Lönebidragsregler

Motion 1992/93:A240 av Gudrun Norberg (fp)

Vid övergången till flexibla lönebidrag den 1 juli 1991
utgick lönebidrag med 100 procent av lönekostnaden för c:a
6 000 anställda hos statliga arbetsgivare och med 90 procent
för c:a 16 000 anställda hos allmännyttiga organisationer.

Den förordning (1991:333) som utfärdades av den
socialdemokratiska regeringen i maj 1991 gav det entydiga
beskedet att de flexibla lönebidragen skulle tillämpas även
för bidrag beslutade före denna tidpunkt. Nuvarande
regering har tills nu följt samma mönster.

Det innebär att arbetsgivare (organisationer) får
lönebidragen omförhandlade för sina anställda och i de
flesta fall reduceras bidragen. På arbetsställen där
ekonomiska möjligheter att ta över ett kanske betydande
löneansvar inte finns uppstår då problem som i många fall
resulterar i uppsägningar.

Samtidigt står klart angivet i betänkandet 1990/91:AU
12, som behandlar flexibla lönebidrag, följande:
''Regeringsförslagen biträds av utskottet, som i
sammanhanget understryker att de nya reglerna inte får
tillämpas på ett sådant sätt att anställningstryggheten
riskeras för de handikappade som idag har en
lönebidragsanställning.''

Det framgår att uttalandet i betänkandet -- som blev
riksdagens beslut -- inte är liktydigt med förordningen från
samma år, 1991. Detta är en besvärande otydlighet till men
för länsarbetsnämndernas handläggning av ärenden som
skall omförhandlas och i de fall dessa överklagas till
Arbetsmarknadsstyrelsen.

Vad regeringen föreslår i årets budget är att ta ett halvt
steg tillbaka och försäkra vissa kulturinstitutioner om
ekonomiska förutsättningar för fortsatt verksamhet. Detta
berör endast en marginell del av alla arbetsgivare som får
lönebidrag för någon anställd, och inte någon på den
allmännyttiga sidan.

Det kan därvid ifrågasättas om de uppsägningar av
anställda, som många organisationer tvingas göra på grund
av att lönebidragen reduceras, är förenliga med
riksdagsbeslutet. Det måste också ifrågasättas om anställda
vid just vissa kulturinstitutioner är mer betydelsefulla än
andra lönebidragsanställda och därför föreslås gynnade.
Skall förslaget samtidigt tolkas så att arbetsuppgifterna och
verksamheten vid dessa kulturinstitutioner är viktigare än
organisationers uppgifter och verksamhet?

Enligt min uppfattning bör regeringen undersöka om
nämnda direktiv till AMS är tydliga och samstämmiga.
Regeringen bör också pröva frågan om övergången till
flexibla lönebidrag gällande ''gamla beslut'' sker på sätt som
upplevs rättvist och mest samhällsnyttigt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tydliga och samstämmiga
direktiv till AMS,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lönebidragsreduceringar som
leder till uppsägningar av arbetshandikappade.

Stockholm den 25 januari 1993

Gudrun Norberg (fp)