringsgrundande.

Kristdemokraterna vill ha ett samhälle som ser, bejakar och inkluderar alla människor. Därför måste även kunskapen om dolda funktionsnedsättningar öka.

Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till anställning. Det ger livskvalitet, självbestämmande och delaktighet. Möjligheterna att få jobb ökar med utbildning. Men vi måste också förändra synsättet på funktionsnedsättning.

Arbetsgivare måste se till vad personer med en funktionsnedsättning kan tillföra, i stället för att fundera på om det kan innebära några problem att anställa en person med en funktionsnedsättning. Här har en rad större arbetsgivare varit goda förebilder. Myndigheter, kommuner och landsting, företag och organisationer har långsamt fått en ökad medvetenhet om vilka positiva effekter och möjligheter som anställning av personer med funktionsnedsättning kan ge. Det är en positiv utveckling, men regeringen bör överväga åtgärder för att öka takten så att många fler personer med funktionsnedsättning får ett arbete. Fler initiativ behövs också så att även mindre arbetsgivare vågar anställa.

Stockholm den 20 september 2013

Roland Utbult (KD)