Lotterier och ideell verksamhet

Motion 1992/93:Kr407 av Gudrun Norberg (fp)

Spel och dobbel är omtyckt av svenska folket. På gott
och ont. Smålotterier hör nog ändå till den mest oskyldiga
formen av spel. Olika slags lotterier har dock sedan länge
utgjort ett betydande tillskott i kassan för ideella
organisationer.

Större lotterier med ganska höga lottpriser och höga
vinstvärden utgör genom ideellt försäljningssystem i många
fall grundstommen i föreningars budgetar. Det lilla lotteriet
är ofta ett överkomligt sätt för skolklasser att finansiera en
lägervistelse eller skolresa.

Lotterifloran har på senaste tid blivit oerhört riklig, allt
mellan Penninglotteriets traditionella penninglotter,
Tipstjänsts olika spel och TV4:s Bingo Lotto till
föreningarnas och basarernas smålotterier i enkrona-
klassen. Svenska folkets inställning är i allmänhet positiv till
att via lotterier ekonomiskt stödja ideellt arbete.

Det som irriterar är att lotter säljs offentligt där hela
behållningen tillfaller privatpersoner. Detta förekommer
tydligen på många håll. Inga anslag syns om vem som
arrangerar lotteriet och på direkt förfrågan ges
undvikande -- eller inget -- svar. Detta gäller både
tombolalotter och s.k. 21-lotter.

Sådan lottförsäljning sker utanför varuhusentréer, på
marknader, tivolier, o.s.v. Lotterierna säljs på offentlig
plats och kräver inget tillstånd. Det är alldeles uppenbart att
kunderna köper lotter i tro att de gynnar någon förening.
Det är få människor som före lottköpet informerar sig om
vem som är arrangör.

Enligt min uppfattning, borde Lotterinämnden i sina
lotteriföreskrifter tydliggöra att lotterier av nämnda slag
skall vara förbehållet föreningslivet och ideell verksamhet.
Om lotteribehållningar överhuvudtaget skall få tillfalla
privatpersoner är högst tveksamt. Ett minimikrav bör då
vara tydliga angivelser om vem behållningen tillfaller.

Av flera skäl bör ideellt arbete och föreningsliv
uppmuntras. Statens resurser krymper och föreningarna
bör genom eget arbete kunna stärka sin ekonomi genom
lotterier. Utrymmet för detta minskar om ''privata lotterier''
får breda ut sig.

Regeringen bör uppdra åt Lotterinämnden att göra en
prövning av ärendet och skärpa kraven för privatpersoner.
Det är önskvärt att i varje fall lokal lotteriverksamhet är
förbehållen ideellt föreningsliv.

Hemställan

Med anledning av ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av lotteriverksamheten
så att lotteribehållningar inte tillfaller privatpersoner.

Stockholm den 25 januari 1993

Gudrun Norberg (fp)