Lokalisering av Folkhälsoinstitutet till Helsingborg

Motion 1991/92:So431 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

I propositionen om folkhälsoarbetet står följande:

I lokalt folkhälsoarbete framstår behovet av
tvärsektoriell samverkan som en självklarhet. Vardagslivets
problem och möjligheter upplevs som en helhet snarare än
som specifika sektoriella problem.

Teoretiska insikter och praktiska erfarenheter pekar
alltså entydigt mot betydelsen av att vidareutveckla ett
lokalt befolknings- och sanhällsinriktat folkhälsoarbete som
också möjliggör aktiv medborgarmedverkan. Det är av
strategisk betydelse att inom ramen för det representativa
demokratiska systemet öka medborgarnas möjligheter att
utöva ett reellt inflytande också på olika beslut av betydelse
för folkhälsan. Det hävdas ofta att hälsoarbetet måste
byggas underifrån för att både demokrati- och
kvalitetsaspekterna skall kunna tillgodoses.

Intentionerna i propositionen och inriktningen på det
folkhälsoarbete som bedrivs i Helsingborg harmonierar.
Hälsoprofilen i Helsingborg kännetecknas av en
överdödlighet bland yngre män, personer med vissa
tumörer och personer med obstruktiva lungsjukdomar.
Hälsoläget karakteriseras vidare av en betydande psykisk
ohälsa, ett uttalat alkoholmissbruk, en hög förskrivning av
lugnande medel, hög sjukfrånvaro och en hög andel
nyfödda med låg födelsevikt. Denna negativa hälsoprofil
har gjort att följande målsättningar gäller för det lokala
folkhälsoarbetet: En sänkning av överdödligheten bland
befolkningen, främst i gruppen yngre män. En
minskning av antalet personer med alkoholrelaterade
sjukdomar. En minskad förskrivning och förbrukning av
lugnande medel och sömnmedel. Ett minskat antal
nyinsjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. En minskning
av långtidssjukskrivningarna och förtidspensioneringarna.
Att en större del av befolkningen jämfört med i dag är
nöjda med insatserna från den kommunala hälsotjänsten
vad gäller kvalitet och tillgänglighet.

Primärvård, skola, socialtjänst, fritid och kultur är i
Helsingborg under kommunalt huvudmannaskap. Detta
skapar möjligheter för en god samordning mellan de olika
delar som måste ingå i ett folkhälsoarbete.

Helsingborgs läge som en port till Europa talar för en
lokalisering av folkhälsoinstitutet till kommunen. Stora
satsningar har gjorts i infrastrukturen. Den nya
Knutpunkten genom vilken årligen ca 17 miljoner
människor beräknas passera över sundet invigdes under
förra året. Trafiken med flyg, färjor och tåg är intensiv
liksom motorvägstrafiken.

Anmärkningsvärt nog finns ingen högskoleutbildning
förlagd till Helsingborg och inte heller någon statlig
myndighet. Det skulle vara lämpligt att förlägga en
folkhälsohögskola till staden. Lund och Malmö erbjuder ett
rikt utbud av möjligt forskningsstöd. All tänkbar högre
vårdutbildning finns där liksom socialhögskola,
hälsoekonomisk forskning och centrum för
samhällsmedicin i Dalby.

Helsingborgsregionen erbjuder normalt en
differentierad arbetsmarknad. Den
arbetsmarknadspolitiska situationen har emellertid
försämrats drastiskt under det senaste året och Helsingborg
har nu den högsta arbetslösheten i Skåne.

I en unik miljö vid hav och skog och ändå nära
stadskärnan finns S:t Maria sjukhus för psykiatrisk vård.
Området som ägs av landstinget erbjuder en sagolik natur
och sköna byggnader. En omstrukturering av den
psykiatriska vården innebär att området kan disponeras för
nya ändamål. Möjligheter finns att området kan användas
för folkhälsoinstitutet och också erbjuda utrymme för
vårdhögskoleutbildning alternativt högskoleutbildning med
folkhälsoinriktning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en lokalisering av
folkhälsoinstitutet till Helsingborg.

Stockholm den 22 januari 1992

Jan Andersson (s)

Bengt Silfverstrand (s)